Ukraina lyckades befria Cherson genom att skära av de ryska försörjningslinjerna. Man sköt sönder broarna över Dnipro, och de pontonbroar och färjor som Ryssland kunde få fram räckte inte på långa vägar och Himarsades ofta till Dnipros botten. Helt i enlighet med den gamla devisen ”underhåll vinner inga krig, men inga krig har vunnits utan underhåll” så var den ryska kollapsen i Cherson på Dnipros västra strand därmed bara en tidsfråga.
På samma sätt som Rysslands underhåll av Cherson var beroende av några få broar, så försörj hela den södra delen av Ukraina som Ryssland alltjämt ockuperar samt Krim landvägen av endast en enda tvåfilig väg i dåligt skick, M14, efter det att Kertjbron skjutits sönder. Det mest sannolika nu är därför att Ukraina lägger kraft på att skära av den vägen, antingen genom en offensiv söderut mot kusten från Zaporitzija eller genom att helt enkelt bara beskjutna vägen med Himars och artilleri. Underhållet av de ryska trupperna på Dnipros vänstra strand och på Krim blir då ohållbart och den ryska militära kollapsen blir även där ofrånkomlig. Den ryska kontrollen över Cherson kollapsade ca tre månader efter det att försörjningslinjerna skars av. Krim klarar sig kanske någon månad längre än så.
Född 1971 och uppväxt i Östhammar. Reservofficer i flottan och advokat. Politiskt aktiv i Moderaterna i Huddinge (Segeltorp).
När Krim väl är befriat kommer Putin inte att kunna sitta kvar. Han har byggt sin maktposition på att, på ett nästan nyfascistiskt vis, framstå som den starke ledaren som ska återupprätta det forna imperiet. Han har redan förlorat 50 procent av allt territorium som han erövrat efter den 24 februari 2022, men schabblar han bort även Krim så att det ryskkontrollerade territoriet är mindre än före den 24 februari 2022 har han inte ens den kryckan att stödja sig på.
Kriget kommer inte att ta slut förrän Putin är borta. Någonstans nästa sommar kan det bli verklighet.
Mats Österholm
Och vem i all världen är Mats Österholm? Vilka kvalifikationer har han utöver att kunna skriva kommentarer? Hans artikel hade möjligen platsat i kommentarsfältet.
Territorium har aldrig varit Rysslands viktigaste mål i kriget. Att demilitarisera Ukrainas armé är det däremot. Precis det ser också ut att ske just nu. I Bakhmut och på andra ställen sitter den ryska armén ganska stilla och väntar på att få skjuta sönder dom styrkor som Ukraina föser fram. Ryssland påstås också har byggt ut sin satellitövervakning rejält, så troligen ser dom allt som sker på marken.
Reträtten från Cherson var en antagligen en taktisk fördel, även om den motiverades av svårigheten att försvara och underhålla staden. Kom ihåg att Ryssland bara har gått in i Ukraina med en begränsad styrka.
Ukrainska trupper har inte besegrat ryssarna i någon större drabbning och en ny framgångsrik motoffensiv från Ukraina förefaller högst osannolik.
Ukraina börjar nu lida brist på vapen och ammunition. Lagren i väst sinar. Underhållslinjerna har stora problem på grund av elbristen och ryssarna, som inte verkar ha några av dessa problem, är i full färd med att ladda upp för en möjlig storoffensiv.
Österholms artikel är mest ett prov på verklighetsfrämmande önsketänk. Västmedier har ju hela tiden klamrat sig fast vid denna orealistiska syn. Troligen får dom inte lov att ifrågasätta något som sprids av dom amerikanska och ukrainska propagandacentralerna.
Ett exempel på de expertutlåtanden som hörs hos Urusla von der Leyen i EU-parlamentet kanske? Eller hos Stoltenbergs fredsbevarare som invigde en ny norsk energilina i samband med sprängningen av rysk/tyska Nord Stream? Det liknar nog mest ett slagsmål i fyllan och villan. Tur att ryssarna är civiliserade nog att avstå från sådana metoder, åtminstone tills vidare.
Putins experter menar förstås att västra Ukraina kan tillåtas få ett visst självstyre framåt år 2030 efter 8 års avnazifiering i källare och skyddsrum. Gamlingarnas pensioner kommer han nog inte åt, men det finns säkert gott om andra externa intressen som kan ordna den saken. Att stänga av vattnet för miljontals människor ligger kanske mer hos typ Djingis Khan än hos en ortodox kristen som Putin.
Det är alltså mycket svårt att navigera i en censurerad värld. En viss hjälp bland grynnor och skär kan vara att väga in tidigare och pågående konflikter och krig efter VK2. Man kan också fråga sig, varför terroriseras ryska ungdomar som håller på med idrott, men aldrig idrottare från USA och Europa och varför blir ryska bidrag i ESC utbuade till den grad att arrangörerna måste ersätta buropen med applåder?
