Nu hårdnar tiderna på ett sätt ingen av oss varit med om. Nu levande människor i vårt land var antingen ofödda eller alldeles för unga för att uppleva krisen under andra världskriget. Förståelsen (eller känslan av overklighet) inför det som nu med allt större säkerhet väntar oss i Europa är mycket svag (stor).

Det som väntar oss är massarbetslöshet, fattigdom, brist på värme i våra bostäder och hunger inom breda folklager. Vad händer då?

Frysande och hungriga människor som inte kan ta vara på sig själva, familjen, släkt eller vänner förlorar sinnet för vad som är rationellt. De går i desperation till sist emot en beväpnad polispatrull och riskerar sina liv. Då faller makten. Situationen blir revolutionär och kaotisk. Detta är vad som kan väntas i både USA och i europeiska länder, om man inte lyckas vända den blint krigiska och aggressiva utvecklingen. För detta har alla världens ledare ansvar.

Tyskland har varit Europas ekonomiska motor sedan återuppbyggnaden efter andra världskriget. Angela Merkel förstod att utan billig rysk gas skulle denna långa framgångsepok gå mot sitt slut. Så hon slöt avtal med Vladimir Putin om gasledningar direkt till Tyskland; Nordstream 1 och 2. Den politiken ogillades av USA eftersom den skulle gynnat Ryssland. Det vill säga, ett framgångsrikt ömsesidigt samarbete mellan Europa och Ryssland skulle hotat USA:s politiska, ekonomiska och militära inflytande i Europa. Så med Natos hjälp har man nu satt stopp för denna pragmatiska merkelska utveckling och därmed satt Europa i en hopplös situation. En del kallar det för Tysklands avindustrialisering.

Möjligen kan Europa hanka sig igenom vintern 2022 utan att den politiska situationen helt urartar. Men vad händer till våren när alla lager är tomma. Till sist är det tillgången på mat, basvaror och värme (energi) som avgör. Pengar på banken kan man inte äta, de blir dessutom värdelösa under sådana omständigheter. Hyperinflationen kommer då åter till Europa och till USA.

I detta avseende är Ryssland mycket bättre rustat än USA och Europa. Man har energi, råvaror, mat och ett folk med stor vana och förmåga att genomleva ekonomiska kriser.

Men, tror man att Ukrainakriget är ett krig mellan den goda världen (demokratierna) och den onda världen (diktaturerna Kina och Ryssland) kan man endast se det pågående kriget som ett rättfärdigt försvarskrig. Därmed riskerar vi alla att dras in i ett ändlöst krigande, som kan leda till revolutionära, okontrollerbara och våldsamma urladdningar på många håll i världen. När imperier faller, går det fort. Det som tagit sekler att bygga upp kan falla samman på ett par år. Det är detta vi står inför, varken mer eller mindre.

Oförsonligheten fångades perfekt av USA:s utrikesminister Antony Blinken i FN häromdagen:

”If Russia stop fighting the war ends.
If Ukraine stop fighting Ukraine ends.”

Det här är emellertid en helt verklighetsfrånvänd situationsbeskrivning som endast leder till det ändlösa kriget.

Vad kan vi medborgare, som inte vill yla med vargarna, göra? Vi kan gå emot våra egna politikers blindhet för realiteterna. Vi kan fördöma Rysslands anfall och upptrappning av kriget. Men vi måste också beskriva vad som är på väg att föra oss alla mot avgrunden, samt analysera det politiska spelet som föregått detta sammanbrott för alla rimliga fredssträvanden. Man kan tänka olika om vem som begått de värsta folkrättsbrotten, men att inte skicka avancerade svenska vapen och att inte gå med i Nato måste vi hålla samman omkring. Vi vill ju inte dra kriget över oss.


Bild: Pixabay

Föregående artikelInte kampanjjournalistik, gärna motståndsröreler, men helst skarpa analyser
Nästa artikelLIBERALER HAR MISSFÖRSTÅTT NATIONEN
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

7 KOMMENTARER

  1. Om denna analys stämmer, då vore det väl bättre att stödja Förenta staternas och Förenta staternas allierades politik? Då bleve världen kvitt den västliga imperialismen till ett relativt billigt pris, eftersom de västliga staterna snart fölle samman?

    Knut Lindelöf räknar på mat, energi och råvaror. Den analysen är en stor och viktig del av en realistisk omvärldsförståelse. Men är det inte så att det västliga systemet (inklusive dess ostasiatiska tillämpning i länder som Japan) har en institutionell styrka som gör väst seglivat? Så seglivat att jag tror väst tar sig igenom detta också, och fortsätter att ha ett avgörande inflytande efter detta krig.

  2. USAs ledande roll i världen är satt under press. När Lula tar över i Brasilien kan de fyra opponenterna (BRIC-länderna) lansera sin alternativa världsvaluta och med stöd i Afrika, större delen av Latinamerika och framför allt Asien kommer de 70 procent av jordens befolkning att sakta men säkert ta över den ekonomiska makten. De oljerika mellanösternstaterna har redan i stor utsträckning bytt sida.

