Klassamhällets djuriska rötter och socialismens kris

Hans Norebrink är berömd från TV, där han för en tid sedan blev utslagen med futtiga 20.000 i vinst ur programmet "Smartare än en femteklassare." Han är en vittberest, beläst och mångerfaren halvpensionerad vårdarbetare. 1975 var han med och avslöjade den så kallade sjukhusspionen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han har de senaste 40 åren ägnat sig åt att försöka förstå varför de realsocialistiska projekten gick snett och äntligen samlat allt detta i en tjock bok, utgiven på eget förlag.

Hans Norebrink

Vissa solitära ensamlevande däggdjur slöt sig en gång i urtiden samman av praktiska överlevnadsskäl och blev sociala däggdjur – som kunde skydda sig och jaga effektivare tillsammans.

I den så uppkomna flocken levde den gamla egoistiska konkurrerande individinstinkten kvar – kamp om mat, sex, makt, territorium (revir). Samtidigt utvecklades parallellt ett för alla gynnsamt kollektivt samarbete – en ny osjälvisk instinktiv gruppsammanhållning (altruism).

För att med dessa två motstridande tendenser i möjligaste mån kunna hålla fred och uppnå enighet i gruppen utvecklades en social hierarki. De starkaste alfahannarna styrde flocken och fick mer mat och sex än de övriga, men alla tjänade ändå på gruppsamverkan.

Alla flockmedlemmar utvecklade en kombination av underordning och dominans – alfamedlemmarna styrde dominant med sin maktstyrka, de övriga i flocken underordnade sig. Det sociala däggdjurssamhället var och är en social dominanshierarki, där strider ibland bryter ut och nya alfadjur intar toppositionen i maktpyramiden.

Urkommunismen
Detta är den ursprungliga grunden till även det mänskliga klassamhället idag. Människan är ett djur som härstammar från andra sociala däggdjur, och en del av dessa uråldriga beteendetendenser lever kvar. Inte som ”reaktionär biologistisk determinism”, men som just sociala uppförande-tendenser, som vi politiskt, kulturellt och personligen kan motverka om vi så väljer.

Bland dagens sociala, intelligenta och kommunikativa schimpanser kan flocken i kollektiv samverkan påverka ”valet” av alfahanne. Det är en slags begynnande jämlikhet och protodemokrati i djurvärlden.

Se exempelvis den holländsk-nordamerikanske professorns i primatbeteende, Frans de Waal, och han bok Chimpanzee Politics – Power and Sex Among Apes (och andra av hans många böcker, vissa översatta till svenska).

Hos människan som djurart gick den här tendensen ännu längre under den långa jägarsamlartiden på stenåldern. Med vår stora socialitet, intelligens, symboliska tänkande, språk och jämlika manliga vapeninnehav kunde människan i kollektiva underifrånallianser störta alfadiktatorerna och införa jämlik demokrati – den så kallade urkommunismen som människans första samhällsform.

Alla, speciellt de potentiella alfahannarna, ville helst bli dominanta i flocken, men ingen ville bli underordnad och dominerad. Det var dock liten chans att bli dominant, och stor risk att bli dominerad.

Så därför ”valde” flockmajoriteten den näst bästa lösningen – ingen dominant och ingen dominerad. Resultatet blev ett ursprungligt jämlikt, demokratiskt och klasslöst samhälle (med viss manlig dominans). Detta är såväl folkmaktens som socialismens urgrund.

Genom sociala allianser utvecklades egalitära antidominansinstinkter. Resultatet blev stenålderns jämlikhetsrevolution, som människan är unik med i djurvärlden. Sedan dess lever en ”jägarvänster” och en ”djurhöger” kvar i oss människor (mina utryck) – vilket ännu dominerar politiken.

Ovanstående resonemang vilar tungt på den nordamerikanske antropologiprofessorn Christopher Boehms bok Hierarchy in the Forest – The Evolution of Egalitaran Behavior. Samt på den brittiske professorn i teoretisk medicin, Bruce Charlton, och hans Injustice, Inequality and Evolutionary Psychology.

Jordbrukssamhället
När jordbrukssamhället kom för drygt 10.000 år sedan växte samhällena i storlek av praktiska skäl (flodreglering, försvar, handel etc.). Av i början tekniska skäl uppstod storskalighet och arbetsspecialisering.

