I röstbåset – Europeiska demokrati-funderingar

Fi 1 maj i Göteborg (Foto: Thomas Johansson/TT – Tack för lånet av denna fina bild!)

Fi 1 maj i Göteborg (Foto: Thomas Johansson/TT – Tack för lånet av denna fina bild!)

Där står jag i röstbåset med tjugofyra valsedlar framför mig. Två från varje deltagande parti och två blanka. För en vecka sedan var jag helt övertygad om att jag skulle upprepa mitt val från förra EU-valet för fem år sedan och välja Piratpartiet. De har ju, och inte utan framgång, drivit sina speciella ”piratfrågor”, med friheten på internet som flaggskepp, under perioden.

Men så minns jag artikeln av den kloke Anders Björnsson m fl i Aftonbladet för några dagar sedan, där de pläderar för Junilistan. Dem stödde jag för tio år sedan och bidrog till att de tog sig in i EU-
parlamentet den gången (de fick ju respass av väljarna fem år senare). Tjänar det något till att ånyo stödja ett tidigare ”nytt” initiativ, som viker i väljarstödet och således visar sig ha svårigheter att formulera ett långsiktigt livskraftigt alternativ?

Och sedan finns det ju de gamla vanliga partierna som sitter i riksdagen. Numera hela åtta (8) att välja mellan. De flesta trängs runt mittlinjen. Varje avvikelse kan kännas fräsch, men hos ”kärnväljarna”, d v s den hyfsat välbärgade medelklassen, sänder den skräckimpulser och kalla kårar längs ryggraden.

Livspusslet är lagt och inpassat i rådande samhällsstruktur (bidragsnormer och avdragsregler) med minutiös precision. Gud hjälpe det parti som på allvar hotar medelklassens ständigt ökande behov av trygghet i en föränderlig värld.

Kanske måste jag lyfta blicken och se – som jag gjorde både för fem och tio år sedan – framåt. Vilka förändringar är nödvändiga för att vi i dessa stagnerande västeuropeiska samhällen, där allt mera styrs av en skräck för förändringarnas konsekvenser, ska finna nytt hopp och kunna se framåt? Sådant som styrs mycket av svårfångade trender och t ex på 1980-talet ledde fram till att vi fick ett nytt och, visade det sig, livskraftigt svenskt riksdagsparti, Miljöpartiet.

Ganska snabbt går jag igenom valsedlarna igen och hastigt impulsbeslutar jag och stoppar ner det elfte alternativet i valkuvertet. Något hade det väl med min upplevelse från årets förstamajdemonstrationer här i Uppsala att göra. Socialdemokraternas klart ”zombieaktigt vänsterpropagandatåg” (#thewalkingred) traskade från Konserthuset genom hela stadskärnan upp i Carolinabacken där årets nya demonstrationsutmanare, Feministiskt initiativ, samlade nästan lika många deltagare, därtill uppenbart mer entusiastiska.

Fast det kanske än mer har att göra med ett försök att känna av viktiga strömningar i tiden. De som ”ser vad som behöver göras” och kan sätta nödvändiga frågor på dagordningen. Sedan är det kanske inte alltid så viktigt vad som står i partiernas program eller manifest. För min egen del var det nog definitivt avgörande att inte ta in så mycket ”information” utan ge magkänslan bestämmanderätt.

Att jag gjorde rätt val tyckte jag mig få bekräftat av Jens Liljestrand i gårdagens Expressen lysande reportage berättar han om Gudrun Schymans demokratiska turné genom Sverige. Det är det första jag läst av Liljestrand, där han inte tillåter sin trångsynthet och fördomar begränsa det litterära uttrycket. Och då blir resultatet mycket bra.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

  11 kommentarer for “I röstbåset – Europeiska demokrati-funderingar

  1. Kristoffer Larsson
    2014-05-20 kl. 11:58

    För egen del tror jag att Fi kan göra större nytta i Europaparlamentet än i riksdagen.

