Ryttarmasken från Hellvi socken på Gotland
Befolkas lindelof.nu av sådana uslingar som Peter Pettersson i Hellvi hävdar? Ordet är fritt…
Den lindelöfska bloggen befolkas av skribenter som gör anspråk på att vara vänster, fredsaktivister, marxister och tillskyndare av franska revolutionens ideal: frihet, jämlikhet, broderskap. Men få diskuterar det ryska kriget utifrån någonderas traditionella värderingar.
Brotten mot folkrätten, krigets lagar, det urskiljningslösa dödandet av civila, förstörelsen av civil infrastruktur, bostäder, skolor, sjukhus, maktanspråk över ett grannland och dess befolkning, stöld av mark, människor och naturrikedomar.
Sådana fördömande diskussioner lyser med sin frånvaro, alla slutsatser om kriget sker utan ett kritiskt ord om det brutala ryska kriget – vilket är groteskt jämfört med alla avståndstaganden och allt som med rätta skrivs om det lika brutala och vidriga israeliska kriget mot palestinierna och Gaza.
Diskussionerna om de alls ska betecknas som sådana handlar inte om kriget utan om politik. Den ena kritiseras för sånt som den andre ursäktas för. Det är falska profeter som tar till orda, som inte tycks bry sig ett dugg om människornas lidande på båda sidor om den ukrainska gränsen och runt om i världen som också indirekt drabbas av Ryssland krig. Människorna är reducerade till politiska statister, nödvändiga bondeoffer. Man kritiserar hellre de som kritiserar kriget än Ryssland som startade det.

Att människor som säger sig vara vänster, fredsaktivister, marxister och demokrater hellre pratar politik på ryska än om kriget är ett bland många exempel och förklaringar till varför vänstern och fredsaktivisterna idag är marginaliserade. Den politik de ursäktar och företräder har ett ringa stöd bland ett folkflertal som resolut tagit ställning mot det ryska kriget, mot dödandet, för fred, frihet och demokrati.
Att man själva inte förstår att detta och inget annat är förklaring till den politiska självutplåningen förvånar i vart fall inte mig. Vänsterns största folksamlingar är idag på landets kyrkogårdar.
Att vänstern och fredsaktivister inte är ute på gator och torg och leder folkliga protester mot det ryska kriget, med krav att Ryssland upphör med dödandet och ingår ett avtal om fred är obegripligt då det idag framstår som den viktigaste uppgiften för att inte bara åstadkomma ett slut på kriget utan också är ett nödvändigt steg för att bromsa krigshetsen och den militära kapprustning världen ännu bara sett början av.
De tre sista styckena samt bilden föll bort av misstag i redigeringen, men tillfogades 2 mars 10:40. /Redax
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)










Peter P!
Alla de saker du räknar upp är vidriga men också en del av det moderna kriget. Även Kievregimen kan anklagas för att sedan 2014 ha brutit mot folkrätten, krigets lagar, dödande av civila, förstörelsen av civil infrastruktur, bostäder, skolor och sjukhus etc. Och jag tror få idag tvivlar på vem som försökte provocera Ryssland till angrepp, eftersom det var det deklarerade målet enligt RAND:s strategi 2019.
Jag har tidigare sagt, och säger det igen, att jag fram till februari 2022 så var övertygad om att även Putin läst RAND 2019 och både tänkte för mig själv och skrev att ”så jävla dum är inte Putin att han gör precis som USA vill”. Men tyvärr så dum var Putin, och har man väl inlett ett angrepp så vet ingen riktigt hur det slutar.
Min generella inställning är att vill USA att man gör något, gör tvärtom. Ryssland hade istället kunnat på amerikanskt maner ha fortsatt sitt proxykrig i Ukraina om man dessutom som dittills skyddat den ukrainska befolkningen genom att fortsätta ta emot ännu mer flyktingar än de 1,2 miljoner hittills.
Men tyvärr, nu har vi en situation som även skadat Rysslands intressen, vilket inte kan ha varit avsikten, och vi ser ett USA som desperat försöker få tillbaka initiativet med ännu fler invasioner och krig.
Proppen är urdragen. När det gäller titeln till ditt inlägg d v s ”Ryssland ut ur Ukraina” så tror jag den tiden är förbi där det är möjligt. Jag skulle åtminstone inte vilja vara med om att de ukrainska ofta naziinfluerade väpnade trupperna tog tillbaka Donbass och utövade sin hämnd mot den rysketniska befolkningen. Det räcker att världen nästan utan protest överlämnade Gazas befolkning till IDF:s soldater att göra vad de hade lust med.
Ja.
Peter P!
Läste just din salvelsefyllda uppmaning till majoritetsskribenterna här att helt byta fot i sina på analysens väg välgrundade uppfattning om det pågående heta kriget i Ukraina. Till det kan jag säga att jag gärna byter åsikt, men i sådana fall för att BEVARA STÅNDPUNKT!
Din avslutande mening bevisar klargörande att du inte förstår vad som händer i Ukraina. Och naturligtvis inte heller vad som har hänt där och händer runtom i världen i just denna stund. ”Ryssland, som startade det”. Där satt bjälken i ditt eget öga!