Avstånden växte därmed mellan samhällsmedborgarna, olika språk och kulturer skilde dem åt, de kunde inte längre kommunicera och kontrollera ledarna. Den allmänna folkbeväpningen ersattes av väpnade styrkor underordnade ledarna – urgrunden för staten som klassamhällets stödkärna i marxistisk ideologi.

Tekniska hierarkier (olika slags samhällsarbeten, vissa arbetsledande och centraliserade) blev gradvis nygamla sociala hierarkier. När folket inte längre kunde kontrollera kvarstående alfahannetendenser – som man bestämt gjorde under den långa jägartiden – blommade dessa upp igen bland ledarna. Vi fick det mänskliga klassamhället under jordbruks- och industrisamhällena.

Modernare samhällen
Nu tänker jag vidare själv. Med nyare tids bättre kommunikationer, radikalkristna bondeuppror, tryckkonsten, latinet som sammanbindande språk, urbaniseringen, upplysningen, de amerikanska och franska revolutionerna, industrialiseringen, stora fabriksarbetsplatser etc. började folket, i form av nationen och arbetarklassen, att åter kunna organisera sig för jämlikhet och demokrati.

Gradvis uppnådde folket, nationen och arbetarklassen mer makt och politisk demokrati, men den ekonomiska makten förblev kvar hos den borgerliga kapitalistiska överklassen (bourgeoisien). Det var ett slags politiskt blandat klasskompromissamhälle, som växte fram i den socialdemokratiska folkhemsvälfärdens spår.

Så kommer då åttiotalet, med passiviserad nationell arbetarklass och en aggressiv nyliberal globalkapitalism. Och idag börjar själva den politiska demokratin att åter ifrågasättas av eliten. När folket inte längre kämpar emot vår tids alfahannar skaffar sig dessa allt mer makt och oerhörda rikedomar. Ojämlikheten växer med sjumilakliv i världen.

Klasskampen är evig, eftersom våra mänskliga beteendetendenser rymmer såväl jämlikhet som elitism. Därför måste demokratin ständigt försvaras, och på sikt en folkkontrollerad demokratisk socialism kämpas fram underifrån av vanligt folk.

Detta resonemang förklarar också varför realsocialismen urartade i förtryck och nya statliga klassamhällen. Klassuppdelningen uppstod inte med privategendomen (den var bara en möjlig form av den), och kunde därför inte åtgärdas med statlig socialisering. Tvärtom kan klassamhällen lika gärna vara statliga som privata i sina hierarkiska ägandeformer.

Grundproblemet är den farliga maktkoncentrationen, som folket svårligen kan kontrollera. Klass växer inte fram ur privatägande i sig. Det växer fram som sociala hierarkier när storskalighet och social arbetsspecialisering motverkar den folkliga jämlikhetsnormens moraliska dominans i samhället (se Christopher Boehms Moral Origins – The Evolution of Virtue, Altruism, and Shame).

Problemet för realsocialismen var, som i andra klassamhällen, den elitära storskaligheten och arbetsspecialiseringen i maktlösa respektive makthavande samhällspositioner, här i statliga sociala hierarkier. En centraliserad planhushållning under partidiktatur ledde självklart till ett nytt ”rött” klassamhälle, till den reellt existerande falska socialismen i öst.

Som jag ser det…
Slutsatsen blir, som jag ser det, att en mer småskalig lokaldemokratisk (och därmed mer miljövänlig) form av socialism är att föredra. Där ledarna kan kontrolleras direkt av folket. Detta kombinerat med att arbetarklassen utbildas så att arbetarna konkret och dagligen kan utöva folkmakt och ekonomisk demokrati på sina arbetsplatser.

Framtidens socialism blir i denna nygamla vision, ett återvändande till forntidens urkommunism på en högre teknisk nivå. Man tar då Marx synsätt på verkligt allvar – att motsättningen mellan stad och land, och mellan kroppsligt och intellektuellt arbete, i största möjliga mån bör upphöra. Så kan de klasskapande sociala hierarkierna gradvis avklinga.

Den utbrett borgerliga och folkliga kritiken att ”socialismen må vara en vacker tanke, men den kan inte fungera på grund av människans själviska natur” – den är till hälften sann. Men lika sant är det att vi också har en god, hjälpsam, kollektiv och osjälvisk sida i vår natur. Vi är ambivalenta dubbelnaturer och kommer så att förbli – glöm drömmen om att skapa en helt ny människa.