    Men Dennis, varför tog du två uppsättningar valsedlar?

  2. Dennis Zackrisson
    2014-05-21 kl. 15:21

    Kristoffer!
    Ja, jag tror du har rätt. I EU-parlamentet är “förgubbningen” mer påtaglig än i det svenska parlamentet. Därmed inte sagt att Fi är obehövliga på den nationella nivån.

    Två uppsättningar tog jag för att behålla en hel uppsättning efter valet då jag ju var lite osäker på hur jag till slut skulle lägga min röst.

  3. Janne Bjernfeldt
    2014-05-22 kl. 8:51

    Jag röstade i tisdags. I avsaknad av ett parti, som vill omfördela Europas resurser från kapitalisterna till vanligt hyggligt folk, röstade jag på det parti som arbetar utefter FiB/Kulturfronts paroller. Det vill säga Piratpartiet.

  4. Tommy Sjöberg
    2014-05-22 kl. 21:09

    Hur ser ni som har valt att rösta på dessa
    argument
    ?

  5. Dennis Zackrisson
    2014-05-22 kl. 21:44

    Bra, Janne! Jag respekterar ditt val och hade kanske gjort så själv i ett annat läge. Vi kanske får med båda partierna som representanter för Sverige i EU-parlamentet?

    Vad tråkigt det ändå måste vara att tillhöra “bojkott”-lägret. De kanske glömt bort att det ALLTID är bättre att föra fram ett positivt budskap!

  6. Kristoffer Larsson
    2014-05-23 kl. 20:25

    Tommy!
    Se även detta inlägg med efterföljande debatt på fib.se.

  7. Tommy Sjöberg
    2014-05-24 kl. 4:06

    Kristoffer!
    Den har jag sett och tagit till mig. Träffade KP:s f.d ordförande och fru i onsdags kväll och vi var överens om bojkott. Märkligt att hänvisa till Folket i Bilds paroller. Anti-imperialism är ju den som bör användas mot EU:s politik i Ukraina. Har svårt att se att Fi och Piratpartiet kommer att motarbeta EU och dess imperialism.

  8. Janne Bjernfeldt
    2014-05-24 kl. 21:30

    Många som förordar valbojkott beskriver väldigt bra hur illa EU fungerar. Något jag själv kan skriva under på. EU är verkligen ett superimperialistiskt monster. Dock har samtliga dessa valbojkottare glömt att förklara, VARFÖR vi inte skall rösta på politiker som gör motstånd inom systemet.

    EU finns tills dess vi lämnar den och
    1. En bojkott främjar fascismen
    2. Den som inte upptäckt Piratpartiets insatser, kan ju inte ens ha brytt sig.

  9. DZ
    2014-05-25 kl. 0:14

    Tommy!
    Att du ger mig en straffspark direkt i inledningen, genom att framhålla Stefan Lindgrens förnekelser av demokratiska beslutsmetoder, kan ju vara underhållande. Att sådana utsagor skulle kunna klassificeras som “argument” i ena eller andra riktningen är ju bara nonsens.

    Stefan Lindgren förespråkar en “de rättänkandes diktatur” och, då han inte längre (önskar, vill, framhåller, förespråkar, stryk det ej tillämpliga, DZ) en “arbetarklassens diktatur” kan ju det bli lite hur som helst, Och sådan har han alltid varit, ända sedan redaktörstiden på M-L-Gnistan och FiB/K 1970- och tidigt 1980-tal och över styrelse- och ordförande- tiden på föreningen Folket i Bild/Kulturfront. Därefter har han (tack och lov) låtit föreningen utvecklas utan hans pekpinnar från 1990-talet och framöver.

    Nu har Stefan många bra sidor, som kompenserar hans oförståelse inför demokratiska arbetsformer. Men att hans ståndpunkter (eller de som hans meningsfrände Jan Myrdal förfäktar i frågan) är relevanta för någons ställningstagande till eller EU-valet i dag är en fiktion. De vet, eller förstår, ingenting av folkligt beslutsfattande och har således inget att göra i en diskussion kring grundvalarna för detta.