Tre märkligheter:
Mats Österholm har skrivit flera gånger tidigare på lindelof.nu, och har, såvida jag förstår, en militär kunskap som vida överstiger de flesta på denna sajt, som jag antar likt mig endast gjort ”lumpen”. Hur Rolf Nilsson missat detta är minst sagt märkligt.
Den andra märkligheten är att Knut L skriver att Mats Österholms syn på kriget i Ukraina på lindelof.nu skulle vara helt avvikande. Anmäler avvikande åsikt. Jag håller i stort sett med min namne, även om jag inte besitter hans militära kompetens. Den mycket respekterade Anders Björnsson (se hans idoga arbete för att hålla Sverige utanför Nato) anmälde också en helt avvikande åsikt, men drog sig ur efter ett par kommentarer och motkommentarer.
Slutligen, hur kan Anders Åberg ha insikter i Putins avsikter? Putin publicerade en programförklaring för Ukraina den 12 juli 2021. Den är skriven enbart av honom själv, på engelska språket (jag har inte sett någon av dessa ivriga översättare som översatt texten till svenska), och kan därför inte misstolkas. Det är den starkaste och historiskt mest förvrängda text jag läst av någon som har stort inflytande, eller skulle få stort inflytande. Med det senare avser jag naturligtvis Hitler och ”Min kamp” (som jag f ö läste i sin helhet i svensk översättning redan i tonåren).
Mats Ö råkade skriva fel om sin egen ståndpunkt. Han skrev ”hela den södra delen av Ukraina som Ryssland alltjämt ockuperar samt Krim”. Rimligtvis menade MÖ ”hela den södra delen av Ukraina som Ryssland alltjämt ockuperar INKLUSIVE Krim”.
MÖ menar väl att Krim ligger i ”den södra delen av Ukraina som Ryssland alltjämt ockuperar”?
Mats L!
Ryssland deklarerade tydligt sina avsikter när invasionen startades, dom var att att denazifiera och demilitarisera Ukraina. Det militära agerandet tyder på att dom fortfarande jobbar efter dom riktlinjerna.
Om du vill hitta på andra tänkbara avsikter så är det upp till dig.
Det är möjligt att Mats Österholm har ett militärt kunnande och han skrev artikeln före Ukrainas ÖB Zaluzhny var intervjuad i The Economist för där säger General Zaluzhny i korthet att han kan besegra fienden om han fick 300 tanks, 600–700 IFVs (infantry fighting vehicle), 500 Howitzers, d v s OM han hade det. Då kan det nog ske som Mats Österholm skriver om. Håller för troligt och är fullständig övertygad om att General Zaluzhny besitter ett större militärt kunnande och realism än Mats Ö.
Det är därför vi ser Zelensky resa till Biden för att få mer vapen. Washington Post skriver att det är två skilda motiv för mötet mellan de två länderna. Zelenskys mål är mera kraftfulla vapen mm för nästa år. ”There is virtuelly no indication that he has suceeded, at least in the short term” skriver WP. Målet för Washington var att se fram mot ”discussing what (Zelensky) thinks about diplomay” säger en White House-källa till tidningen. I The Economist säger den skicklige General Zaluzhny att han läser på hur Finlands kapitulation mot Sovjet såg ut.
Man kan önska att Zelensky skulle studera hur det gick för Sydvietnams förste presisden Ngo Dinh Diem och vad Madame Nhu sade i sitt berömda uttalanden ”den som har USA som allierad behöver inga fiender”.
Mats L!
Eftersom jag uppenbarligen missat något här är jag tacksam för en uppdaterande presentation av Österholm och hans militära kompetens. Motsvarar den kanske Paasikivis?
Rolf N!
Mats Österholm är marinofficer och känner vår redaktör sedan barndomen. Googla på hans namn och lindelof.nu.
Jag har redogjort för mina militära meriter (”lumpen”, och av någon anledning aldrig repmånad). Det torde vara självklart att jag med mina synnerligen blygsamma militära meriter inte kan bedöma MÖ vs Paasikivi.
Mats L!
Tack för infon! Personliga band gör det ju lättare att även få plats i kommentariatet. När det kommer till militär auktoritet förlitar jag mig dock hellre till Scott Ritter, Douglas McGregor och Andrey Martyanov, plus Ödegaard i de norska kanalerna.
Som värnpliktig telegrafist i ett sedan länge nedlagt brigadstabskompani i Nedre Norrlands militärområde är mina kvalifikationer att bedöma utgången av kriget i Ukraina små, på gränsen till obefintliga.
Om krigets (”specialoperationens”) upphov och slutsatserna av orsakskedjan är snart det mesta sagt här i spalterna.
Men: Hur resonerar ni som menar att kriget kan avslutas om bara vapenförsörjningarna till Ukraina upphör? Upphör då också den ryska ”av-nazifieringen” av landet? Kommer vatten, el och värme tillbaka till de angripna städerna? Och, hur föreställer sig företrädarna för tesen om Natos proxy-krig mot Ryssland att Ukrainas framtid ser ut om landet skulle lägga ned vapnen?
Bra frågor, Staffan D.