Vi har den människa vi har,
och måste därför bygga samhället så att de goda sidorna i den mänskliga naturen överflyglar de dåliga sidorna. Där har vi nytta av vad evolutionsvetenskapen säger om människans natur – att den blandar egalitära jämlika med elitistiska hierarkiska beteendetendenser.

Och jämlikhet frodas uppenbarligen allra bäst i överblickbara, ”genomskinliga” och kontrollerbara småskaliga sammanhang. Bygg alltså socialismen nerifrån!

Hans Nordebrink

PS. Dessa frågor behandlas mycket utförligare i min nya bok Socialismens nederlag och människans natur – 100 år av realkommunism. Vill du köpa boken skriv till Vulkan förlag. DS.


Fotnoter införda 20/5 2018…

Apropå nationalstat och globaldemokrati. Jag vill handla lokalt och tänka globalt. Producera lokalt så långt som möjligt av miljö-ekologiska och överblickbara lokaldemokratiska skäl. Men det räcker inte med det.

Jag tänker mig nivåer av demokrati: Arbetsplatser/bostadsområden, kommuner, regioner (län, landsting, landskap), nationer (nationalstater), världsdelar (som ett mycket avlövat EU), globalt. Men där makten enligt subsidiaritetsprincipen bör ligga så långt ner som bara möjligt, nära de vanliga människorna – och därmed bli mer möjlig att folkligt kontrollera.

Jag tror till exempel att arbetsplatser kan samverka horisontellt via jämlika nätverk innan man skickar en fråga vertikalt uppåt till kommunen. Kommuner, regioner, nationer kan på motsvarande sätt samverka nätverkshorisontellt innan de skickar en fråga vertikalt uppåt i de demokratiska nivåerna. Så lite som möjligt bör den från medborgarna mycket avlägsna globala demokratinivån utnyttjas. Men ibland är det nödvändigt.

Så jag är globalist i betydelsen att en potentiellt mycket farlig centraliserad globaldemokratisk maktutövning bör finnas, men vara så svag som det mänskligt är möjligt.

Antiglobalist är jag däremot gentemot den nuvarande odemokratiska blandningen av ”anarkistisk” nyliberal globalkapitalism, kombinerad med imperialistisk ”västsupermaktsnationalstatlig” makt via USA och dagens toppstyrda, byråkratiska och Brysselelitistiska EU.

Vad gäller nationen och nationalstaten: Jag ser nationen som den hittills högsta mänskliga sociala tillits-gemenskap som på allvar kan bygga demokrati, välfärd, solidaritet och social sammanhållning. Nationen är den mänskliga socialiteten ”uppskruvad” från stammen till folket. En politisk och kulturell vi-gemenskap.

Den moderna demokratin och nationstanken föddes båda och samtidigt i den franska revolutionen 1789. Nationalismen var en progressiv folklig rörelse som kapades av borgareliten mellan slutet av 1800-talet och 1945. Idag är nationen bara ett marknadshinder för de globala kapitalisterna (Läs ”Vad är nationalism?” av Öyvind Österud).

Det finns negativ och exkluderande nationalism, och positiv och inkluderande – frågan gäller förhållandet mellan nationer. Det är ingen vänster-högerfråga som ju handlar om förhållandet mellan klasser inom nationen. Det är två olika sociala frågor (vilket vänstern tyvärr missat).

Vänstern står i ”den nationella frågan” för nationellt självbestämmande, alltså ser man det som naturligt att olika folk vill styra sig själva, vill styras av ”sina egna”, har en nationell identitet. Det var inget fel att Norge lämnade Sverige, Irland England, Algeriet Frankrike, Kosovo Serbien, Baltikum Ryssland etcetera. Demokrati betyder folk-makt.

Mitt framtidsideal är lokal reko direktdemokrati – politiskt och ekonomiskt – kombinerad med folkomröstningar. Och direkt utbytbara ledare med arbetarlöner, kvar i produktionen på halvtid. Hälften av politikerna kvinnor, hälften män, för att krossa patriarkatet.

