Jakov – Stalins äldste son (2)

Jakov Dzjugasjvili med sin dotter Galina 1939.

ycket har psykologiserats kring relationen mellan fader och son Dzjugasjvili. Det var emellertid inte under ideala förhållanden som den 14-årige Jakov 1921 flyttade in hos sin far i Kreml. De tidiga tonåren är en känslig tid för att byta miljö. Dessutom hade han trvits bra hos sin mors släktingar i Tiflis. Men kanske värst av allt – han kunde ingen ryska. Det fick han lära sig nu.

Prästdottern Zoja som Stalin inte ville erkänna som sin sons hustru.

Som ofta med “stora män” har de, och omgivningen, orättvist höga krav på sina söner. Stalin lär ha funnit Jakov “långsam”. Den stackars grabben sökte tröst där han kunde och en, som verkar ha förstått och skyddat honom, var Stalins nya hustru Nadezjda Allilujeva-Stalin.

Olga Pavlovna Golysjeva

Eugene Jakoblevitj Dzjugasjvili med sin mor Olga och senare i livet. Han gick ur tiden 2016, 80 år gammal efter en karriär i sovjetiska flygvapnet. Han slutade sina dagar som en kritiker av Putin, men lär ha sagt att allt skulle ha varit mycket bättre om Stalin fått leva några år till. (Klicka för stor bild)

Jakov med sin dotter Galina (1938-2007). Julia Meltzer lär ha varit en äventyrlig natur, hade varit gift fyra gånger och hade redan ett barn. Senaste maken var en ukrainsk NKDV-officer Nikolaj Petrovith Bessarb (1902-39). Som dödsåret antyder blev han offer i utrensningarna efter förre NKDV-chefen Jezov. (Klicka för stor bild)

Utmärkelse för Jakov Iosifovitj Dzjugasjvili, överstelöjtnant vid det 6:e batteriet av 14:e Holwitzerartilleriregementet som under striderna vid floden Thernogost den 6-7 juli genom eldgivning oskadliggjorde fiendens artilleri. Under strider i området Vorena 12-13 juli förstörde hans batteri fiendens infanteri och två anti-tankkanoner. Kamrat Dzjugasjvili ska presenterads Röda Fanans Order. (Klicka för stor bild)

Men när han blivit myndig gifte han sig med en ett år yngre klasskamrat Zoja Guninoj (1908–57). Men hon var dotter till en präst och antagligen inte införstådd med de nya politiska vindarna. Stalin blev rasande och ville upplösa äktenskapet. Jakov sökte i förtvivlan begå självmord genom att skjuta sig – men missade. Detta ökade ytterligare faderns ilska och han lär ha hånat honom för att han missade.

1928 skrev Stalin i ett brev till sin hustru: “Hälsa Yasha [Jakov] från mig att han agerade som en huligan och en utpressare, med vilken jag inte har något och inte kan ha något mer att göra. Låt honom bo där han vill och med vem han vill”.

På förslag av S M Kirov, partichef i Leningrad och Stalins gode vän, flyttade paret till Leningrad och bosatte sig hos Alliluyev-familjen. Stalin krävde flera gånger att hans son skulle återvända till Moskva, men han insisterade på att stanna. Med stöd av Kirov fick Jacov jobb som assistentelektriker. Zoje studerade vid ett gruvinstitut. 1929 fick de en dotter, Elena, som dog i oktober. Strax efter bröts äktenskapet upp.

Våren 1935, under en semester i Urjupinsk i Vologradregionen sydöst om Moskva, i en lägenhet som tillhörde släktingar till Nadezjda Allilujeva-Stalin, träffade Jakov en flygtekniker Olga Pavlovna Golysjeva (1909–1957) som han inledde en relation med.

De gifte sig aldrig men relationen resulterade i en pojke Eugene som föddes 10 januari 1936. Då hade Jakov återvänt till Leningrad och Olga skulle snart bege sig till Moskva. Pojken, Josef Stalins första barnbarn, överläts i släkten Allilujevas vård.