    Återstår den politiska och militära styrkan och kompetensen. Fortfarande har ”väst” ett klart militärt övertag, men den politiska dominansen vacklar. Stödet för Natodemokrati och ”the american way of life” minskar och i stället för liberalism och dess form av ”frihet” sluter andra stora nationer sig samman kring äldre och mer traditionella världen. Trygghet och gemenskap under tronen och altaret!

    Under avsevärd tid framåt kommer vi att tvingas leva i en värld där kriget blir det normala. Konflikterna mellan folk och länder kommer att skärpas i en ursinnig strid om herraväldet på klotet. Den ”institutionella styrka” Jan Arvid G talar om kan möjligen symboliseras av nedgången i det svenska valdeltagandet. Ska bli mycket intressant att se vad de svenska valforskarna i Göteborg kommer att säga om alla orsaker till detta; förra regeringsbildningen, splittringen mellan stad och land, en fortsatt felfokusering på ”integration” när det är ”assimilering” vi behöver, bl a.

  3. Det finns mycket önsketänkande på båda sidor i detta krig. Ja, det gäller väl alla krig. Visst kommer väst att ta sig genom även detta, fast dess inflytande blir säkert mindre avgörande än tidigare. Ryssland kommer också att ta sig igenom. Om dess inflytande är större eller mindre om några år vet jag inte. Västeuropa kommer att sjunka några pinnhål, och Ukraina blir den största förloraren. Detta är förstås gissningar lite på en höft.

    Mitt eget USA? Det kommer att ta åratal innan de överger sina 500+ militärbaser i 100+ länder, med Sverige kanske som det 101:a. Men Washingtons politiska elit verkar gammal, trött, smått förvirrad samt full av bittra motsättningar om diverse problem och ur stånd att ens skilja på vad som är viktigt och vad som är trivialt, vad som är fantasi och vad som är verklighet.

    Jag påminns ibland om Brezhnevs Sovjetunion. Fastkört och ur stånd att komma med nya idéer, och en militär som tar allt större plats. När jag först satte min fot här för nästan 50 år sedan var det B52:or som sköts ner över Hanoi, Watergate och enorma upplopp och demonstrationer något år tidigare. Ett och ett halvt år senare hade både Nixon och hans vicepresident tvingats avgå. Ändå verkade allt mer optimistiskt och hanterbart då. Och knappt tio år senare hade vi Reagan och ”morning in America”. Så där kan man bluddra på.

    Nu känns det mer som eftermiddag och annalkande skymning för imperiet. Men som han sa, Gunnar Hedlund i Rådom: Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Den amerikanska grizzlyn alltså.

  4. Valen i Ukraina kommer att betyda stora förändringar. Judge Napolitanos samtal med Scott Ritter för två dagar sedan klargör det på ett bra sätt.

    Om så hela Väst tycker som SVT-reportern Bert Sundström, att valen är en fars, så är det av mycket liten betydelse. För Kreml och för invånarna i de fyra oblasten där valen sker, betyder det att fortsatt beskjutning från Nato-ledd trupp, via regeringen i Kiev, nu av Ryssland kommer att uppfattas som ett angrepp på Ryssland.

    Både Nato-chefen Stoltenberg och ”utrikesministern” i EU-parlamentet Borrell verkar nu också förstå vad det betyder. De har nämligen börjat att något backa från sina tidigare stenhårda uttalanden mot Ryssland. Maffiabossen själv, ledningen i USA, verkar inte gilla denna backning.

    Men vad skall de göra? Europa fryser mer och mer, BASF, världens största kemikalieföretag, bygger nu sin näst största fabrik i Kina och kommer antagligen att minska verksamheten i Tyskland, och ett antal tyska företag flyttar till, gissa vart, till USA!

    Titta gärna på Firstpost. Det är ett gäng duktiga journalister från gissningsvis Pakistan eller Indien, som har korta kärnfulla nyheter på så där fem minuter, om aktuella händelser i världspolitiken. Det är inte bara deras engelska med sydasiatisk brytning som skiljer dem från Bert Sundström, det garanterar jag.

    Vad ”Visst kommer väst att ta sig genom även detta…” skall betyda mer konkret är en viktig fråga. Pelletsleverantörena har nu tvingats säga nej till nya kunder och de gamla får bara köpa mindre mängder än de önskar. En av de närmare vedförsäljarna där jag bor, hinner inte med. Tur för mig att jag med min svåger i somras kunnat byta ved mot arbete. (Dvs det var mest hustrun som arbetade. Svågern och jag satt på hans veranda och pratade.)

    ”Ta sig igenom”, men hur? Och jag tillhör ändå inte det svenska prekariatet. Jag är en relativt bortskämd pensionär.