Samt en vacker mångkulturell mångfald av fria, jämlika. likaberättigade och respekterade nationer i global samverkan. Som liksom olika blommor bidrar till hela trädgårdens skönhet, som de tidiga folkliga 1800-talsnationalisterna uttryckte det.

Apropå kön och klass. En del påstår att könsförtrycket är värre än klassförtrycket. Men i den härskande klassen ingår bara borgare och i den förtryckta klassen endast arbetare och lägre tjänstemän. Däremot ingår det kvinnor i både överklassen och underklassen.

Det visar att klassförtrycket är det primära. Ta bara debatten om bolagsstyrelserna. Säg att hälften i dem var kvinnor, eller invandrare, eller homosexuella – inget skulle förändras i kapitalismen. Men om hälften vore arbetare i bolagsstyrelserna skulle det innebära en revolution!

I alla klassamhällen har kvinnor funnits på båda sidor. I det djuriska “klassamhället” var män/hannar såväl alfahannar som underordnade. Alfahannemakten var som klass- och könsförtryck samtidigt.

I jägarsamlarsamhället kvarstod viss mansdominans, som kanske berodde på större muskelstyrka och vapeninnehav, vilket gjorde att männen fick försvara samhället. Men kvinnorna var likvärdiga i upprättandet av jägarsamlartidens moraliska gemenskap – kampen mot snyltare och för att få alla att ställa upp för samhället.

Dela detta inlägg...
  • 6
  •  
  •  
  •  

  32 kommentarer for “Klassamhällets djuriska rötter och socialismens kris

  1. Anders Persson
    2018-05-14 kl. 8:08

    Hans N!
    Du skriver: “Framtidens socialism blir i denna nygamla vision, ett återvändande till forntidens urkommunism på en högre teknisk nivå.”

    Men har vi några belägg för att forntida samhällena verkligen var “urkommunistiska”? När det tidigare “djursamhället” inte var det, och det efterföljande “slavsamhället” inte heller, varför skulle det däremellan, som en unik singularitet, uppstå ett jämlikt samhälle?

  2. Anders Åberg
    2018-05-14 kl. 10:28

    Mycket intressant detta. Dock tror jag att klassuppdelningen faktiskt uppstod med privategendomen.

    Människan kanske inte rakt av kan jämföras med andra primater. Vi förlorade våra huggtänder för 5–7 miljoner år sedan och en del tror att det berodde på att hanarnas dominans delvis hade ersatts av ett mer egalitärt samarbete i flocken.

    Samarbetet verkar ha varit evolutionens lösning nr 1 för arten människa och även om mer ursprungliga sociala beteenden fanns kvar så borde dom mer aggressiva delarna av dom ha tvingats tillbaka kraftigt för att bevara gruppsammanhållningen och samarbetet.

    Jordbruket skapade sedan egendom. Produktionen av egendomen gav upphov till arbetet, ett fenomen som inte funnits tidigare och i arbetet tror jag vi hittar svaret på klassuppdelningen. Arbetet gav helt enkelt en materiell grund för gamla tillbakatryckta dominansbeteenden att återkomma och det blev plötsligt meningsfullt för nya alfahanar att tvinga andra människor att arbeta för deras räkning.

  3. Roland Sten
    2018-05-14 kl. 11:16

    Hans Norebrink!
    Utan att rubba alla dina paradigmer!? “Protesterar här bestämt”(!) Jag är människa, oliktänkande & fritänkare! Om jag är utslagen, utgår jag genomgående ifrån att alla betalningssystem fungerar & tillfredsställer mitt ego! Fungerande utvecklade sociala skyddsnät, eftersom jag betalar 80% skatt!?

    Det som skiljer människan från alla djurarter, är att om du tittar på din ena hand så har du fem fingrar! Tummen och pekfingret gjorde det möjligt för den “mänskliga arten” att genom greppet och sensorisk finmotorik vara allt levande på jorden överlägset i en grym hierarki! För även vår hjärna utvecklades helt annorlunda för att kunna utnyttja denna “gåva” som också påverkarde utseendet i stort hos oss ap-primater under evolutionens gång! Vi tappade vår päls för att vi byggde bostäder med värme och så vidare.

    Ja du förstår säkert! Politik i klassamhället för oliktänkande, överlägsna & underlägsna? Kalla det gärna djuriska girigklassamhällets överlevnadsprinciper för ingenting!

