Klimatvidskepelse som vapen i klasskampen

Dagens vidskepelse om klimatet fyller en liknande reaktionär funktion i klasskampen som en gång vidskepelsen om solsystemet och universum. Det konstaterar Anders Persson efter att ha läst sin morgontidning.

aria Ripenberg har i UNT den 19 november 2019 ett mycket förnuftigt ledarstick Ska barn och äldre fixa klimatbiffen?. Hon menar att det inte är rätt av politiker att utnyttja grupper hänvisade till institutioner för “förment klimatpolitik”.

“Det finns politiker, och tjänstemän, som tycker att det är etiskt hållbart att ta ut den förmenta klimatnyttan på vissa av oss – de människor som brukar kallas svaga: barn och äldre. Här vill man på sina håll ta bort kött och fisk. […] När politiker föreslår att förskolor och äldreboenden helt ska gå över till vegetarisk kost finns allvarliga invändningar att göra av olika art.”

Det aktualiserar vad jag länge efterlyst av opinionsbildare på den så kallade “vänsterkanten”: att anlägga ett klassmässigt perspektiv på klimatfrågan – åtminstone innan Sverigedemokraterna hinner göra det – och plocka poäng igen. Förenklat kan det hela beskrivas med ekvationen: om vi rika kör bil, flyger och äter fisk och kött påverkar det knappast klimatet, men ni som inte är rika är så många fler och där kommer det att ha betydelse.

Klimatvidskepelse
Det är därför viktigt att, återigen, söka sopa rent bland all “klimatvidskepelse”.

  1. Att andelen koldioxid ökar i atmosfären är i sig inte av ondo, tvärtom tycker nog all växtlighet att det är bra.
  2. Att det blir något varmare, främst på högre breddgrader, är heller inget större problem.
  3. Men kommer inte antalet extremväderhändelser att öka, som de har ökat redan? Och har inte vädret blivit mer nyckfullt och svårprognoserat?

De sista frågorna, om mer extremt och svårpgrognoserbart väder, kräver en utförlig behandling.

Bättre prognoser
3.1 Alla meteorologer, från meteorologerna i Pentagon till deras kollegor i Nordkorea, Iran och Venezuela, är 100% eniga om att prognoserna stadigt bli bättre, med ungefär ett dygn per decennium: en femdygnsprognos idag är lika bra som en fyra dygns 2009.

Att det kanske inte verkar så beror på alla dj-la “appar”. Förr i tiden sållade meteorologen information och kunde på kvällen upprepa prognosen från morgonen att “det kommer en del regn i morgon”. Men nu kan alla i sina appar se att på morgonen är prognosen 2,3 mm för morgondagen, på kvällen 4,6 mm – det vill säga dubbelt så mycket. Att väderinstituten ger dessa nederbördsvärden med decimal är rent bondfångeri för att få prognoserna att se “exakta” ut.

3.2 Finns det något som “alla” vet så är det att de extrema väderhändelserna har ökat, detta i takt med en stigande globaltemperatur. Men all statistik visar att det inte skett någon signifikant ökning ens under de senaste 100 åren, inte ens i Sverige.

Indirekta slutsatser
Uppfattningarna verkar gå isär om klimatmodellerna visar på mer extremväder eller ej. Deras typiska horisontella upplösning är idag omkring 100 km, samma som väderprognosmodellerna hade i början på 1980-talet. Och de kunde inte prognosera extrema vindar eller extrem nederbörd.
Vad som skett är att klimatforskarna, ur de tillgängliga datorkörningarna, sökt bestämma frekvensen av extremväder. Detta kan göras på olika indirekta sätt, vilket kan förklara de olika uppfattningarna. Först med en upplösning som motsvarar den som vädermodellerna hade i slutet på 90-talet kan man möjligen få direkta beräkningar – det vill säga om drygt 15 år.

Varmare – och energirikare?
3.3 Men om atmosfären blir varmare blir den ju mer energirik? Jo, men det som bestämmer utvecklingen av åskväder, tornados, hurrikaner och “Gudrunstormar” är temperaturens kontraster i horisontell- och vertikalled. Och kontrasterna behöver inte öka för att temperaturen ökar. Faktum är att det finns en del som talar för att åtminstone de horisontella kontrasterna minskar.

