Nu är det åter den årstiden då Kalifornien brinner. Bränderna är större och närmare San Francisco i år. I stan lever vi nästan som vanligt, men brandröken kommer och går. I morse kändes en kraftig lukt, och före lunch hade den trängt in i huset. På eftermiddagen hade vinden vänt, och lukten var borta. Svart sot och små vita flagor av aska lägger sig på bilen och allt annat. Vännerna i förorten har sin bil packad med det viktigaste ifall en evakueringsorder kommer. Covid-19 komplicerar allt. Många evakuerade sover i sina bilar, eftersom de inte vill riskera nära kontakt med grannar eller okända människor. Andra tältar, tar in på hotell o s v. Flera tusen kvadratkilometer har brunnit, och ett par hundra tusen har flytt, en del har återvänt men det värsta tycks vara över. Normala år är ungefär en tredjedel av brandmännen straffångar, men i år grasserar Covid-19 i fängelserna, och fångarna hålls isolerade.

Restauranger, barer och nöjesetablissemang har varit stängda sedan mars. Först nu har ett fåtal kommit igång med begränsad uteservering. Stan är inte längre så intressant för juppisar och högavlönade Silicon Valley-typer. De arbetar hemifrån och kan lika gärna hyra bostad för halva priset någon annanstans. Flyttlassen går, och för första gången på decennier är det ganska lätt att skaffa bostad i San Francisco. Vägar och gator är åter fyllda med bilar, men få har återvänt till kollektivtrafiken.

Följande scener råkade jag på under promenaden hem på eftermiddagen.

Barnbarnet (5) skulle börjat i ”kindergarten” d v s förskola. Men i stället kallades föräldrarna till hans skola för att hämta ut en påse skolmateriel och en liten dator. Förra veckan började distansundervisningen. Föräldrarna arbetar, och hustrun var på begravning. En kollega och gammal vän till familjen hade avlidit i cancer. Under ”Life Tributes” i tidningen läser jag dödsrunan. Den slutar med ett meddelande från andra sidan: ”No, I am not in a better place”. Så jag är utkommenderad som barnvakt. Klockan 9:00 börjar morgonens zoom-lektion. Lärare är Ms Chan, en glad och hurtig dam, som pratar och visar bilder för ett tiotal femåringar och kör lite gymnastik emellan. Jag kom att tänka på ordet högtryckspedagogik från en av Sven Delblancs böcker. Vi får se hur det går.

Postverkets nye generaldirektör (Postmaster General) äger aktier för miljoner i postverkets privata konkurrenter och har anklagats för att vilja sabotera poströstningen inför valet genom att avskaffa övertidsarbete m m. Som överallt har antalet brev minskat drastiskt, och postens ekonomi är dålig. Men fortfarande får vi post sex dagar i veckan. Dessutom är postverkets existens inskriven i USA:s grundlag.

Kimberly Guilfoyle var tidigare gift med Gavin Newsom, som nu är Kaliforniens guvernör (och demokrat). Hennes nuvarande pojkvän heter Donald Trump Jr. och är sin pappas pojk. Kimberly höll ett entusiastiskt tal på republikanernas partikonvent. Hör bara!

Föregående artikelExtrema åtgärder mot Covid-19 i Australien
Nästa artikelEn sann liberal har gått ur tiden
Bengt Svensson
Bengt Svensson Blev lärare jobbade sedan i Tanga vid Indiska Oceanen i Tanzanias, då anställd i Sidas ”fredskår”. Sedan USA. Har bott i samma hus i San Francisco i ett kvartssekel och i stan längre än någon annan stans. Arbetat en period i Sunnyvale, ”Silicon Valley”.

1 KOMMENTAR

  1. Kimberly är uppväxt i San Francisco och var i början av 2000-talet kollega med Kamala Harris på stans åklagarämbete (och alltså gift med borgmästare Newsom). Mellan Newsom och Trump Jr hann hon avverka ytterligare en äkta make. Det finns de som ligger i.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.