  4. Dennis Zackrisson
    2018-05-14 kl. 12:37

    Verkar vara en intressant bok, Hans. Jag återkommer mer om detta när jag läst den lite längre fram i denna störtsommar.

    Till Roland Sten skulle jag vilja fråga varifrån du fått att “vi” skulle haft någon päls att tappa från början och, OM vi haft någon sorts päls, varför vi skulle haft den kvar ända fram till vi lärt oss bygga bostäder med centralvärme?

    Anders Åberg tror jag är på rätt spår, men “samarbete” är ett begrepp, vilket behöver ytterligare precisering för att bli användbart. Jag föreslår att vi i stället talar om “organiserat samarbete”. Då kommer frågor om ledning och makt in helt naturligt.

  5. Roland Sten
    2018-05-14 kl. 20:15

    Tack för respons DZ & ifrågasättandet/påstående! Helt riktigt så kan ingen veta riktigt säkert & jag är bara en “Working Class Hero”! Om du tar ett djur som utdöda mammutarna, så hade dessa elefantdjur pälsbehåring & inte som dagens elefanter grovt läderartad hud med några fjunliknande strån! Tror inte ens Darwin var riktigt säker om människan i det förgångna haft päls?

    Mitt citat (läs) “när vi byggde bostäder med värme”! I det här fallet får du försöka tänka efter lite själv & och förstå att jag menar enklare eldstäder för miljontals år sedan! “Och inte som du Dennis skriver centralvärme”! Ja nu är min puls uppe i minst 240! (Bara skojade)!

    Honorna kvinnorna vet man nästan säkert hade pälsliknande behåring för att hålla ungen varm. Men också för att ungen skulle kunna klänga fast i mamman under strapatsliknande former!? Men det kan ju vara en gåta varför vi tappar behåringen? Ute på savannen skyddade den mot värmen & vintern för kylan! Som jägarfolk förmodligen för svettigt?

  6. Roland Sten
    2018-05-14 kl. 21:09

    PS! Hans Norebrink, Anders Persson, Anders Åberg, Dennis Zackrisson och jag själv Roland Steen plus eventuellt nytillkomna: “Vi är säkert alla på rätt spår”(!) Utifrån våra egna utgångspunkter kan alla ha rätt utan att behöva jämföras(!) Eller så har ingen fel(?) Till Hans Norebrink; så tänker jag läsa allt Du skriver! Det gör att man blir eftertänksam & det måste ärligt sägas…DS!

  7. Anders Åberg
    2018-05-14 kl. 22:35

    Dennis Zackrisson!
    Ja du har nog rätt, men samarbetet har sannolikt evolverat över tid och vilken grad samarbetet skall ha för att kallas organiserat vet jag inte.

    Var någonstans i utvecklingen enkelt samarbete som i t ex en apflock blev organiserat blir då också omöjligt att säga.

    Definitioner är svårt!

  8. Dennis Zackrisson
    2018-05-14 kl. 23:25

    En numera mycket populär teori bland forskarna kring den mänskliga artens utveckling över tid är att vi till en början levde i havet. Det sätter onekligen ett antal frågetecken kring “päls”-teorin, samtidigt som många iakttagelser kring människans “för”-historiska leverne förklaras.

  9. Anders Åberg
    2018-05-15 kl. 10:21

    Om det stämmer att människan av evolutionen är formad till en någorlunda jämlik, empatisk, samarbetande och oftast fredlig varelse, men att egendomen och arbetet har slagigt sönder detta och tvingat fram aphannen i oss, så blir det extra intressant att reflektera över teknikskiftet som i bästa fall faktiskt kan avskaffa arbetet igen.

    Arbetets uppkomst kan ha varit den mest revolutionerande händelsen i vår arts historia. Arbetets försvinnande har potentialen att konkurrera om den förstaplatsen.

    Den process vi måste gå igenom när grunden för marknadsekonomin krossas av tekniken kan mycket väl bli slutet för oss, då den beväpnade makteliten återstår, men om vi är lite mer optimistiska så kan resultatet av den vara alla vänstermänniskors våta dröm.

    Vi ser då möjligheten till att alla våra materiella behov kan täckas gratis av maskiner och att klassuppdelningen förlorar sin materiella grund. Kanske kan vi då äntligen avskaffa staten och pengarna och återgå till det jämlika och egalitära.