3.4 Det som driver de stora stormarna är kontrasten mellan kall luft på höga latituder och varm på låga. Om nu den globala uppvärmningen mer drabbar höga än låga latituder, så kommer detta att försvaga denna kontrast och därmed grogrunden för stora stormar av typ “Gudrun”.

Fuktighetens roll
3.5 Men, säger någon som satt sig lite in i ämnet: vid högre temperatur kan luften ta emot mer fuktighet. När den kondenserar vid den avkylnings som följer när luften stiger, frigörs fullt med energi, (“latent värme”) vilket förstärker stormen.

Ja, det är sant och kan förklara tecken på att ehuru antalet tropiska orkaner inte ökat har det bildats lite fler i den högsta intensitetsklassen. Det kan också förklara den pyttelilla ökningen av nederbörden som syns i en del statistisk för de senaste 100 åren: varm luft regnar lite mer än kall.
Men fuktigheten och med det “latenta värmet” har en annan, lite paradoxal effekt. De stora stormarna bildas ju i kontrasten mellan kall luft i norr och varm i söder. Under denna process strömmar kall luft söderut och värms upp, medan varm luft strömmar norrut och avkyls: den nord-sydliga kontrasten minskar och det tar en tid innan den återbildas.

Men försvagningen bli ännu kraftigare om luften från söder, inte bara är varm, utan också fuktig. När fukten kondenserar och det “latenta värmet” frigörs, blir uppvärmningen ännu effektivare och försvagningen av kontrasten än mer djupgående.

Atmosfären inte “förnuftig”
Allting skulle vara så mycket enklare om atmosfären hade vett att uppföra sig “förnuftigt”. Då hade vi, med vårt “sunda förnuft” både begripit den och kunnat inse vad som skulle komma att hända. Men tyvärr är den allmänna cirkulationen, och den vetenskap, dynamisk meteorologi, som ska förklara den, full av “paradoxer” som strider mot “sunt förnuft”.

Detta är inget nytt för de trogna läsarna av denna sajt. Jag har tidigare visat hur jordens rotation, mot allt sunt förnuft, gör det svårt för luften i atmosfären och vattnet i haven att förflytta sig några längre sträckor. Se “Platsskräpet ute i oceanerna” och “Vad håller du på med Anders?”.

Men fler överraskningar, som jag inte tagit upp, väntar. Jordens rotation har också den paradoxala, mot sunt förnuft stridande, effekten på luft och vatten i rörelse att vilja driva rörelsen västerut, det vill säga mot jordens rotation!

Men allt det här behöver man inte greppa för att inse att dagens vidskepelse om klimatet fyller en liknande reaktionär funktion i klasskampen som vidskepelsen om solsystemet och universum fyllde före Kopernikus, Kepler och Newton.

  11 kommentarer for “Klimatvidskepelse som vapen i klasskampen

  1. Crister Olsson
    2019-11-23 kl. 8:10

    Anders P!
    Du skriver att det är bara är bra för växtligheten med en ökande koldioxidhalt. Jag är inte säker på det. Det finns forskning som pekar på att mögelsvampar gynnas. Man ser en risk att med ett varmare klimat ökar risken för tillväxt av mögel och bildning av mögelgifter. Det skulle kunna leda till ökade förluster i spannmålsproduktionen. En ökad koldioxidhalt i luften kan också leda till ökad bildning av aflatoxin som är ett cancerframkallande mögelgift. Det behövs naturligtvis mer forskning på området men försiktighetsprincipen bör råda. Frågan om en ändring om klimatet och dess påverkan på livsmedelsproduktionen är säkerligen mycket komplex. Alla ”sanningar” bör tas med en stor nypa salt.

  2. Bertil Carlman
    2019-11-23 kl. 15:07

    “Det finns forskning som…” javisst. Och så finns det å andra sidan “forskning som…”. Bäste Crister, vill du precisera? Jag är intresserad och läser gärna om vad du funnit.

  3. Crister Olsson
    2019-11-23 kl. 17:51

    Bertil Carlman!
    Här är de referenser jag sett och det finns säkert många fler. Jag bara råkade stöta på detta när jag letade efter andra artiklar om mögeltoxiner som intresserar mig för tillfället. Eftersom just detta inte framkommit på denna blogg i klimatdiskussionerna tyckte jag det var intressant. Klimatförändringar kommer säkert att ge upphov till nya problem som vi inte har en aning om eftersom vår vetskap trots allt är begränsad om hur ekosystem interagerar med miljön.

