Jimmy Åkesson – en kommande svensk Juan Perón?

akesson-peron

Jimmie “Juan Perón” Åkesson

Jag har de senaste åren ofta tänkt på Argentina. Det ger associationer till militärdiktatur, men också till tango, heta nätter och Evert Taubes ballader. Men landet är mer spännande än så.

Bland annat inbjuder det till jämförelser med Sverige av idag, det vill säga kan “Argentinas väg” bli vår?

Namnet betyder “Silverlandet” och vad få kanske är medvetna om är att Argentina för mindre än 100 år sedan var ett av de mest framgångsrika länderna i världen, ett slags “Latinamerikas Sverige”. Detta saknas dock helt i svenska Wikipedias historia som har en egendomlig lucka 1870-1946. Om luckan finns där för att en obehaglig jämförelse med Sverige inställer sig hos en svensk läsare, vet jag inte.

Men här är en av mig korrigerad Googleöversättning av vad man kan läsa på engelska Wikipedia. Mellanrubrikerna är mina. Alltså, engelska Wikipedia i svensk översättning:

Från och med Julio Argentino Roca 1880, betonade tio federala regeringar i rad en liberal ekonomisk politik.

Välstånd och invandring
Den massiva vågen av europeisk invandring som detta främjade – den största näst efter USA:s – ledde till en vitalisering av det argentinska samhället och ekonomin vilket 1908 hade placerat landet som den sjunde rikaste utvecklade nationen i världen. Driven av denna invandringsvåg och minskad dödlighet, växte den argentinska befolkningen femfaldigt och ekonomin 15-faldigt. Främjat av ett nytt offentligt, obligatorisk, kostnadsfritt och sekulärt utbildningssystemet sköt läskunnigheten i höjden från 22% till 65%, en nivå högre än vad de flesta latinamerikanska nationer skulle nå ännu femtio år senare. Dessutom växte BNP så snabbt att trots den stora invandringen ökade inkomsten per capita mellan 1862–1920 från 67% av industriländernas nivåer till 100%. Alltså:

  • 1865 rankades Argentina som ett av de 25 länderna med högsta inkomsten per capita.
  • Vid 1901 hade den ökat till 10: e plats, före Tyskland, Österrike och Frankrike.
  • 1908 hade Argentina överträffat Danmark, [förmodligen också Sverige, AP:s kommentar] Kanada och Nederländerna för att nå 7: e plats, bakom Schweiz, Nya Zeeland, Australien, USA, Storbritannien och Belgien. Argentinas per capita var 70% högre än Italiens, 90% högre än Spaniens, 180% högre än Japans och 400% högre än Brasiliens.

1912 genomförde president Roque Sáenz Peña allmän och hemlig rösträtt för mån, vilket möjliggjorde för Hipólito Yrigoyen, ledare för Radical Civic Union (eller UCR), att vinna valet 1916. Han genomförde sociala och ekonomiska reformer och utökat bistånd till familjer bönder och småföretagare. Argentina förblev neutralt under första världskriget.

Begynnande nedgång
Trots dessa unika landvinningar var landet långsamt att uppfylla sina ursprungliga mål, dvs. industrialisering. Efter en brant utveckling av kapitalintensiva lokala industrier på 1920-talet, förblev en betydande del av tillverkningen arbetsintensiv på 1930-talet. Under Yrigoyens andra regeringsperiod inföll en ekonomisk kris, påverkad av den stora depressionen.

1930 avsattes Yrigoyen från makten av militären under ledning av José Félix Uriburu. Även om Argentina skulle vara kvar bland de femton rikaste länderna i världen under ytterligare ett tjugotal år, markerar denna statskupp början på en stadig ekonomisk och social nedgång som drev landet tillbaka till underutveckling.

Uriburu regerade i två år; sedan kom Agustín Pedro Justo till makten genom valfusk, och undertecknade ett kontroversiellt fördrag med Storbritannien. Argentina förblev neutralt under andra världskriget, ett beslut som hade fullt brittiska stöd, men ogillades av USA efter attacken mot Pearl Harbor. En ny militärkupp störtade regeringen, och Argentina förklarade krig mot axelmakterna i mars 1945, halvannan månad före utgången av andra världskriget i Europa.

Perón kommer in i bilden
Minister för välfärden, Juan Domingo Perón, fick sparken och fängslades på grund av hans stora popularitet bland arbetarna. Hans frigörelse tvingades fram av en massiv demonstration, och han vann valet 1946.