Flera problem med den här typen av kritik och som faller på sitt eget grepp.
Ja, Ryssland invaderade Ukraina februari 2022, men det var inte då konflikten började. Man får gå tillbaka till minst 2013 när väststödda kuppen i Ukraina genomfördes, ofta med en retorik direkt riktad mot Ryssland och ryssar i Ukraina. Jag undrar om Peter Pettersson som poserar som en man utan dubbelmoral, kan erkänna detta, och vidare erkänna att tusentals etniska ryssar dödats i Ukraina fram till ryska statens invasion 2022?
Jag måste fråga Peter Pettersson vidare, som jag förstår påstår sig vara vänster. Tycker han själv inte det är lite konstigt att som vänsterperson ha exakt samma syn på Ryssland som den mest konservativa högern idag? Man ser ju samma tendens i Vänsterpartiet och Miljöpartiet. För 20 år sedan var dessa partier fördömande av USA och Nato. Idag vaknar man istället upp och ser hur samma partier stödjer Israels och USA:s attack på Iran – man tar sig för pannan. Det är en enorm skiftning som skett åt höger för många på vänsterkanten. Det är då en väg jag – och sannolikt flera andra här på lindelof.nu vägrar gå.
Personligen stödjer jag inte Rysslands invasion, men man kan heller inte jämföra den med Gaza. I Gaza begås ett folkmord. Jämfört med Israels urskiljningslösa terrorbombningar ter sig ryska bombningar av Ukraina för att uttrycka det lite krasst, ganska välriktade. Ryssland verkar göra det mesta för att undvika civila offer – till den absurda nivå att kriget pågår än idag, efter 4 år. Detta i sin tur exponerar den hycklande inställning som västs politiker och media har – Ukraina får fullt stöd/empati – Gaza inget. Detta faktum ger näring och existensberättigande för en sajt som lindelof.nu och de åsikter som torgförs här. Man kan liksom inte prata om folkrätt när det gäller Ukraina och sen stödja riktat mord mot Khamenei.
Tänk om Putin hade fått för sig att mörda Zelensky, vilka reaktioner det hade blivit av samma svenska politiker som nu hyllande backar aggressionskriget mot Iran.
Dennis Z!
Har jag förstått dig rätt om jag säger att det är motståndet mot Nato och USA som är din ståndpunkt? Att det är ankaret i din världsbild, runt vilket dina åsikter kan vrida sig efter behov?
Jag har fått för mig att denna sida till stor del befolkas av gamla vänster-rävar med sitt ursprung i 68-vänstern och motståndet mot Vietnamkriget. Jag sympatiserar till stor del i kritiken mot USA. Jag tycker också illa om hur de har agerat genom åren. Vietnamkriget, stöd till Contras-terrorister, stöd till UNITA i Angola, grisbukten… Listan kan göras lång på hur osmakligt USA har burit sig åt genom åren.
Men man måste ju veta varför man är emot ett land. Vilka värderingar är det man tycker illa om. Och när andra länder agerar enligt samma onda principer så är det ju bra om man tar avstånd ifrån det också.
Om man bara tycker illa om ett land utan att tänka på varför man tycker illa om det landet så blir det ju litet konstigt. Ungefär som att miljöpartiet tycker illa om bilar, inte för att de släpper ut avgaser utan därför att de är bilar.
Andreas Fredriksson!
Du frågar om det inte är konstigt att ha samma syn på Ryssland som den mest konservativa högern.
Men saken är ju att den mest konservativa högern till stor del sympatiserar med dagens Ryssland. Ju längre ut till höger man kommer på den politiska skalan, desto större sannolikhet att hitta samma värderingar som dominerar dagens Ryssland. Jag har själv hört högerpersoner (bl a på högersidan SwebbTV) säga ungefär ”Jag var emot Sovjet, men jag är för dagens Ryssland.”
Dagens Ryssland är inget progressivt land (Det var iofs inte sovjet heller, men det är en annan fråga), utan en konservativ högerdiktatur.
Hur känns det att tillhöra det sällskapet?
Anders T!
Min motvilja mot USA:s politiska elit beror på att de varit helt eller delvis ansvariga för (enligt AI) följande dödsfall sedan 1945:
Enbart direkta stridsrelaterade dödsfall:
4–6 miljoner döda
Om man inkluderar indirekta dödsfall (svält, sjukdom, samhällskollaps) då har forskare uppskattat intervallet till: 6–12 miljoner eller mer
Brown Universitys Costs of War Project uppskattar att enbart post-9/11-krigen indirekt kan ha orsakat över 3–4 miljoner dödsfall.
Bortsett från den politiska eliten så är även jag ett barn av USA:s totala dominans inom kultur och vetenskap. Dessutom så har en stor del av motståndet mot mördandet initierats just i USA. För bara drygt ett år sedan hade jag vissa illusioner om att MAGA var en sådan rörelse. Och kanske tror jag fortfarande att många inom MAGA är övertygade motståndare mot de eviga krigen. På det personliga planet så har jag många nära vänner i USA och min ena dotter är medborgare i USA, så jag har viss svårighet att uttala mig om USA som ett enda paket.