    Aflatoxin B1 contamination in maize in Europe increases due to climate change. P. Battilani et al. Scientific Reports 2016.| 6:24328 | DOI: 10.1038/srep24328

    Carbon Dioxide Mediates the Response to Temperature and Water Activity Levels in
    Aspergillus flavus during Infection of Maize Kernels. Gilbert KM et al. Toxins 2018, 10, 5; doi:10.3390/toxins10010005

  4. Anders Åberg
    2019-11-23 kl. 20:20

    Vidskepelsen om solsystemet och universum fyllde ingen funktion i klasskampen, utan enbart för prästerskapets inskränkta arrogans.

    Om alla dom vetenskapsmän som ligger bakom IPCC:s rapporter har rätt så kommer det tvärsäkra påståendet om klimatfrågan som “vidskepelse” att framstå som ytterligt obegåvat.
    Enbart den mycket rimliga hypotesen att forskarna kan ha rätt åstadkommer faktiskt den effekten.

    Ur klassynpunkt är det mer rimligt att påpeka överhetens skuld i fördärvandet av vår miljö och troligtvis även jordens klimat.

  5. Anders Persson
    2019-11-24 kl. 9:25

    Jag har inte påstått att forskarna inom IPCC sprider “vidskepelse”. Det gör istället alla uttolkare av deras arbeten. Ja, “uttolkare” är kanske för mycket sagt eftersom mycket av hysterin baserar sig på okunnighet och lögner. “Alla” är t ex övertygade om att extremvädret har ökat markant det senaste decenniet fast elementär statistik visar att så inte är fallet. Jag har påpekat detta flera gånger. Att “alla” är övertygade om detta beror bl a på att massmedia numera är mycket bättre på att snabbt och utförligt rapportera om stormar och skyfall.

    Sedan används som argument siffror från försäkringsbolagen som visar på ökade ersättningar p g a “extremt” väder. Men den ökningen beror ju till stor del på att vi utvecklat ett mer dyrbart och sårbart samhälle. Ökande skador p g a översvämningar beror på att områden som sedan “urminnes tider” varit kända för att svämmas över, i moderna tider likt f-b exploaterats av byggföretag.

  6. Bertil Carlman
    2019-11-25 kl. 8:26

    Anders Å!
    Det jag lärt mig om klasskamp skiljer sig tydligen från det du lärt dig. ”Prästerskapets inskränkta arrogans” predikades över hela Sverige. Du var tvungen att gå i kyrkan och lyssna på den världsbildsuppfattning som överheten hade och som det var prästerskapets uppgift att förmedla till underklassen. Underklassen skulle inte komma med några andra idéer. Marx påpekade vilken enorm sprängkraft som låg i Darwins utvecklingslära. Denna lära förklarade att eftersom livet har förändrats så är det ytters troligt att det också kommer att förändras. (Darwin visste detta och var inte jättepigg på att publicera vad han funnit. Andra i hans omgivning t ex en Huxley pressade honom.) Visst sjutton var, och är på sina håll fortfarande prästerskapets, och många andra ”predikanters” tankeframställningar en del i klasskampen. Jag anser t ex att de ”predikotexter” som utgår från denna blogg ofta är ett led i klasskampen. Frågan är vilken klass som gynnas mest, överklassen eller underklassen.

  7. Anders Åberg
    2019-11-25 kl. 17:48

    Bertil Carlman!
    Solsystemets funktion fyllde sannolikt knappt någon funktion i det. Vanligt folk brydde sig knappast om sådant heller. Prällarna hade lätt kunnat hävda att det var gud som upplyst dom om hur planeterna snurrade utan att klasskampen hade påverkats det minsta.

    Varningarna för klimathotet fyller heller ingen sådan reaktionär funktion i klasskampen. Författarens resonemang blir enbart ansträngda konstruktioner och snudd på något slags intellektuellt snobberi i relation till vanliga människors oro över vad överheten har ställt till med i vår natur.

    Vad jag kan se finns det god anledning att ta IPCC:s rapporter på allvar och gärna då med den ödmjukhet inför frågan som dom flesta forskare tycks tillåta sig.