Perón skapade en politisk rörelse som kallas Peronismen. Han nationaliserade strategiska branscher och tjänster, gav bättre löner och arbetsvillkor, betalade fullt ut utlandsskulden och uppnådde nästan full sysselsättning. Ekonomin började dock att sjunka under 1950 på grund av allt för stora utgifter.

Hans mycket populära hustru Eva Perón, spelade en central politisk roll. Hon tvingade kongressen att anta en lag om kvinnlig rösträtt 1947, och utvecklade ett aldrig tidigare skådat socialt biståndsarbete till de mest utsatta grupperna i samhället. Men hennes sviktande hälsa tillät henne inte att ställa upp som vicepresident i valet 1951, och hon dog i cancer året därpå. Perón omvaldes 1951, med högre siffror än 1946.

1955 bombade argentinska marinen Plaza de Mayo i ett misslyckat försök att döda presidenten. Några månader senare, under vad som upprorsmakarna kallade den “Befriande Revolutions kupp”, avgick Peron och gick i exil i Spanien.

Om detta, och Argentina fram till militärkuppen 1976, har svenska Wikipedia bara att säga:

1946-55 var Juan Perón Argentinas president och han återkom på posten 1973 men avled 1974. Han efterträddes då av sin fru Isabel Perón men hon störtades av en militärjunta 1976.

Jag tror historiker och statsvetare fortfarande grälar om huruvida Perón var “populist”, “fascist” eller “socialist av latinamerikanskt snitt”. Själv skulle jag nog rösta på nr 2 eftersom han sökte asyl i Francos Spanien. Han var också i harnesk emot både USA och Storbritannien, som förmodligen låg bakom kupperna emot honom 1955.

Det kan emellertid inte förnekas att han åtnjöt folklig popularitet och att han inte agerade som fascister och nazister normalt gör, nämligen genom terror. Så han har också en hel del gemensamt med våra tiders europeiska “populister”.

  12 kommentarer for “Jimmy Åkesson – en kommande svensk Juan Perón?

  1. Sven Andersson
    2015-08-20 kl. 22:46

    Skall Jimmy Åkesson göra om Perons hattrick så får han väl se till att Sveriges med hjälp av invandring ökar med 2200%. Och det lär väl knappast ske? Varken nationalisthögern eller nationalistvänstern verkar ha det på programmet.

    Nedan Argentinas befolkningstillväxt med hjälp av invandring:
    1869: 1.877.490 invånare
    1895: 4.044.911 invånare
    1914: 7.903.662 invånare
    1947: 15.893.827 invånare
    1960: 20.013.793 invånare
    1970: 23.364.431 invånare
    1980: 27.949.480 invånare
    1991: 32.615.528 invånare
    2001: 36.260.130 invånare
    2010: 40.117.096 invånare

  2. Martin Kullberg
    2015-08-21 kl. 7:14

    Det var inte en så liten lögn om vad SD och Jimmy Åkesson står för. Du vet SD önskar bara upprätta nationen som ett arbetsläger åt transnationellt kapital. Någon verklig nationalism finns inte hos SD. Vad folk än försöker påskina med haltande analogier, eller ett annat ord för analogier, lögn.

    Oppinionsundersökningar är enbart propaganda inget annat. Det är en strategi för att lura folk.
    Som med alla Nato- och Euroundersökningar som dyker upp med jämna mellanrum, bara ett sätt att manipulera massan. Nån vetenskap finns inte i det.

  3. Mats Larsson
    2015-08-21 kl. 9:29

    När Kanada år 1867 beviljats självständighet av det brittiska parlamentet, hade den unga nationen 3 miljoner invånare (något fler än Argentina vid samma tidpunkt, enligt SA:s statistik ovan) och en yta som var större än USA:s. Var kunde man hitta duktiga jordbrukare som var beredda att komma till Kananda, om inte i – Ukraina. Därav den långvariga och nära kontakten mellan Ukraina och Kanada.

    En gång för ett tiotal år sedan träffade jag på ett tåg någonstans i östra Ukraina en man från Kanada som hade ukrainska som sitt andra modersmål vid sidan av engelskan, men som inte kunde ryska. Sådana människor finns inte i Ukraina (däremot har ryssar som saknar anknytning till Ukraina svårt att förstå ukrainska).

    Det finns fortfarande de som tror att ukrainsk nationalism är ett västukrainskt fenomen. Det är helt fel, vilket alla som någon gång besökt Charkov i östra Ukraina är väl medvetna om.