Anders Tornberg!
Det är den konservativa högern som likt under Sovjettiden driver på mot Ryssland idag. Det är ju Moderater, KD, Sverigedemokrater o s v som argumenterar likt samma högermän argumenterade mot Sovjet. Samma retorik. Ser du inte att röda oppositionsblocket närmat sig högerns narrativ i dessa frågor?
Se bara hur – när Irak invaderades 2023 – så fördömdes det kraftigt av S, V, MP. Jämför idag, när samma partier använder klassisk högerretorik för att försvara attacken på Iran. Det är inte högern som närmat sig vänstern, det är vänstern som nästan genomgående anammat högerns utrikespolitik i snabbt takt. Till och med MP:s språkrör Amanda Lind, ett parti med sina rötter i fredsrörelsen, gick igår ut och såg positivt på utvecklingen i Iran efter attacken och morden.
Och ja det finns folk som säger sig stå till höger som sympatiserar med min åsikt, och? Jag är trygg i min åsikt, och om folk ”till höger” vill anamma en anti-internvetionistiskt perspektiv, inte mig emot. En sån person är Tucker Carlson som har kommit med typiskt ”vänsterspektiv” på frågor gällande krig och konflikter idag. Med det sagt behöver man ju inte hålla med Tucker i andra frågor.
Sven A!
Jag säger inte emot dig när det gäller siffrorna, de är säkert korrekta i sin storleksordning. Det är bara viktigt att komma ihåg att det finns flera skurkar i världen.
Vad det gäller MAGA så är jag också (som jag tycker mig märka att du är) litet kluven. Jag känner att det bakomliggande missnöjet till viss del är befogat. Men det missnöjet har använts som förevändning av USA:s ekonomiska etablissemang att ta makten från det politiska etablissemanget. Och nu är situationen sju resor värre än tidigare.
Men även om USA är en skurkstat i ett internationellt perspektiv så är de ju i iallafall ytligt sett formellt en demokrati. Och demokrati med stora brister är väl bättre än ingen demokrati. Det kan man knappast säga om Ryssland eller Kina eller deras kompis-länder.
Peter Pettersson!
Nog kan man kräva Ryssland ut ur Ukraina, men det kan bara ske genom en militär seger över Ryssland. Den vägen leder till ytterligare förstörelse och lidande. För Ryssland är detta ett existentiellt krig och de kommer att fortsätta åtminstone tills de säkrat att Ukraina inte blir Natomedlem, rustar ned och återgår till att bli en neutral stat. För att få stopp på eländet borde vi kräva att von der Leyen eller Friedrich Merz lyfter telefonluren och ringer Putin. Hur svårt kan det vara?
Jag har sagt vad jag hade på hjärtat. Men vill avslutningsvis för min del konstatera att inte oväntat bekräftar de flesta kommentarerna mina och andras iakttagelser. Jag ber därför också om ursäkt för att jag kommer med ett inlägg som förmodligen stör de andra skribenternas föredragna frågeställningar.
Ingen, utom möjligen Sven A, vill diskutera kriget utan pratar hellre politik på ryska. Han går så långt han förmår och upplyser mig och andra okunniga att så här är de moderna krigen och övergick sedan till att istället tala om USA:s många förbrytelser och ursäktar Putin som bara blivit lurad av RAND att gå i krig.
– Tröst för tigerhjärtan, sa fredsaktivisten när ammunitionen tog slut.
Ingen ser heller anledning att protestera mot det ryska kriget som mot kriget mot Palestinierna och Gaza, därför att som Andereas F sa att de ryska bombningarna av Ukraina skiljer sig från de urskiljningslösa bombningarna av Gaza genom att vara ”ganska välriktade” mot folksamlingar, bostadshus, skolor, biografer, sjukhus, kyrkor, restauranger och djursjukhus.
– Träffsäkert, sa Bill till Bull.
När sedan argumentsäcken är tom börjar den samme att tala om annat, om mina politiska preferenser om vilka han inget vet och istället avslöjar sina egna nedärvda sekteristiska klasståndpunkter istället för att diskutera kriget och för – för säkerhets skull – också in det avskyvärda amerikanska och israeliska brottet mot FN-stadgan och folkrätten.
– Man tager vad man haver och haver man inget får man tala om något annat.
För den som inte behöver någon designad ideologi att luta sig mot är Fred, Frihet och Demokrati tillräckliga vägvisare till slutsatsen: Ryssland ut ur Ukraina.
– När huset brinner frågar man inte brandmannen om denne är vänster- eller högerhänt.
När Vietnams och Sydafrikas folk behövde stöd frågade ingen vilket parti man röstade på utan välkomnade alla ärliga och uppriktiga människor. Men kanske är det glömt och höljt i en politisk demensdimma?