    Men du kan ju försöka komma igen med något som har en enda som helst bäring på vad Janne Bjernfeldt säger i repliken till dig! Jag tar nu ut segern i förskott och konstaterar att jag röstat “rätt” tio år i rad när det gäller EU-parlamentet. Kolla valdeltagandet på måndag/tisdag och ni bojkottentusiaster kommer att gruvligt kunna konstatera ert totala nederlag. Att springa mot avgrunden, i allians med det fåvitska KP, är i bästa fall en dumhet, men troligare ett exempel på folkföraktande idioti!

  10. Tommy Sjöberg
    2014-05-25 kl. 12:33

    Dennis!
    Straffspark? Ville bara uppmärksamma en viktig avvikelse i debatten inför EU-parlamentsvalet.

    S. Lindgren har ju länge hävdat att EU är ett i första hand tyskt projekt, har du kritiserat detta tidigare?

    Du tar ju i så du riskerar att kola vippen, avgrunden! folkföraktande idioti! Det är ju precis det jag med flera menar att EU:s praktik är exempel på, “i allians med det fåvitska KP”.

    Sanningen är att jag bor i samma stadsdel som Anders Carlsson och Vera och helt oplanerat möttes vi på en sportbar för att äta och se på
    fotboll. Där samtalade vi även om EU-valet.

    Janne!
    “arbetar utefter FiB/Kulturfronts paroller.
    Det vill säga Piratpartiet.”

    Min obesvarade fråga är, vad har Piratpartiet lagt för förslag och röstat i anti-imperialistisk riktning mellan 2009-14 “superimperialistiskt monster.”
    Det bör ju en medborgare veta som brytt sig. Men jag misstänker att det är andra frågor som rätten att ladda ner musik m.m som är den hemliga agendan, med tanke på vad
    som har framkommit tidigare på bloggen.

    Varför har inte SAP varit ett alternativ, om jag inte minns fel så var du beredd att ansluta dig när H. Juholt blev partiledare.

  11. Dennis Zackrisson
    2014-05-25 kl. 18:17

    Tommy!
    Att EU skulle vara ett “i första hand tyskt projekt” leder såväl tankar som analyser helt fel. EU är ju i just “i första hand” ett övernationellt projekt i syfte att förbättra den (väst)europeiska konkurrenskraften inom ramen för en kapitalistisk samhällsordning. Britterna har här alltid agerat som en sorts trojansk häst med sin nära anknytning till USA-imperialismen. Det är i stället Tyskland och Frankrike som varit drivande i ett pågående Europa-projekt och där är det förmodligen de tyska kapitalisterna som är de starkare; kanske kan man därav dra slutsaten att EU kommer kan bli ett tyskt projekt, men säkert är det ju inte. Och framför allt ingen förutsättning och utgångspunkt, vilket förefaller vara din egen startpunkt i frågan. Där återstår allt att bevisa!

    Anti-imperialismen är den svagaste parollen i FiB/Ks treklöver och har öht inget berättigande annat än i nära samband med de andra två. Vår grundläggande paroll är, och har alltid varit, försvaret för en folkets kultur. Däri ligger självklart kravet på demokrati. Och arbetet för att demokratin ska fyllas med innehåll.

    Förfallsperioden, som fick ett slut för femton år sedan med Erik Göthes och Kalle Hägglunds misslyckade försök att ta död på föreningen, inleddes med Stefan Lindgrens attacker mot föreningsdemokratin knappt tio år tidigare.

    Piratpartiet har gjort ett bra arbete i EU-parlamentet utifrån helt och fullständigt demokratiska grundprinciper. Din fråga till Janne är dock helt felställd. Fråga i stället om de motverkat anti-imperialismen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.