    Det kan knappast utmynna i något annat än en stark anklagelseakt gentemot dom stora företag som hotar vårt klimat med sina utsläpp och dom regimer som springer deras ärenden. D v s precis det som Greta Thunberg gör.

  8. Tord Björk
    2019-11-29 kl. 0:33

    Anders Persson tycks ha svårt att bestämma sig. Å ena sidan tycks han mena att klimatfrågan inte är något bekymmer. Å andra sidan menar han att det är viktigt att det läggs ett klassperspektiv på klimatfrågan. Men varför ska vi bry oss, om det nu är en icke-fråga?

    Anders Persson har helt rätt att det behövs ett klassperspektiv. Men det görs inte av vänsterns individualistiska opinionsbildare. Det görs av internationella folkrörelser som tar klimatfrågan i hela dess sammanhang på allvar, t ex Jordens Vänner och bonderörelsen Via Campesina som bägge också finns i Sverige.

    De som i Sverige verkat för att ta bort klassperspektivet i klimatfrågan är den vänster som startade Klimataktion och Klimatriksdagen. De menade att klimatfrågan var så viktig att internationella folkrörelsernas krav riktade mot handel med utsläppsrätter och storföretagens strategier måste motverkas. De införde en politisk nivellering på nyliberalismens grunder. Kvar blir livsstils- och teknik, ej klass.

  9. Anders Persson
    2019-11-29 kl. 11:13

    Jag har aldrig trott att klimatet är ointressant. Varför skulle jag då redan 1979 tagit initiativet till den första klimatboken Vad gör vi med klimatet? (Ordfront). Vad jag reagerar mot är den hysteri som exploderat och som till stor del baseras på helt felaktiga propaganda, som att extremvädret har ökat och kommer att öka. Det ger politiskt utrymme för “åtgärder” som drabbar dem som inte är rika, men också kan äventyra hela klimatet, som att sprida ut ämnen i stratosfären för att “reflektera tillbaka” solljuset.

    Åke Kilander jämför på FiB/K:s hemsida med DFFG. Men Vietnamrörelsen bedrev studier (på icke-expertnivå), något som miljörörelsen visat sig oförmögen till. Man behöver inte kunna någon matematik, ja inte ens vara läskunnig, för att från den klimatologiska statistiken att påståenderna att det “extrema vädret” har ökat betydligt är helt fel.

  10. Anders Persson
    2019-11-30 kl. 22:11

    Jag har just upptäckt en sida där tre forskare sägs bemöta “klimatskeptiska” argument. Dessa utgörs av 12 frågor vilka är förvånansvärt harmlösa. Så t ex hade man kunnat vänta sig att man bemött påståendet att extremvädret inte har ökat. Men det saknas.

    Som 12:e och sista “klimatskeptiska” påstående kommer dock “Temperaturmodellerna går inte att lita på”. Jo, det är det många som hävdar, ofta med helt barocka argument som att “eftersom meteorologerna inte kan göra prognoser över fem dygn, hur kan de då göra hundra år framåt”.

    Den sakkunniga kritiken skjuter dock in sig på den kraftigt förenklade beskrivningen av molnbildningen samt den grova vertikala och horisontella upplösningen, vilket gör det svårt att beskriva extremväder.

    Men vad gör nu den utsedde experter, professor Erik Kjellström, en duglig karl kan jag försäkra. Jo, han ägnar sina två minuter åt att förklara hur svårt det är att bestämma gångna tiders temperaturer – inte de framtida!

  11. Anders Persson
    2019-12-01 kl. 12:59

    Kommunisternas tidning Proletären ställer upp på klimatvidskeplighetens sida när de i senaste utgåvan skriver: “Extrema väderfenomen blir vanligare när de stigande temperaturerna gör att både haven och atmosfären blir mer energirika. Starkare vindar, kraftigare orkaner, skyfall och översvämningar ökar.”

    Alltså, det är inte energirikedomen som sådan som skapar (o)väder utan dess kontraster i höjd- och sidled. Och de verkar inte påverkas av den globala uppvärmningen – om det nu inte är så att polerna värms upp mer än tropikerna, det skulle i så fall försvaga den nord-sydliga kontrasten och därmed stormarna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.