Klimatets utveckling – se själva

Klimatexperterna på Uppsala universitet sammanställde för några år sedan detta diagram över medeltemperaturens förändring i Uppsala sedan början av 1700-talet. Den sträcker sig cirka 25 år längre bak i tiden än den Stockholmsserie man oftast ser (se nedan i texten). I bildtexten argumenteras det vetenskapligt övertygande för att den varma perioden i början på 1700-talet verkligen ägde rum [klicka för större bild]

Det som förvånat mig en längre tid är att personer, grupper och sajter som snabbt och skickligt slår ner på mediala propagandakampanjer vad gäller Syrien, Ryssland, invandring, m m troskyldigt accepterar allt vad som sägs i klimatfrågan. Min gamle meteorologiprofessor Bert Bolin (klimatforskare och medgrundare av IPCC) sade mig en gång att 80% av allt som skrevs om klimatet i pressen var strunt. För att avslöja det måste man ibland, tyvärr, vara expert, men ofta räcker det med sunt, kritiskt förnuft – som visavi annan skrämselpropaganda.

Den kalla vintern har oroat de opinionsbildare som vill varna för en global klimatförändring orsakad av människan. En sådan är Johan RudströmUNT som i en ledare för ett tag sedan framhöll “att vädret utanför fönstret är en mycket liten del av klimatet. Och att även vädret utanför alla världens fönster är en mycket liten del av klimatet.” Detta är helt sant: “väder” och “klimat” är två olika saker.

Men sedan kommer det fatala när Rudström skrev:
“På Grönlands nordspets är det ingen som bor. Där har 61 timmar med plusgrader uppmätts hittills i år, beroende på de minskande havsisarna under den arktiska vintern. På ögruppen Svalbard bor ett par tusen personer. Där hade man regn och plusgrader i slutet av februari, vilket var 13 grader över genomsnittstemperaturen för årstiden.”

Men denna värme är lika mycket “väder utanför fönstret” som den kyla som vi har. Ja, de hänger ihop. I alla tider, d v s även före människans entré på jorden, så har extrem kyla eller värme på ett ställe varit kopplad till sin motsats på ett närliggande. Kall och varm luft ligger och har alltid legat “varvade” i nord- och sydled, i ost- och västled. Om detta kan man läsa i populärvetenskapliga meteorologiböcker eller i Nationalencyklopedin.

Fakta- och baskunskaper
Detta borde således var och en som ger sig in i klimatfrågan, i synnerhet opinionsbildare, vara väl underrättade om. Som Jan Björklund sade i Rapport 15 mars:
“Jag tror att en förutsättning för kritiskt tänkande är att man har faktakunskaper och baskunskaper. Hur ska man kunna resonera om klimateffekten om man inte först vet skillnaden mellan Atlanten och Sahara?”

Alltså: man kan mycket väl följa och ge sig in i klimatdebatten utan att vara meteorologisk eller klimatologisk expert, men man bör åtminstone skaffa sig en elementär uppfattning om hur atmosfären ser ut och fungerar. Samt kritiskt sinne för propaganda i allmänhet. Jag tror många blivit varse medias omvända knep att slå på stort om det under några veckor varit ovanligt varmt väder i Sverige – då hör vi inget om kylan på Grönland!

Modeller säger en sak – observationer något annat
Man bör också vara på sin vakt mot journalister som “plocka körsbär” ur den meteorologiska och klimatologiska vetenskapen. Det är sant att avancerade klimatmodeller t ex har visat på att klimatet kommer att bli stormigare. Problemet är att observationerna, trots en klar uppvärmning de sista 100 åren, inte visat någon förändring i stormfrekvensen.

Hur det har varit
SMHI har, egendomligt nog, två klimatsajter med historiska data, så kallade “klimatindikatorer”  och “klimatindex”.

Här är statistik från “klimatindikator” för Sveriges kanske blåsigaste del, sydvästra Götaland, vilken visar en nedåtgående trend för tillfällen med storskalig (geostrofisk) vind på mer än 25 m/s.

Detsamma får man från “klimatindex” med årets maximala byvind.

Ingen förändring sedan 1996. Kolla gärna på egen hand andra “klimatindex”.

Varför det inte blivit stormigare trots att det blivit varmare diskuterar man bland experterna. På icke-expertnivå vore det dock bra om man, i Jan Björklunds anda, hade så mycket elementära kunskaper att man vet att det som skapar stormar inte är temperaturen i sig, utan temperaturkontraster, dess variationer i höjd och sidled.

Men propagandan utnyttjar okunskapen genom att blanda fakta och “självklara” slutsatser.