Tillbaka i Leningrad, den 11 december 1935, d v s innan Olga förlöst Eugene, gifte sig Jakov med Julia (Judith) Isaakovna Meltzer (1911-1968), en judinna från Odessa som jobbade som ballerina vid teatern i Leningrad. Stalin hade den här gången inget att invända: “En man älskar den kvinna han älskar, vare sig hon är en prinsessa eller sömmerska”. 18 februari 1938 föddes deras dotter Galina.

Stalin som 1921 fått en son Vasilij och 1926 en dotter, Svetlana, ville att sönerna skulle ge sig in i det militära. 1937 på råd eller kommando av av sin far, fick Jakov plats på Röda arméns artilleriakademi. Studierna lär inte ha gått så bra, men han klarade sig och blev i maj 1941 befälhavare för ett artilleribatteri. Han gick samtidigt med i kommunistpartiet.

Den 22 juni 1941 anföll Hitlertyskland Sovjetunionen på bred front. Stalin lär ha reagerat ilsket när någon antydde att det vore onödigt att han skickade ut sin son i främsta frontlinjen. Men Stalin ville inte att hans son skulle behandlas olika jämfört med alla andra. Denna inställning skulle på nytt visa sig under de kommande krigsåren.

Det vore fel att säga att kriget började bra för Jakov. Självfallet var han, liksom resten av Röda armén, under ständiga reträtter. Men bevarade dokument visar att hans enhet utmärkte sig under första halvan av juli i två träffningar.

Men den 20 juli 1941 kunde man i svenska tidningar läsa att Stalins son den 16 juli tillfångatagits på östfronten vid Ljozna  nära Vitebsk i östra Vitryssland.


Nästa avsnitt: Begick Jakov självmord – eller mördades han?

  5 kommentarer for “Jakov – Stalins äldste son (2)

  1. Jan Arvid Götesson
    2019-10-25 kl. 6:39

    Anders P!
    Varför kallas sonsonen vid det franskklingande ”Eugene” i artikeln? Kan man inte transkribera det som ”Evgenij” eller dylikt?

  2. Rune Edberg
    2019-10-25 kl. 11:43

    Intressant, men flera frågetecken för vad som står i texten till Jakovs ordensutmärkelse. Om jag förstår rätt så var hans grad ”förstelöjtnant”. Han var ju nyutexaminerad och överstelöjtnant, som ju är flera snäpp högre, verkar konstigt. Hans enhet var tydligen utrustad med haubitsar under striden vid floden Tjernogost (som ligger strax väster om Vitebsk [Vitsebsk] i Vitryssland. Anti-tankkanoner är väl vad som på svenska kallas pansarvärnskanoner.

  3. Anders Persson
    2019-10-25 kl. 12:21

    Jan Arvid G!
    En helt motiverad kritik. Jag borde ha skrivit Jevgenij, Jevgenij Dzjugasjvili.

  4. Anders Persson
    2019-10-25 kl. 15:03

    Rune E!
    Ack, om jag ändå hade gått Försvarets Tolkskola istället för att göra lumpen som simpel meteorolog, hade jag varit bättre orienterad i de ryska militära graderna och benämningarna!

  5. Hans M Gabrielson
    2019-10-26 kl. 16:46

    En möjligen lite petig sakupplysning: De svenska 10,5 cm haubitserna M 40 och 4041 kunde användas som antitankvapen, trots att de ej hade slätborrade eldrör. (Vilket t.ex. den tyska 88mm Fliegabwerkanone – förkortning FLAK – hade.) Med en kombination av största krutladdning (Lng 8) och pansarbrytande granat kunde de pjäserna användas som pansarvärnsvapen i flackbaneeld. Jag har själv tränat på det användningsområdet på skjutfälten i Tofta och Villingsberg för snart 50 år sedan. Det fungerade – om man fick träff med första skottet. Alltså, en spiralborrad haubits kunde även användas som antitankvapen med rätt utrustning och övning. Något ryssarna också hade pejl på; deras artilleriförband övade detta på 30-talet, bl.a. med hjälp av inlånade tyska artilleri-instruktörer. Petigt, ja, men rätt ska vara rätt…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.