Käringen på berget och Facebook

gumma-fiskeback-langedrag

Gumma på vägen mellan Fiskebäck och Långedrag 1907

Facebook är ett otyg på många vis. Allt du gör där och delar med dig av till andra gör avtryck åtkomliga för dunkla krafter som du inte vill ska kunna tränga in i dina innersta arkiv. Men det kan de. Om de vill kan de kartlägga och pussla alla dessa spår till ett mönster om dig och ta reda på vem du är. Visst är det läskigt? Men det här får jag kanske återkomma till en annan gång.

För nu ska jag istället ge ett exempel på hur fantastiskt det också är att enskilda människor via framför allt Facebook kan komma i kontakt med varandra på ett sätt som inte vore möjligt utan nätet. Här skapas också kunskap till glädje och nytta för många.

På Facebook finns “grupper”. En sådan grupp är Det gamla Göteborg med 13 668 medlemmar (83 nya bara idag). Alltså, det jag skriver eller delar med mig av där når mer än 13 000 människor med Göteborgsintresse. Mina gamla Göteborgsbilder som jag inte riktigt förstår mig på, kan jag här enkelt få granskade av hela denna göteborgska folkmassa.

Nu gällde det gumman på vägen mellan Fiskebäck och Långedrag 1907. Jag lade ut och frågade om någon kände igen sig. Det kom en en våg av gillanden (till idag 633 st) och kommentarer (till idag 261 st) främst från personer med lokalkännedom. Eftersom bilden dessutom har hög skärpa och stort djup, samt en en slags mystik gavs diverse associationer t ex: döden, Det sjunde inseglet och att det inte var länge sedan kvinnor i Sverige uppenbarade sig som många invandrarkvinnor i dagens förorter.

Men ingen lyckades knäcka frågan var gumman gick, ingen kände igen gårdarna eller bergknallarna. Området är högexploaterat av villor, småhus och vägar idag. En kvinna i området gick ut med kamera och försökte fånga bergknallarna runt om för att kanske finna likheter med dem på bilden.

Jag sökte så efter gamla kartor på nätet och gjorde en gissning med en bild som jag la ut.

gumman-gammal-karta

Kan det vara här gumman befann sig på bilden?

Fotografen var på vandring från Göteborg till Långedrag och har antagligen gått via Fiskebäck, eftersom han påstår att bilden är tagen mellan Fiskebäck och Långedrag. Man kan dessutom förmoda att fotografen sökt sig mot havet och därför tagit vägen förbi Käringbergets by. Bergen på bilden borde därför vara nära havet. Men inget stämde. Varför var allt så fel?

En av de mest aktiva i kommenterandet Steve Palmqvist berättar att hans fädernegård ligger i närheten, heter Kullens gård i Käringbergets by i Göta älvs mynning. Gården är ett mycket gammalt lotsboställe. Området tillhör nu Kustartilleriet, alltså KA4.

Jag googlar då Kullens gård i Käringberget för att se om man kan finna husen. Jag får fram en historisk dokumentation inför en fastihetsrenovering av “underofficersmässen” från 2009, som alltså visar sig vara gälla Kullens gård. Där finns gamla och nya kartor och bilder av huset. Dessutom fanns där en målning av konstnären Ludvig Richarde av byn sedd från öster år 1894.

gumman-malning-1894

Bild från 1894. Man ser vägen förbi gärdsgården vid Kullens gård till vänster.

Den bilden hade förbluffande likheter med min bild, fast sedd som i en spegel. Plötsligt inser jag att min bild, som är skannad från en negativ glasplåt kanske blivit felvänd. En spegelvändning i Photoshop gör att allt plötsligt faller på plats.

gumman-mellan-fiskeback-och-langedrag-1907

Bild från 1907. Man ser t o m vägen som svänger av mot Kullens gård nedanför berget till vänster.

Ängarna sluttar åt rätt håll, bergen kommer i rätt förhållande till varandra och gårdarna stämmer överens med Käringbergets by sedd från öster. Kanske den svarta gumman rent av är släkt med Steve Palmqvist, som blir lycklig och utropar:

“Ja det kan mycket väl vara en släkting. Ja det måste vara Kullens gård fast man inte ser vattnet … nedanför låg ju deras ängar och åkrar också. Det var sju gårdar och flera lotshemman där men de var också inbördes släkt. Själva Kullens gård var äldst och kan beläggas från 1600 talet. … Helt otroligt … hoppas det är riktigt!”

Så får vi också lära oss av Steve Palmqvist varför byn heter Käringberget?

“Det stora berget som möter sjöfararen på södra sidan av älvmynningen kallades på sjökort ”Kiaeringhaberik” redan år 1565 och ”Kärringeberget” 1825. Ordet käring avser i det här fallet ett stenröse som blivit uppbyggt till ledning för sjöfarande. Redan vid tiden för stadens grundläggning i början av 1600-talet skall här även ha funnits ett trätorn. Jakob van Dijck omtalade då att tornet ´tjänande sjömännen till oförliknelig vägledning´ och höjden uppgavs till 62 alnar, cirka 37 meter! På Peter Geddas sjökort från 1695 finns också ett toppigt märke inritat, liksom på holländaren van Keulens kort från 1734. Av allt att döma stod sjömärket på Käringbergets västra del, som går under namnet Västerberget.

I litteraturen finns också exempel på en lokal tradition om hur namnet uppstått: ´När alla karlarna varit ute på sjön och nalkades hemmet, brukade de se käringarna stå uppe på berget och speja efter dem´, är en sådan förklaring. Göteborgsskildraren C R A Fredberg skrev 1922 om en annan variant. ´De gamle´ hade i hans barndom berättat att traktens käringar i forntiden skulle ha anträtt ´påskfärden till Blåkulla härifrån.´”

Alltså, Facebook är ett hot mot vår integritet. Samtidigt är det älskat och oemotståndligt för miljontals för sin fantastiska förmåga att skapa kontakter och utbyte mellan människor på ett helt nytt sätt.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , , , , ,

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  1 kommentar for “Käringen på berget och Facebook

  1. Anders Persson
    2014-11-23 kl. 20:18

    Solens strålar på stenarna och skuggorna i dikena visar att gumman går mot väster. Kanske kan slipningen på berghällarna i bakgrunden ge någon ledtråd, om nu inlandsisen var bussig nog att gnida sig regelmässigt emot urberget.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.