  1. Eftersom varmare luft är mer energirik är det ju “självklart” att varmare luft ger stormigare väder.
  2. Det är sant att modellerna visar att det ska bli varmare och blåsigare.
  3. Eftersom det också varit lite varmare de senaste 100–150 åren är det ju “självklart” att det också måste ha varit blåsigare.

Stigande havsnivåer!
Av någon anledning är “klimatindikatorerna” på SMHI:s sajt mer “alarmistiska” än “klimatindexen”. Så t ex visar “klimatindikatorer” statistik över havsvattenståndet en rak och alarmerande ökning på 1/4 meter sedan slutet på 1800-talet.

Detta är lite egendomligt eftersom temperaturen, som ju otvetydigt har ökat, har gjort så i etapper med avkylningar emellan. Stockholmsserien visar ju en värmetopp på 40-talet och en kall period på 60-talet.

Det innebär att det råder så gott som 100% korrelation mellan den stadiga ökningen av koldioxidhalten och den stadiga ökningen i havsvattenståndet.

Är det en tillfällighet eller finns här en okänd koppling? Själv har jag alltid varit undrande över den spikraka ökningen av koldioxidhalten. Det är sällan något i naturen är “spikrakt”.

Som ni ser så är inte klimatsambanden så raka och enkla som propagandan vill förleda oss att tro.

Propagandan kan få motsatt verkan
Trots dessa rynkade ögonbryn vill jag inte sälla mig till “klimatskeptikernas” skara. Människan påverkar klimatet, vi måste göra något, men den nuvarande skrämselpropagandan är inte bara ovetenskaplig och därmed ohederlig, den motverkar också sitt syfte. Ty propagandans amatörmässighet spelar ofta “skeptikerna” i händerna – något som vi sett inte bara i klimatsammanhang. Att visa att klimatforskaren NN genom okunnighet eller fusk dragit ovetenskapliga slutsatser innebär inte att slutsatserna är fel – bara att de inte bevisats. Men i den klimatskeptiska motpropagandan är det detta som påstås.

Man kan till slut fråga sig om just domedagsscenarierna är den mest fungerande folkupplysaren. Personligen berörs jag mycket mer av rapporter av förgiftat vatten i Östersjön eller smogen i Peking. Här rör vi oss inte bara med klart påvisbara klimatförändringarna, utan också sådana som relativt snabbt kan avhjälpas – om den politiska viljan finns.

  21 kommentarer for “Klimatets utveckling – se själva

  1. Anders Åberg
    2018-04-01 kl. 11:28

    Jag blir mer förvånad över att sajter som “skickligt slår ner på mediala propagandakampanjer vad gäller Syrien, Ryssland, invandring, m m” också befolkas av just klimatförnekare, rasister och t o m förintelseförnekare.

    Att gå emot MSM verkar locka till sig en del mycket märkliga människor.

    Vad gäller klimatet så är jag definitivt ingen expert, men det ser väl ut som om det råder stor samstämmighet i forskarvärlden om uppvärmningen.

    I naturen i övrigt ser man att det ofta byggs upp s k trösklar som sedan följs av det som mina f d partivänner i KP brukar kalla ett kvalitativt språng.

    Sådana språng är antagligen mycket svåra att förutsäga i klimatmodellerna och det får mig att misstänka att klimatfrågan i själva verket är betydligt värre än vi tror. Geologiska lager berättar också om att klimatet kan förändras oerhört snabbt. Passeras en sådan tröskel riskerar även vi i trygga Sverige att bli flyktingar, så att ta för lätt på detta tror jag är makalöst korkat.

  2. Matz Söderlund
    2018-04-01 kl. 13:48

    En ökad halt av CO2 i atmosfären förutsades redan i första upplagan av Gunnar Häggs Allmän oorganisk kemi som kom i mitten av 1960-talet. Hägg förutsade också en temperaturökning som följd då CO2 absorberar infrarött ljus (=värme). Värme som annars strålar utanför jordatmosfären. CO2-ökningen bör ställas mot konsumtion av fossila bränslen och resultatet borde inte förvåna. Det var ju på 50-talet som privatbilismen ökade rejält (och fortsätter). Hur det sedan korrelerar mot höjning av havsnivån? Kan ju vara så att t ex Sverige ”tippar framåt” landhöjning i Västerbotten med ca en cm/år sedan istiden medan Skåne sjunker.