De självutnämnda lindelöfska experterna bör betänka att en gång var det otänkbart att den överlägsna amerikanska krigsmakten skulle förlora Vietnamkriget och att det oövervinnerliga kommunistiska Östeuropa, Warszawapakten och Comecon skulle försvinna, ända tills det osannolika inte bara blev sannolikt utan också verklighet – trots alla experters välgrundade insikter.
Den som inget gör får inget gjort.
Därför: Kräv Ryssland ut ur Ukraina!
Förvisso är parollen:
RYSSLAND UT UR UKRAINA
helt korrekt.
Men det räcker inte med att ha rätt. Det gäller även att få rätt. I detta sammanhang är det befogat att påtala att Ryssland bedriver en imperialistisk politik mot Ukraina och att Rysslands anfall på Ukraina är ett brott mot folkrätten.
Den viktigaste uppgiften för en statsledning är att värna om den egna befolkningens välbefinnande. När ett krig inte går att vinna försöker en klok statsledning på den förlorade sidan att förhandla fram en så förmånlig fred som möjligt. Man skickar inte soldater i en säker död i ett krig som inte kan vinnas.
Idag befinner sig Ukraina på den förlorande sidan i kriget med Ryssland. Det enda sättet att få slut på kriget och de ukrainska folkens lidanden är att den ukrainska statsledningen startar seriösa förhandlingar med Ryssland baserat på de ryska villkoren. Ibland är en orättvis fred ett bättre alternativ än att förblöda i ett krig som inte går att vinna.
Peter Pettersson!
Ganska löjligt av dig att lämna så fort du får kritiska frågor, stanna kvar och bevisa hur vi har fel.
Ja absolut verkar Ryska bombningar vara mer precisa. Låt oss kolla på lite fakta. Det är förvisso svårt att veta hur många civila ukrainare som dött eftersom Ukraina vägrar lägga fram sådan statistik, men enligt FN från i höstas så hade runt 14.500 civila dödats i kriget.
14.500, en såklart horribel siffra, i Gaza har när det gäller endast barn som dödats så ligger den siffran på runt drygt 220.00 – d v s dödstalen för barn överstiger den total mängden civila i Ukraina och då ska man räkna in att Ukrainas befolkning är på 40 miljoner medan Gaza är på två miljoner, samtidigt som dödandet i Gaza har pågått under mycket kortade tidsperiod! Hade Ryssland bombat urskiljningslöst som Israel hade med andra ord dödstalen i Ukraina varit helt annorlunda. Därför sa jag, om än krasst, att ryska bombningarna är mer precisa i generell mening. Det är ren fakta.
Anders T!
Du verkar missförstå mig i grunden. Jag är i första hand anti-imperialist. Och därmed givetvis kritisk till den nu LEDANDE imperialistmakten i världen, USA. Eftersom USA även leder Nato ställer jag mig kritisk till den organisationen. Framför allt eftersom den i dagsläget helt saknar en fiende och det var just därför den bildades. Och lovade den tidigare ärkefienden Sovjet att inte expandera österut i Europa.
För snart 20 år sedan drev USA inom Nato igenom sin vilja att inbjuda Ukraina till medlemskap. Därmed visade man att man ville fortsätta krigshetsen i ett läge när dåvarande Ryssland inte utgjorde något hot. Och på den vägen har det fortsatt allt sedan dess. Kommer man att lyckas SKAPA sig en ny ärkefiende och därmed bygga grund för utveckling mot ett tredje världskrig för att säkra sin maktställning i en framtida värld?
Annars menar jag givetvis att varje land har rätt att föra vilken politik det vill internt utan att, som nu Iran och tidigare Syrien, Libyen, Irak m fl bombas sönder och samman av ondskans verklighetsinkarnation i form av USA:s militär. Eller, som i Palestina, av allierad militärapparat, som nu även riktar sina drängtjänster mot Iran.
Jag kan därför inte vara emot ett land som sådant utan jag bedömer dem utifrån politiken mot andra länder. Att USA lägger sig i andra staters politik visar sig gång på gång. För övrigt anser jag att Taiwan tillhör Kina och relationerna dem emellan är en intern kinesisk fråga, som inga andra stater har något med att göra.
Peter P!
Vi lär väl aldrig få fred om inte alla parter har en rimlig säkerhet, så även om jag inte ”ursäktar Putin som bara blivit lurad av RAND att gå i krig” så misstänker jag att varje ledare för ett land måste ta hänsyn till att målet för motparten är att det landet man leder skall upphöra att existera i sin nuvarande form.
Hitler hade liknande ambitioner som aviserades redan 1925 i Mein Kampf: ”Vad Indien var för England, kommer Rysslands territorier att vara för oss.” Så om du tycker jag ”pratar politik på ryska” så är frågan på vilket språk du pratar, amerikansk engelska, tyska?
Andreas F!
Du skrev: ”Jag är trygg i min åsikt”. Ja just det. Det är det som du gör fel i ditt tänkande. Varje förnuftig människa är otrygg i sin åsikt.
Alla!
Jag gör som trådstartaren och drar mig ur.
Vi kommer nog inte att komma till konsensus eftersom vi sannolikt inte kan komma överens om vad som har hänt.
