JAG HAR FÅTT NOG – OCH SLUTAR SOM SFI-LÄRARE

“I Stockholm sker 85 procent av all SFI-undervisning på entreprenad. När jag flyttade hit trodde jag att SFI-undervisningen skulle vara utomordentlig. Det visade sig vara precis tvärtom att arbeta i det stora utbildningsaktiebolaget. Grupper på upp till 50 elever i så små rum att varken bord, stolar eller luft räckte till…”

Skrämmande skolbild i välfärdslandet Sverige av Camilla Nilson Wallin, tidigare SFI-ärare.

  1 kommentar for “JAG HAR FÅTT NOG – OCH SLUTAR SOM SFI-LÄRARE

  1. Bertil Carlman
    2018-07-05 kl. 14:20

    Det Camilla Nilson Wallin skriver om är förhållanden som åter blir mer och mer vanliga, även inom vården. När Kvickenstorpsskolan byggdes om på 1980-talet (taket skulle anpassas till nordiskt klimat efter att i många år varit anpassat till nordafrikanskt klimat med ständiga regnläckage som följd), blev jag (och alla andra naturligtvis) mitt under en lektion störd av tryckluftsborr. Jag bad eleverna arbeta själv för att gå och prata med rektor. Han sade sig inte kunna påverka byggarna så att man visste när det värsta ljudet skulle vara. Då sade jag att varje gång detta oljud uppstod skulle jag bryta lektionen och ge eleverna rast. Då sade han att det ju skulle bli mycket bättre om någon tid. Då reciterade jag ur “Svarta präster” och han skrattade. Den rektorn hade humor.

    Svarta präster står upp titt och tätt:

    ”Lär dig skilja på synd och på rätt!”
    Men begär du ett torrt stycke bröd
    Sjunger kören i trosäker glöd:
    ”Du får mat, o kamrat,
    uti himmelens härliga stat.
    Svält förnöjd, oh vad fröjd,
    Du får kalvstek i himmelens höjd

    Att det blir bättre sen, var nog det vanligaste argumentet under min lärarbana när man skulle stå ut med det ena eller det andra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.