  3. Anders Persson
    2018-04-01 kl. 14:17

    Anders Å!
    1. Trots att du lämnat KP verkar du ha bevarat lite marxistisk “know-how”. Klimatet kan komma att drabbas av en så kallad “tipping point” och plötsligt komma att ändra sig drastiskt. En sådan kan drabba Nordvästeuropa genom en plötslig försvagning av Golfströmmen p g a de ökande växthusgaserna, som förväntas leda till en försvagning av den atlantiska meridionala (nord-sydlig) cirkulationen i oceanen.

    Detta kan komma att innebära en avkylning av Grönland, Island, Brittiska öarna och Skandinavien med upp till 9°C! Konsekvenserna av en sådan tipping point skulle bli katastrofala och det kan inte uteslutas att delar av området kan utsättas för en omfattande glaciärtillväxt eller till och med partiell nedisning.

    2. Jo, en del “mycket märkliga” människor har lockats att gå emot MSM. Men så har det alltid varit och 99% har varit galna, men utan den där 1% hade vi fortfarande sprungit omkring i djurhudar.

    3. Om “uppvärmningen” råder det 100.00% enighet, men inte om orsaken.

  4. Åke Kilander
    2018-04-01 kl. 15:11

    Anders P!
    Vart vill du komma? Vår akuta uppgift är väl att på vetenskaplig grund utröna hur jordens klimat utvecklas och när planeten ev. blir obeboelig för människor. Resultatet beror givetvis på vad människor gör framöver och bestäms av den sammanlagda klimatpåverkan som kommer från hela planeten.

    Ser inte att dina uppgifter klargör den frågan. Det som händer i Uppsala, Götaland eller Sverige har mikroskopisk betydelse (men är inte likgiltigt!) i ett större sammanhang. Och varför återger du ett diagram över koldioxidhalten i atmosfären som börjar 1960? Det var ju på 50-talet som den “stora accelerationen” började och “ishockeyklubban” har nog inte undgått dig.
    Visst är osakligheterna i pressen legio. Begränsade undersökningar i all ära men de måste sammanställas. Sökte därför en helhetsbild och läste bl a. Ulf Danielssons “Vårt klot så ömkligt litet”. Intressant läsning som ger en ovanlig helhetsbild. Ingen “lösning”, men slutsatsen på de sista sidorna är tänkvärd.

  5. Anders Åberg
    2018-04-01 kl. 16:48

    Anders P!
    Jo Golfströmsteorin har ju funnits ett tag, men det finns säkert fler möjliga scenarion, varav säkert ett antal som ingen ens har tänkt på.

    Vad jag vet så är världens forskare nästan eniga även om orsaken, nämligen mänskliga utsläpp av koldioxid, men jag följer ju inte detta särskilt noga.

  6. Anders Persson
    2018-04-01 kl. 21:07

    Åke K!
    Koldioxidmätningarna på Hawaii, började 1958. Ur iskärnor har man kartläggningar som från cirka år 1000 visar en mer eller mindre konstant halt på 280-290 ppm fram till cirka 1800 där det började stiga.

    Jo, den omdiskuterade “ishockeyklubban” känner jag ju väl till. Det intressanta med den är att temperaturen fortsätter att falla en aning efter 1800, trots stigande CO2 halter, fram till 1:a världskriget då den “stora acclerationen” sätter in.

    Att journalister missförstår är en sak, en annan är medveten desinformation allt ifrån medvetna osanningar till selektiv information, alltså från rena skojare som är ute för att göra sig en hacka på en god sak.

    Vad jag vill? Att befrämja att på vetenskaplig grund utröna hur jordens klimat utvecklas bl a genom att hålla efter desinformation som spelar “klimatskeptiker” i händerna.

  7. Anders Persson
    2018-04-01 kl. 21:34

    Åke Kilanders inledande anklagande ord. – Vart vill du komma? motiverar en liten självbiografisk utvikning.

    I slutet på 1970-talet intresserade jag mig för möjliga klimatändringar. En ny tidskrift Climate Change hade dykt upp i SMHI:s bibliotek och fångat mitt intresse. På den tiden fanns det en oro för en ny istid, snarare än global uppvärmning. Den oron hade sina källor dels att ökningen av medeltemperaturen sedan början av seklet verkade ha stannat av, dels att ett kärnvapenkrig skulle kunna skapa ett kallare klimat.