Sven A säger att konflikten har sin grund i ett dokument från en amerikansk tankesmedja 2019.
Konstigt, tycker jag, eftersom konflikten enligt mig började när Ryssland ockuperade Krim 2014.
”Hallå där”, säger Andreas F, ”konflikten började efter händelserna på Majdan-torget 2013”.
”Men”, säger jag, ”händelserna på Majdan-torget skedde efter att Janukovytj, efter påtryckningar från Putin avbröt närmandet från väst som de flesta Ukrainare varit överens om innan dess och förväntade sig”.
Nu väntar jag på alla inlägg som skall tala om att jag har misstolkat alla historiska händelser. Må så vara, vi blir nog aldrig överens, som sagt.
Vi blir nog inte överens om vad som håller på att hända heller. En del av er verkar tycka att visserligen var den ryska invasionen moraliskt fel, men eftersom Ryssland är så starka så är det bäst att låta dem hållas. Det är en väldigt märklig inställning, men tyvärr väldigt vanlig.
I stället för att prata om vad som är möjligt, som ingen egentligen vet, vore det bättre att prata om vad som är önskvärt. Och för mig är det ingen tvekan, Om vi tillåter den starkare parten att vinna territorium mot moralisk rätt bara genom rå styrka så har vi verkligen skapat en praxis som nog ingen vill ha.
Trump har ju blivit tydligt inspirerad nu, han ser att den starkes rätt är framtidens grej och agerar därefter. Han vill att Ukraina skall förlora så att han och Putin kan göra affärer och dela på Ukrainas naturtillgångar.
Venezuela och Iran är nog bara förövningar för Trump. Men USA är ju så mäktiga så det kanske är säkrast att inte protestera eller?
Anders T!
Angående: ”Sven A säger att konflikten har sin grund i ett dokument från en amerikansk tankesmedja 2019. Konstigt, tycker jag, eftersom konflikten enligt mig började när Ryssland ockuperade Krim 2014.
Med det sättet att referera tycker jag det är bra att du deklarerar: ”trådstartaren och jag drar oss ur”. Visst är de hopplösa de där putinisterna som tror att kriget började med ett dokument 2019?
Sven A!
Jag ber om ursäkt om mitt referat av din replik blev polemiskt i överkant.
Jag försöker igen:
Du hänvisar till RAND-dokumentet 2019 och till utvecklingen efter 2014 som en del av bakgrunden till kriget. Jag uppfattar det som att du menar att USA/Nato medvetet pressade Ryssland i en riktning som gjorde konflikten mer sannolik.
Mitt problem med det resonemanget är inte att bakgrunden diskuteras, utan att ansvaret riskerar att förskjutas. Oavsett vilka provokationer eller strategiska misstag som föregick invasionen så var det Ryssland som korsade gränsen 2014 och 2022.
Mitt problem är därför inte att bakgrunden diskuteras, utan att själva principbrottet riskerar att relativiseras. Om stormakter tillåts flytta gränser med hänvisning till upplevd oro för sin säkerhet, då har vi i praktiken accepterat att den starkes rätt gäller. Det är en farlig ordning, oavsett om det är USA, Ryssland eller någon annan som agerar.
UKRAINAKRIGET, NATO OCH DCA
Rysslands anfall på Ukraina 24 februari 2022 var det som behövdes för att den svenska eliten skulle kunna vända det svenska motståndet mot Nato till sin motsats. Svenskt medlemskap i Nato blev en realitet den 7 mars 2024. I kölvattnet på det svenska Nato-medlemskapet tecknade Sverige ett bilateralt Försvarssamarbetsavtal (Defence Cooperation Agreement–DCA) med USA som trädde i kraft den 15 augusti 2024. Både dessa avtal inskränker Sveriges oberoende och suveränitet. Framförallt försämras Sveriges säkerhetspolitiska läge genom att Sverige knyts allt fastare till USA vilket medför ökad risk för Sverige att dras med i USA:s konflikter med andra stater.
En hörnpelare i motståndet mot Nato och DCA är Sveriges oberoende och suveränitet. Om vi skall vara trovärdig i dessa frågor räcker det inte med att enbart göra oberoende och suveränitet till svenska frågor. Oberoende och suveränitet gäller för alla andra stater. Tveksamheter i dessa frågor, exempelvis kring Rysslands anfall på Ukraina och Ukrainas oberoende och suveränitet, ger Nato-anhängare och DCA-förespråkare vatten på kvarn.
När vi som sålde Vietnambulletin i slutet på 1960-talet och första halvan av 1970-talet fick frågan varför vi inte var emot Sovjetunionens anfall på Tjeckoslovakien i augusti 1968 kunde vi svara: De Förenade FNL-grupperna har tagit avstånd från sovjetiska socialimperialismens invasion av Tjeckoslovakien. Detta ställningstagande var principiellt riktigt och underlättade utvecklandet av solidariteten med folken i Indokina.
Anders T!