  5. Knut L!
    När jag läser din post blir jag väldigt fundersam på hur du kommer till vissa slutsatser. ” Situationen blir revolutionär och kaotisk. Detta är vad som kan väntas i både USA och i europeiska länder”. Varifrån har du uppgifter om att människor förväntas frysa och hungra i USA?

    Vidare, ”Angela Merkel förstod att utan billig rysk gas skulle denna långa framgångsepok gå mot sitt slut. Så hon slöt avtal med Vladimir Putin om gasledningar direkt till Tyskland.”

    Det är inte billig gas som är Tyskland konkurrensfördel. Gaspriset till Tyskland var/är inte billigare än till andra länder. Tysklands konkurrensfördel är att de hela tiden utvecklar bättre produkter och förbättrar sina processer. Trots sitt väldigt höga kostnadsläge gör de detta bättre än de flesta andra länder. Anledningen till det stora behovet av gas var Merkels beslut att lägga ned kärnkraften. Idag inser man i Tyskland att det stora beroendet av ett land var felaktigt. USA:s varningar inser man idag var befogade. Tyskland och många andra länder i Europa har gjort sig för beroende av ett lands energileveranser. Det kommer att svida innan man byggt upp en mer differentierad leveransstruktur.

    ”Men vad händer till våren när alla lager är tomma” Vilka lager syftar du på och varför tror du dessa kommer vara tomma?

    ”att inte gå med i Nato måste vi hålla samman omkring” Tyvärr är just nu en majoritet av våra partier och större delen av svenska befolkningen positiva till att gå med i Nato. Hur den svenska demokratin fungerar kan vi alla ha uppfattningar om men som jag ser det är ett ryskt tillbakadragande av sin olagliga invasion det enda som kan ändra på Nato-beslutet.

  6. Hans E!
    Mina formuleringar är kanske för kortfattade och oprecisa här. Men den ekonomiska situationen i USA riskerar att bli mycket svår och drabba människor, även om just värmeproblemet blir mindre där än i Europa. Merkel insåg att ersättningen av kärnkraften – vars nedläggning var ett politiskt beslut efter Fukushima – måste ske med rysk gas. Man var dessutom även beroende av bränsle till kärnkraften från Ryssland. Men alltså, grejen är att Tyskland inte har egen energi i tillräcklig grad och att import från andra skulle bli mycket dyrare och leda till minskad konkurrenskraft. Tyskland fyller nu sina gasdepåer för allt vad tygen håller för att klara att hålla sig varma i vinter. Till våren kommer lagren att vara tomma igen. Vad gör man då?

    Demokratin i Natofrågan har man redan kört över med ångvält. Var opinionen egentligen står efter förra årets mediestorm är svårt att säga. Människor är förda bakom ljuset. Tanken att ett ryskt tillbakadragande skulle kunna gynna Natomotståndet i Sverige har jag mycket svårt att tro. Snarare tvärt om. Det skulle visa att ett starkt nationellt försvar kan försvara territoriet – utan Natotrupper!

  7. Det tyska förhållandet till Ryssland är mycket intressant. Merkel insåg att på kort sikt fanns bara en möjlighet att ersätta den kärnkraft man beslutat helt stänga ner. Med rysk gas där ledningar och annan mottagningskapacitet relativt snabbt kunde kompletteras.

    För två veckor sedan beslutade tyska staten att sätta det ryska gas/olje bolaget Rosnefts tillgångar i landet under förvaltarskap. Bolaget meddelar att beslutet ska utmanas rättsligt. Rosneft har tre raffinaderier, vilka svarar för 12 procent av den tyska raffineringskapaciteten.

    Men var detta genomtänkt eller alltför snabbt agerat? Rosnefts anläggningar är särskilt designade för att hantera rysk råoljor av olika slag.

    Tysklands agerande understryker Knut L:s farhågor och besvarar en stor del av det Hans E ifrågasätter. De opinionsundersökningar som genomförts i Nato-frågan visar på ett fortsatt starkt motstånd till medlemskap efter den lilla dip som blev i våras efter statsminister Anderssons envetna tjat om en påstådd lägesförändring i slutet av februari, trots att ingenting avgörande hänt i det större sammanhanget.

    Har du som läsare inte hört detta tidigare? Den fullständiga mediarapporteringen om det tyska agerandet ser ut så här: ett TT-meddelande publicerades i fem (5!) tidningar; DI, AB, News55 (nätet), Folkbladet och Västerbottenskuriren. DagensPS (nätet) och Svenska YLE (nätet) med egna artiklar (16/9) och Jordbruksaktuellt (17/9 med egen kommentar och dessutom Svenskt Näringsliv (20/9) i sin varje vecka återkommande längre nyhetsgenomgång. Men (naturligtvis) inget i varken SvD eller DN eller något av de svenska etermedierna. Så du är förmodligen inte ensam att uppleva detta som en total nyhet.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.