Kan Palestina bli en katalysator för muslimsk renässans?

0
237

I denna vecka genomfördes en konferens i Istanbul där man analyserade den djupa betydelsen av Al-Aqsa Flood den 7 oktober 2023 med titeln Palestina: The Lynchpin of Civilizational Renaissance. Pepe Escobar rapporterar från konferensen på sajten Strategic Culture.

Konferensen samlade akademiker och aktivister för att diskutera olika aspekter av Israels årslånga folkmordskrig mot Palestina. Deltagare var bland andra företrädare för den palestinska motståndsrörelsen, den tidigare malaysiske premiärminister Dr Mahathir Mohammad, den brittiskbaserade israeliska forskaren Ilan Pappè, John Quigley från Ohio State University, den före detta amerikanske underrättelseofficeren Scott Ritter och journalisten Peppe Escobar.

Konferensen tog upp flera kritiska frågor, inklusive det moraliska och intellektuella tillståndet i den västerländska civilisationen, arabländernas roll i det pågående Gazakriget och det bredare sammanhanget för Palestina och den muslimska världen. Man tog upp den ”intellektuella konflikten med det sionistiska projektet, normaliseringen i den muslimska världen och dess påverkan på den palestinska saken”. Ett annat ämne var Internationella domstolen (ICJ), Internationella brottmålsdomstolen (ICC), internationell rätt och den nuvarande situationen i det israeliska samhället i samband med det pågående Gazakriget.

Peppe Escobar konstaterar att man inte kan räkna med de korrupta arabregeringarna, den svagaste länken för att stoppa folkmordet i Gaza. Escobar citerar frofessor Mohammed Marandi vid universitet i Theran som säger att de verkliga hjältarna är libaneserna, som tar stora risker och naturligtvis Ansarallah i Jemen, som stängde handeln för den israeliska regimen till ett mycket högt pris. Hezbollah erbjöds extraordinära fördelar av amerikanerna, men de vägrade backa.  

Föregående artikelVarför ska man diskutera? Hur ska man bära sig åt? Vad är våra svagheter?
Nästa artikelNationerna vacklar och människorna känner sig inte längre hemma
Jan Fredriksson
Började sitt arbetsliv som snickare. Läste vidare och studerade etnologi vid Lunds universitet, skrev doktorsavhandlingen "Politisk kultur och samhällsengagemang". Var redaktör för antologin "Vardagens politik" (Nordiska museet), "Folkhemmets sociala ingenjörer" (Carlssons förlag), "Att vinna med 96 procent" (Tankesmedjan Tiden) samt för ytterligare 35 olika dokumentationsprojekt.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.