Ursäkt accepterad. Men jag menar givetvis inte att RAND 2019 var en orsak för Ryssland att angripa, dokumentet är bara ett av de dokument och uttalande som producerats av USA:s geopolitiska strateger sedan åtminstone ett halvt sekel. Ryssland har sedan 1991 backat mot löftet om att Nato inte skulle expandera fram till att man satte ner foten 2008, hit men inte längre. USA har istället med sin vanliga nonchalans orkestrerat en statskupp i Ukraina som angripit den ryska befolkningen i östra Ukraina (en del dessutom ryska medborgare) och installerat USA:s strukturer nära gränsen bl a bakteriologiska laboratorier under det amerikanska Biological Threat Reduction Program (BTRP), som administreras av United States Department of Defense. Det sägs ofta att man där bara forskade kring vanliga sjukdomar, men för mig är det misstänkt att Victoria Nuland i en kongress hearing deklarerade att labben absolut inte fick komma i Rysslands händer.
I vilket fall som helst hade ett Ukraina i Nato (som beslöts 2008) inneburit Natoinstallationer i Ukraina och att Rysslands flottbas på Krim som man haft sedan 1700-talet hade ersatts av Nato. Små, svaga länder tvingas ständigt acceptera den typen av situationer, stormakter gör det inte.
Hade Kuba rätt att med sovjetisk hjälp installera kärnvapen riktade mot sin norra granne på 14 mils avstånd? Säkert enligt folkrätten. Är det förvånande att USA satte stopp trots att det skedde på suveränt kubansk mark?
Är det också konstigt om den fredliga lösningen också innebar att kärnvapnen plockades bort från Turkiet. Varför fick inte Turkiet göra vad de ville inom sina gränser? Eller skulle svaret bli det vanliga svaret som USA alltid gett Ryssland när de velat diskutera sin säkerhet vid sina gränser ”none of your business”?
I den ideella världen finns det bara goda principer i den verkliga bara styrka. Där folkrätten visar sig otillräcklig får förhandlingar och diplomati ta vid. Chrustjev och Kennedy förstod det, förstår dagens makthavare det?
Jag är också emot invasionen med samma argument som du, men Ukraina/USA har lagt sig farligt nära vad folkrätten faktiskt tillåter. Folkrätten medger inte preventiva krig mot potentiella framtida hot, det är sant. Den kan dock medge föregripande självförsvar om: Ett väpnat angrepp är överhängande, bevisläget är starkt, åtgärden är strikt nödvändig och proportionerlig.
Sven A!
Det som du skriver klargör vad striden på lindelof.nu handlar om. Orsaken till att ett så stort krig har utlösts i Europa finns i vad Vladimir Putin och många andra ryssar VILL, inte i vad de tvingas till. Din och Knut L:s med fleras felaktiga analys grundas på antagandet att Vladimir Putin och Ryska federationen har tvingats till att ”sätta ner foten”.
Låt mig jämföra med Italien för ett århundrade sedan. Benito Mussolini och många andra irredentistiska italienare ville annektera områden. I Jugoslavien talades till exempel lekter (språkliga varieteter) som liknade lekter i Italien, särskilt Venedig. Historien av romanska lekter på Adriatiska havets östkust var urgammal. Jugoslaviska områden annekterades formellt av Italien under kriget. Även en del av Frankrike annekterades de facto.
På samma sätt vill Vladimir Putin och många andra ryssar göra Ryssland större för den irredentistiska expansionens egen skull. Dina välskrivna inlägg är ägnade att dölja detta. Med ”välskrivna” menar jag att inläggen framlägger en mängd sanna och rimliga utsagor om andra staters okloka handlingar, och om handlingar av andra stater som var till förfång för Ryska federationens säkerhet. Det är ju rimligt att hänvisa till parallellen att Förenta staterna och Socialistiska rådsrepublikernas union kom överens om att taga bort missiler som var nära motparten. Det är inte orimligt att jämföra med att OTAN (Nato) kom allt närmare Ryska federationens gränser. Men dessa rimliga synpunkter hamnar i fel sammanhang, eftersom den ryska fascistiska irredentismen och imperialismen inte kan avvärjas genom folkrättsenliga åtgärder för att ”erkänna Ryska federationens legitima säkerhetsintressen”, som att Ukraina bleve permanent neutralt, till exempel. Det enda som skulle kunna göra den ryska irredentismen och imperialismen (tillfälligt) nöjd är folkrättsligt oacceptabla åtgärder, som att låta Ryska federationen annektera Ukraina.
Delar av dina inlägg är mindre välskrivna, som de konspirationsteoretiska utsagorna om biologiska laboratorier. Till skillnad från dina rimliga beskrivningar drar sådant ner trovärdigheten.
I konstitutionsförfalskningsaffären väntar jag fortfarande på svar från dig. Det är inte tjafs att fordra ett svar av dig, eftersom en redigerad publikation (en webbtidning) är tvungen att reda ut huruvida text som är desinformation skapad av främmande makt har råkat bli publicerad.
Slutsats: din blandning av riktiga argument, konspirationsteoretisk text och (synbarlig) desinformation visar att du inte söker sanning, utan kämpar på Ryska federationens sida med alla medel.