    Jag tyckte redan då att för mycket politik hade gått in i vetenskapen. Inspirerad av min professor Bert Bolin, och med hans samtycke, redigerade jag utifrån hans artiklar ihop ett bokmanus, som han sedan lade sista handen vid. Vad gör vi med klimatet (Ordfront, 1980) är kanske den första klimatbok i världen som bröt “istidsperspektivet” och drog en lans också för en uppvärmning p g a CO2-ökningen. Men sedan gick det politik i det scenariot också…

  8. Åke Kilander
    2018-04-02 kl. 15:35

    Anders Persson!
    Instämmer i din vilja att “på vetenskaplig grund utröna…”. Men jag blev inte klokare av ditt inlägg – därav mitt. Visst misshandlas vetenskapliga rapporter o.dyl. av politiker och journalister. Det försöker vi genomskåda. Men vi måste se skogen trots alla träd. Alltså koncentrera oss på det viktiga och hur det ser ut i verkligheten.

    I Rockström/Klums “Big World, Small Planet” finns på s. 14-15 tolv diagram och på s.61 en sammanställning av den “stora accelerationen” respektive planetens gränser. (Den första bilden om koldioxidhalten liknar kanske en hockeyklubba men det är irrelevant!) Detta material har uppdaterats genom åren och återfinns numera i många rapporter bl a från FNs klimatpanel. De är djupt oroande.

    Är detta material enligt din uppfattning vetenskapligt trovärdigt eller är det “skrämselpropaganda”?
    Dessutom anser jag att svagheten hos miljörörelsens är politisk, inte brist på (mät)teknisk eller biologisk kunskap. Men det får vi ta en annan gång.

  9. Anders Persson
    2018-04-02 kl. 17:35

    Åke K!
    Det finns massor av skäl att verka för ett bättre klimat, men den globala uppvärmningen vill jag inte sätta på första plats.

    1. Innan vi hinner dö “värmedöden” finns det andra nersmutsningar som kommer att ta kål på oss. Dessa är ofta mer direkta och närliggande och har större chans att påverkas än CO2 utsläppen.

    2. Vad vi sett sedan länge är hur skumma kretsar, och då inte bara okunniga journalister, utan politiska och ekonomiska spelare, utnyttjar domedagsprofetior för att höja priser och/eller skatter.

    3. Meteorologernas uppgift är att förse politikerna m m med beslutsunderlag, varifrån de ska ta sina beslut. Men politikerna vill skjuta vetenskapsmännen framför sig, som gisslan.

    Det talas vitt och brett att “vetenskapsmännen är överens”. Jo, de är överens när TV-kamerorna är på. Men vi, deras kollegor, har märkt att när vi träffas privat, enskilt eller i grupp, är de lite mer återhållsamma i sina uttalanden och diskuterar öppet de vetenskapliga osäkerheter de kämpar med.

  10. Ola Inghe
    2018-04-03 kl. 18:52

    Anders, jag hänger inte med i ditt sätt att skriva kring havsnivådiagrammet:
    1. Om detta diagram säger du att det visar på en rak ökning sedan slutet av 1800-talet. Vilket inte stämmer, eftersom det finns tydliga platåer och även tillbakagångar, såsom 1920-40.
    2. Sedan kontrasterar du det med årstemperaturen i Stockholm och säger att det är “egendomligt eftersom temperaturen, som ju otvetydigt har ökat, har gjort så i etapper med avkylningar emellan.” Vilket alltså är en felaktig kontrast, men även om den vore sann: Hur meningsfull är jämförelsen mellan havsytenivån, som torde till en betydande del (inte helt; lyfttryck och vindat spelar in lokalt) vara globalt styrd, med temperaturdata från ett ställe?
    3. För att slutligen, trots denna kontrastering, landa i att “Det innebär att det råder så gott som 100% korrelation mellan den stadiga ökningen av koldioxidhalten och den stadiga ökningen i havsvattenståndet.” Vilket är uppenbart tokigt – är det månne dålig ironi?

    Förklara!

    Jag kan tillägga att korrelationskoefficienten mellan havsvattenståndet i SMHI-diagrammet och årsvisa koldioxiddata från Mauna Loa är 62,6 % för överlappande år, inte nära 100%.

  11. Anders Persson
    2018-04-03 kl. 22:39

    Ola I!
    Låt mig ta dina punkter i omvänd ordning.

    De stycken som du reagerat på är oklart formulerade. Meningen “Det innebär att det råder så gott som 100% korrelation….” borde dessutom ha kommit efter CO2-kurvan från Hawaii och borde ha formulerats lite annorlunda.

    Vad det hela ville uttrycka är det komplicerande faktum att två parametrar som uppenbarligen har en fysikalisk relation (CO2 och temperatur) inte visar någon klar statistisk samvariation, medan två parametrar med oklar fysikaliska relation (havsvattenstånd och CO2) har mycket hög korrelation.