  4. Hannu Komulainen
    2015-08-21 kl. 9:29

    Att jämföra Jimmy Åkesson med Peron är som att jämföra en mygga med en elefant. Pinsamt.

  5. Dennis Zackrisson
    2015-08-21 kl. 10:12

    Ja, Martin, det är alltid roligt med bestämda, principiella, åsikter. Det vore också intressant med lite mera “kött på benen” i diskussionen. Wikipedia-artikeln skriker uttryckligen efter verifikation!

    Men, om man ska tolka hänvisningen, brukar ju den druckne bli mer och mer principiell ju mer alkoholintaget ökar!

  6. Martin Kullberg
    2015-08-21 kl. 16:04

    Hannu!
    Kan tänka mig att det har gått trögt att få de gamla kommunisterna att sluta upp bakom SD. Kan tänka mig att det är särskilt svårt med den inte så lilla latinamerikanska delen. Jag och mina latinamerikanska vänner i barndomens Gårdsten hotades med kniv, jagades och knivskars av de som idag kallas SD, så det krävs nog något extra för att få dem att sluta fred med nassarna. Det föll på Anders att göra den krystade analogin.

  7. Knut Lindelöf
    2015-08-21 kl. 19:44

    Martin!
    Din utgångspunkt är en annan än min. Du var ung och tog medvetande i en senare period än jag som 40-talist. Vi är säkert eniga om stora delar av problembeskrivningen av tillståndet i världen idag.

    40-talister är inte bara trista testuggare, de både lyssnar och argumenterar eftertänksamt och de vet en del som du inte vet, eller har erfarenheter som du saknar. De knyter faktiskt ihop den tidiga arbetarrörelsen med det som händer idag på ett sätt som yngre knappast klarar. Lyssna på dem innan du naglar fast dem vid skampålen.

  8. Anders Persson
    2015-08-22 kl. 10:07

    När jag lite undrande läser kommentarerna slår det mig vilken makt rubrikerna har. Jag minns en gång när jag som meteorolog blev intervjuad av en tidning och framförde synpunkter på brister i väderprognoseriet i den meteorologiska samfälligheten runt om i världen, t ex att inte beakta osäkerhetsaspekten.

    Intervjun presenterades sedan under rubriken “Meteorolog till angrepp på SMHI”. Eftersom SMHI tillhör den globala meteorologiska samfälligheten var det inte helt fel. Men intervjun riktade sig lika mycket mot vädertjänsten på t.ex. Irland eller Australien. Men alla som läste intervjun tolkade allt vad jag sade i ljuset av denna rubrik, som ett “angrepp på SMHI”.

    Något liknande verkar ha skett med mitt Argentinainlägg. Huvudelen av texten, kvantitativt och kvalitativt, var ju inte om Jimmie Å skulle bli svensk Peron utan om hur ett framstående land kan hamna på utförsbacken. En altenativ rubrik som “Ska Argentinas väg bli vår? hade kanske utlöst andra reaktioner?

  9. Sven Andersson
    2015-08-22 kl. 13:29

    Jaaa Anders!
    Om jag vill diskutera svensk jordbrukspolitik så publicerar jag inte en artikel under rubriken: Anders Persson en framtida Nils Flyg?

  10. Anders Persson
    2015-08-22 kl. 17:32

    Sven!
    Men om du skulle möta en sådan artikel är det nog mest på sin plats att diskutera de ev. förgripliga synpunkterna på svensk jordbrukspolitik.

    PS: Vad jag skrivit för att insinuant kopplas ihop med Nils Flyg förstår jag dock inte.

  11. Sven Andersson
    2015-08-22 kl. 21:18

    Du ser Anders hur svårt det är med rubriker, jag ville inte prata om Nils Flyg utan bara om svenskt jordbruk.

  12. 2015-08-26 kl. 12:47

    Jag brukar alltid jämföra Perón med ryska kommunistpartiet. I båda fallen var det fråga om nån som ville utveckla landet och i detta syfte slöt en allians med arbetarrörelsen – bara för att krossa denna senare när man nått sina syften.

    Man kan också – fast lite mer oegentligt – jämföra med svenska sossepartiet efter 1950. D v s en regim som håller all självständig arbetarrörelse i ett järngrepp och inte drar sig för snuskiga metoder (IB, t ex) för att behålla makten, allt i syfte att öka BNP.

    Nu misslyckades Perón skändligen med bådadera ganska snabbt. Den industriella utvecklingspolitiken inskränkte sig till så kallad importsubstitution, något försök att bygga upp egen högteknologi förekom inte såvitt jag vet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.