Jan Arvid G!
Hur bevisar man en avsikt? Ett minimikrav är att agerandet är någorlunda konsistent.
Du tror tydligen att Putin drivs av en ambition att utvidga Ryska federationen.
Den slutsatsen är oförenlig med det faktum att Kreml i det längsta vägrade erkänna utbrytarrepublikernas krav och uppmanade dem att verka för ett sammanhållet Ukraina. Detta i ett läge då Ukrainas militär var långt svagare än idag.
Vi kan också påminna oss kriget i Georgien som ledde till en snabb militär seger. Utnyttjades inte för att utvidga ryskt territorium. Inte ens intressesfären. I stort sett samma ledare och politiker som före kriget.
Folkrättsvidrigt ja! Expansionistiskt motiverat krig? Nej!
Jan Arvid G!
”konstitutionsförfalskningsaffären”, hjälp mig med en precision.
Sven A!
”Konstitutionsförfalskningsaffären” är att du inte besvarar denna fråga: ”Du [Sven A] har publicerat en förfalskad version av vissa avsnitt av Ukrainas konstitution, en förfalskning som hade en anti-Volodymyr-Zelenskyj-tendens. Vilken var din källa (vilken URL) för den förfalskade versionen?”
Enklare version, som du inte kan undvika genom att börja tala om mig istället för sakfrågan: ”Du [Sven A] har publicerat en felaktigt version av vissa avsnitt av Ukrainas konstitution. Vilken var din källa (vilken URL) för den felaktiga versionen?”
Ignorera gärna den första versionen av min fråga.
Jan Arvid G!
Kan du ge mig en kopia på min ”förfalskade” version av konstitutionen så jag vet vad du menar?
Sven Andersson
Med anledning av din kommentar 2026-03-03 På 18:04.
Du skriver:
”Folkrätten medger inte preventiva krig mot potentiella framtida hot, det är sant. Den kan dock medge föregripande självförsvar om: Ett väpnat angrepp är överhängande, bevisläget är starkt, åtgärden är strikt nödvändig och proportionerlig.”
Det finns ingen konsensus om att ”föregripande självförsvar” skulle var tillåtet enligt folkrätten. Det är främst stormakter som hänvisar till ”föregripande självförsvar” då man vill legitimera sina anfall på andra stater. Nu senast har vi USA:s och Israels anfall på Iran.
Arne N!
Utgångspunkten i folkrätten
FN-stadgans artikel 51 säger att en stat har rätt till självförsvar om ett väpnat angrepp inträffar (“if an armed attack occurs”).
Många folkrättsjurister menar dock att föregripande självförsvar kan vara lagligt om ett angrepp är omedelbart förestående. Detta bygger främst på den klassiska Caroline-principen (1837), som formulerar kraven:
Nödvändighet: hotet måste vara omedelbart och överhängande
Ingen rimlig alternativ lösning
Proportionalitet: våldet får inte gå längre än vad som krävs för att avvärja hotet.
Det sammanfattas ofta i formuleringen att behovet måste vara “instant, overwhelming, leaving no choice of means, and no moment for deliberation.”
Jag är själv tveksam till en uppluckring av den mer hårda linjen om förbud mot angrepp eftersom det öppnar upp för missbruk. Caroline-principen (1837) är en grundläggande doktrin inom folkrätten som anger när föregripande självförsvar kan vara lagligt.
Historisk bakgrund Caroline-affären mellan Storbritannien och USA
År 1837 stödde amerikanska medborgare ett uppror i brittiska Kanada. Ett brittiskt förband korsade gränsen in i USA, bordade ångfartyget Caroline, satte det i brand och lät det driva över Niagarafallen. USA protesterade mot intrånget på sitt territorium.
I den efterföljande diplomatiska korrespondensen (1841–1842) formulerade USA:s utrikesminister Daniel Webster de kriterier som senare blivit normbildande.
Websters formulering anger att självförsvar i förväg endast är tillåtet när behovet är:
“instant, overwhelming, leaving no choice of means, and no moment for deliberation.”
Detta har i modern juridisk terminologi brutits ned i två huvudkrav:
1. Nödvändighet (necessity)
Hotet måste vara överhängande och omedelbart förestående.
Det får inte finnas rimliga alternativa medel (t ex diplomati).
2. Proportionalitet (proportionality)
Våldsanvändningen får inte gå längre än vad som krävs för att avvärja hotet.
Betydelse i modern folkrätt
Principen används som tolkningsgrund för rätten till självförsvar enligt artikel 51 i Förenta nationerna stadga.
Den är dock inte uttryckligen kodifierad i stadgan, vilket gör att dess exakta räckvidd är omstridd. Vissa stater tolkar den snävt (endast vid omedelbart angrepp), andra bredare (även vid hot från exempelvis massförstörelsevapen). Denna osäkerhet i tolkningen existerar även om den är olycklig enligt mitt tycke, men kan inte ignoreras.
Jan Arvid Götesson!
Citat: ”Du skrev: ”Jag är trygg i min åsikt”. Ja just det. Det är det som du gör fel i ditt tänkande. ”Varje förnuftig människa är otrygg i sin åsikt.”