    Till sist punkt 1. I dessa sammanhang måste man se till de utjämnade medelvärdena för att minimera slumpvisa variationer. Variationerna i medelhavsvattenståndet är jämfört med den totala förändringen mycket mindre än i medeltemperaturen, d v s ligger närmare en rak linje. Lägg märke till att medan medeltemperaturen har en klar topp kring 1940 har medelhavsvattenståndet ett klart minimum.

  12. Anders Persson
    2018-04-03 kl. 22:55

    Det är inte lätt att reda ut klimatfrågor med bara 1000 tecken. Som ett tillägg, och därmed besvara vad Åke K och Ola I kommenterade angående relevansen av klimatdata från ett ställe kan man grovt sett säga att tidsmedelvärdesbildningen ökar observationernas geografiska representativitet.

    Meteorologiska data från Uppsala är som enstaka daglig observation representativ uppskattningsvis för östra Svealand, som månadsmedelvärde för södra Sverige, som årsmedelvärde för Skandinavien och som tio-årsmedelvärde för norra Europa.

    Serien från 1700-talets början handlar alltså inte bara om Uppsala utan visar att också stora delar av norra Europa, kanske också större områden, förmodligen hade det varmare än normalt, speciellt på vintern.

  13. Ola Inghe
    2018-04-04 kl. 10:11

    Anders P!
    Norra Europa är fortfarande bara ett hörn av världen. Såväl klimatmodeller som observerad empiri antyder att regioner i den skalan kan uppvisa långvariga trender i temperaturklimat som avviker från den globala uppvärmningstrenden, rimligtvis p g a omläggning i cirkulationsmönster o dyl. (“Köldfläcken” SV Island är ett känt exempel). Jag bestrider därför fortfarande det riktiga i att ställa ett mått som havsvattenståndet, med sin uppenbart starka koppling till global isavsmältning och termisk expansion, mot även dekadlånga temperaturtrender från en enda plats, för att insinuera att IPCC-huvudfåran förenklar. Och sedan utifrån sådana lättvindiga intellektuella piruetter hamna i rekommendationen att prioritera lokala och lättavhjälpta miljöproblem framför globala.

  14. Anders Persson
    2018-04-04 kl. 11:55

    Ola I!
    Jag är inte ute för att ifrågasätta IPCC:s eller andra seriösa klimatorganisationers arbete eller slutsatser, utan peka på de fula fiskar som rör sig i deras bakvatten. Sådana finns det i alla frågor av intresse.

    För att ta ett exempel som många här är välbekanta med: ett svenskt försvar baserat på folklig värnplikt, som på “den gamla goda tiden”. För detta finns det fullt med sunda argument, som dock har svårt att tränga igenom. Men det finns också en massa lögner om ryska angrepp, EU-armé och trygghet i Nato-famnen som åtminstone inte jag vill dra fram i debatten.

    Vad avser klimatet ser man i debatten enskilda klimatforskare, organisationer och medier som utnyttjar oron för miljöförstörelse genom att med lögner, halvlögner och selektiva fakta skrämma upp oss, på samma sätt som andra ser “ryska troll”, “ryska ubåtar” och “ryska gifter”. De gör detta för att tjäna sina egna intressen, som inte är våra och som inte gynnar miljön. Alla diagrammen är från säkra källor, SMHI m fl.

  15. Åke Kilander
    2018-04-04 kl. 11:55

    Anders P!
    Punkterna i ditt inlägg 2 april:
    1. Talar om koldioxid (eg. växthusgaser) i atmosfären för att de påverkar alla på jorden. Uppvärmningen orsakar en massa “tipping points”, även oåterkalleliga, som tar kål på oss på sikt. Vi dör nog inte av värmen i sig.
    2. OK, men det gäller väl på nästan alla områden (sjuk/hälsovård, kultur, säkerhetspolitik osv.)?
    3. Visst, men meteorologer liksom biologer, geologer m fl bör se sitt arbete i det större perspektivet. Miljöfrågan är, med akademisk jargong, extremt “tvärvetenskaplig”.

    “Vetenskapsmännen är överens” – vad är det?
    Ta exemplet “peak oil”: Har sett massor av välgrundade åsikter att den inträffar mellan 2004 och ca 2030. Vetenskapsmännen diskuterar och alla är oeniga om årtalen. Samtidigt anser nästan alla att peak-oil inträffar under den tiden.

    Men det exakta årtalet är irrelevant för att avgöra vad som bör göras. Man kan vara “överens” fast alla är oeniga d v s i betydelsen “enade” om det viktiga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.