  10. Roland Sten
    2018-05-15 kl. 10:21

    Livet började i havet!
    Den nakna apan, en olöst gåta? Att människan Homo sapiens haft pälsbehåring är forskarna relativt eniga om! Frågan är istället varför den upprättgående apan efter att ha klättrat ned ifrån trädet, började förlora sin behåring? Den stora händelsen i evolutionen är som jag nämnt tidigare; just vårt sätt att med händerna ha en överlägset utvecklad sensorisk finmotorik och ett “bra grepp” genom tumme och pekfingret, som skiljer oss från andra artfränder! Hur god sammanhållningen mellan fem myror än är, så kan de onekligen inte bygga en avancerad solfångare! Människans finmekanik har förstås tvingat fram vår hjärna till att utvecklas! För att kunna förstå tillvaron på helt annat vis kan vi ändra tankemönster! Trots att jordbrukssamhället & industrialiseringen med nödvändig sammanhållning att klara överlevnaden, kanske vi som art går under p g a vår överlägsenhet? Verbal kommunikation genom talspråket, har många gånger visat sin svaghet! Sluta envisas, välj hellre visdom!

  11. Roland Sten
    2018-05-15 kl. 14:04

    Tack Anders Åberg, för en mycket delikat infallsvinkel som just öppnade en tidigare mycket stängd dörr! Kanske för nya möjligheter till bättre liv utan klasstillhörighet? Staten och kapitalet! Vem står för valet & kvalet att trycka på knappen eraser? Kom ihåg Anders Åberg att ingenting är gratis här i världen! Förutom kanske skjutsen med Säpo till förhörsrummet? Sen väntar förmodligen ett ganska enahanda liv bestående av internering i ett “sistaklassboende” utan centralvärme… 30 år framåt i tiden!?

    Annars lät din framställan alldeles för bra för att vara sant! Men det är inget fel i att ha en livlig fantasi, för det befrämjar säkert kreativiteten och mycket annat! Nu måste jag återgå till mitt första klass jobb som högavlönad överläkare i ett landsting bestående av hierarkier maktgalna utsugare till höger! Jag ensam står förstås till vänster & kämpar för glatta livet med mitt rättvisepatos!

  12. Bengt Svensson
    2018-05-15 kl. 17:36

    Roland S!
    Jag trodde en del apor hade händer t o m på fötterna. Ger inte det ett dubbelt så bra “grepp”?

  13. Anders Åberg
    2018-05-15 kl. 17:55

    Roland S!
    Jo, helt automatiserad produktion är gratis. Enbart bruksvärde produceras.

  14. Roland Sten
    2018-05-15 kl. 21:35

    Bengt Svensson!
    Det händer i väldigt sällsynta fall att fåtalet apor föds med händer på fötterna & omvänt! Schimpansen är en sådan art som kan slita huvudet av en människa eftersom tummen är motställd till övriga längre fingrar! Vad gäller greppet? Tror att du greppar resten, om du tar det som ett skämt eller inte?

    Anders Åberg!
    Om du kan få automatiserad produktion helt gratis är du bara att gratulera! Bruksvärdet du talar dig varm för! Rent hypotetiskt om du säljer din Cadillac exempelvis & och bilfirman erbjuder skamliga 1000 kr för den av årsmodell 1958 i nyskick, trots sina mogna 35.000 mil? Så säger jag behåll bilen! För brukssvärdet är garanterat mångfalt långt över skambudet i fallbeskrivningen! Troligtvis astronomiskt för en stackars fattigpensionär!? Om du vill veta bruksvärdet på din elcykel om du råkar äga en sådan? Kan den tjänsten erhållas gratis vid automatiserad produktion!

    “Sköt om er, Anders & Bengt(!) No hard feelings whatever…

  15. Dennis Zackrisson
    2018-05-16 kl. 11:43

    Anders Å!
    Vad är människans “sista” hopp? Det är många som under tidernas gång har försökt fixa till en egen perpetuum mobile. Ingen har (mig veterligen) lyckats med detta.

    Utan arbete kommer inte heller något mervärde att produceras och begrepp som “tillväxt”, “utveckling” m m att förlora sin innebörd. Vilket kanske är bra. Då slipper vi i alla fall fundera vem som tjänar på det ena eller andra.

Kommentera