Snurrigt uttalande, självklart läser man på tillräckligt för att skapa sig en åsikt som man är trygg i – i detta fall, nej, jag kommer inte göra en omvändning att stödja illegala krig, jag kommer inte stödja mördandet av statschefer.
Sven A!
Jag kopierar och förtydligar text från kommentarerna till artikeln ”Venezuela lämnar FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna” av Sven Andersson 2025-07-04.
Du [Sven A] skrev: ”Den institution inom parlamentet som enligt Ukrainas konstitution (artikel 112) fortsätter att styra landet är talmannen: ’Om presidentens ämbete blir vakant, utförs presidentens uppgifter av ordföranden i Verchovna Rada (parlamentets talman), till dess en ny president tillträder.’”
I verkligheten säger artikel 112 detta: ”Artikel 112. I händelse av FÖRTIDA [min emfas] upphörande av Ukrainas presidents befogenheter i enlighet med artiklarna 108, 109, 110, 111 [artiklarna 108–111 handlar om en presidents (frivilliga) avgång, hälsorelaterade oförmåga, åtal för förräderi eller annat brott, eller död, min anmärkning] skall presidentens plikter, under tiden före valet av nästa presidents val och dennes tillträde till ämbetet, fullgöras av parlamentets talman.”
Varför stämmer inte din text, som du satte inom citationstecken, överens med texten i den skrivna ukrainska grundlagen?
Om man går till det ukrainska originalet står det ”U razi DOSTROKOVOHO [min emfas] prypynennja povnovazjen”. De viktiga morfemen är ”do-” och ”strok”. ”Do-” betyder ”före” och ”strok” betyder ”bestämd tidsperiod, deadline”. Artikel 112 blev alltså automatiskt icke tillämpbar i maj 2024, eftersom den hänför sig till den icke-krigstida perioden på fem år, som en president sitter.
Din version felciterar även artikel 108, vilket är det grövsta och tydligaste ingreppet. Den riktiga texten lyder:
”Artikel 108. Ukrainas president skall utöva sina befogenheter tills Ukrainas nyvalde president tillträder sitt ämbete.
Ukrainas presidents befogenheter skall upphöra i förtid vid:
1) avgång;
2) oförmåga att utöva sina befogenheter på grund av hälsoskäl;
3) avsättning genom riksrätt;
4) dödsfall.”
Ditt felaktiga citat lyder:
Artikel 108 – När mandatet upphör [De föregående fem orden satte du inte inom citattecken]
”Presidentens befogenheter upphör vid:
1. Mandatperiodens slut,
2. Avgång,
3. Oförmåga att utföra ämbetet av hälsoskäl,
4. Avsättning genom riksrätt (impeachment).”
Du har citatecken från ”Presidentens befogenheter” till ”(impeachment)”. Din version har följande fyra fel.
1) Din versions ord Artikel 108 – När mandatet upphör [utan citattecken] och i nytt stycke ”Presidentens befogenheter upphör vid:” är påhittade. De påhittade orden har ersatt de riktiga orden, som är ”Artikel 108. Ukrainas president skall utöva sina befogenheter tills Ukrainas nyvalde president tillträder sitt ämbete. [nytt stycke börjar:] Ukrainas presidents befogenheter skall upphöra i förtid vid:”
2) Orden ”Mandatperiodens slut” är påhittade i din version. De har ersatt det riktiga ordet i punkt 1, som är ”[frivillig] avgång [innan perioden på fem år löpt ut, mitt förtydligande inom hakparentes].
3) Din versions punkter 2, 3 och 4 är sanna, men har fel nummer: punkt 2 skulle vara 1, 3 skulle vara 2, och 4 skulle vara 3.
4) Din version har strukit den riktiga punkt 4, som är ”dödsfall”.
Eftersom orden ”mandatperiodens slut” inte finns i den riktiga grundlagstexten, är det ännu tydligare, att artikel 112 INTE kan handla om, att talmannen skulle bli tillfällig statschef, efter att fem år har gått. Detta faktum tillkommer alltså, UTÖVER att artikel 112 uttryckligen handlar om vad som skall hända, om presidenten slutar att ha sina befogenheter I FÖRTID, innan femårsperioden löpt ut. Orden ”i förtid” finns även i artikel 108, vilket utesluter, att orden ”upphör vid: 1. Mandatperiodens slut” skulle kunna finnas i artikel 108. Det vore logiskt omöjligt.
Jag slutar nu att kopiera de gamla kommentarerna. Din version är en avsiktlig förfalskning, som har som syfte att bevisa (om versionen vore sann) att Volodymyr Zelenskyj sitter som illegitim president i uppenbar strid mot orden den skrivna konstitutionens centrala dokument.
Om någon tycker det är krångligt med jämförelser mellan grundlagsartiklar och tolkning av artiklar, kan vederbörande nöja sig med att konstatera att din version har STRUKNA ord, PÅHITTADE ORD och FLYTTADE ord.
Din version kommer från en URL på världsvida väven. Vilken URL?