1) Om kriget ”kan avslutas om bara vapenförsörjningen till Ukraina upphör” är lite underligt formulerad frågeställning. Eftersom Ryssland, alldeles oavsett vad de som står för den andra sidans huvudsakliga vapenleveranser, inte har några tankar på att avsluta sina egna kommer väl striderna då, förr eller senare, att upphöra på grund av att den ukrainska sidan inte kommer att ha något att strida med. I huvudsak, mindre gerillaförband kommer säkert att kvarstå under avsevärd tid.
2) Avnazifieringen (förutom då kvarvarande gerilla) kommer naturligtvis att vara avslutad då också.
3) Vatten, el och värme kommer naturligtvis så småningom tillbaka till angripna städer, i den mån så inte skett redan innan ett ”krigsslut”.
4) Det är svårt att exakt säga hur ett framtida Ukraina kommer att se ut. Att, i det läge resonemanget bygger på, tro på ett oförändrat Ukraina är nog optimistiskt i överkant. Krim och de fyra nyaste till Ryssland ansluta federativa republikerna i Södra Ukraina kommer med största säkerhet då att fortsätta vara anslutna till den ryska federativa republiken. Övriga delar av Ukraina kommer, enligt min alldeles amatöristiska bedömning, troligen att kvarstanna inom Ukraina. Men det finns då givetvis en avsevärd möjlighet att även de kan komma att uppgå som delar i en framtida rysk federativ republik.
Mats Ö!
Jag har lite undringar kring din snabbskiss över ett ”sannolikt” slut på krigsäventyret i Ukraina.
Först instämmer jag helt i din analys av vad som hänt i samband med kollapsen för det ryska understödet i kriget! Dock har jag följt rapporteringen kring vad som hänt senaste tiden runt krigsområdet, bl a i Vitryssland, där Putin nyss avlagt ett besök hos sin vapenbroder Lukasjenka.
Ryssland har själva ökat sina vapenleveranser i betydande grad och står snart redo att avsluta den ”begränsade militära operationen” och övergå till ett mer fullskaligt krig utan några uttalade ”begränsningar”. En fullt naturligt utveckling enligt min, något amatöristiska egna uppfattning då såväl ukrainsk försvarsvilja som EU:s och USA:s vilja till stödinsatser säkerligen varit större än Ryssland räknat med. Jag tror inte på något sätt att detta är Putins eget krig, trots de allt mer upphetsade krior i svenska mainstream-media, utan att den ryska krigsplaneringen är sammanhållen och enig. Inte heller fäster jag någon som helst tilltro till däri vanligen rapporterad sjukdom och handikapp av varierande slag hos den ryske ledaren. Och det tror jag heller inte att du gör.
Ryssland har säkert lärt sig en hel del av snart tio månaders krigsansträngningar. När vi närmar oss årsdagen av det ”varma” krigsutbrottet tror jag vi hamnat i ett helt annat läge. Vad vi sett hittills av krig och bombardemang kommer vi då att få möjlighet att bedöma på ett helt annat sätt. Ryssland har sett vad en ”begränsad” militär operation kan åstadkomma. Det är nu dags att kapa begränsningarna och släppa loss ett verkligt krig.
Gör du ändå samma sannolikhetskalkyl, Mats Ö?
Dennis Z!
Vad gäller Rysslands möjligheter att vända sina motgångar i kriget så hänvisar jag till min tidigare artikel om varför Ukraina inte kan förlora kriget.
Vad gäller spekulationerna om Putins hälsa så delar jag din hälsosamma skepsis. Svensk media skriver click-bait artiklar om hur Putin är dödssjuk på samma sätt som man skrev artiklar om hur det bara var en tidsfråga om när Trump skulle bli åtalad, flådd och fängslad. Hur mycket jag och andra än önskar att båda de händelserna skulle inträffa så är det bara just önsketänkande.
Jan Arvid G!
Helt rätt. Med ”den södra delen av Ukraina som Ryssland alltjämt ockuperar” menade jag egentligen ”den södra delen av Cherson oblast som Ryssland alltjämt ockuperar”.
Mats Ö!
Ett citat ur en artikel av den indiske diplomaten Bhadrakumar ”The point is, Russia seems determined not to back down and the chances of an outright Ukrainian victory has never been anything more than an indulgence in fantasy. Looking ahead, while the Patriot is a defensive weapon to prolong the stalemate, Iskander is a potential game changer.”
Rolf N!
Jag hänvisar till min tidigare artikel om varför Ukraina inte kan förlora kriget.
Din indiske diplomat har fel, och vare sig Patriot eller Iskander är något Wunderwaffe som kan avgöra kriget.
Mats Ö!
Tack för ditt svar. Bra att du hänvisade till ditt första inlägg från 16/8 när du inledde en väldigt bra diskussion, faktiskt en av de bästa under året på lindelöf.nu. 47 svar totalt och flera frågor togs upp och många viktiga frågor ställdes.
Du återkom inte igen i just den diskussionen, men nu ger du prognosen att kriget i Ukraina ”är sannolikt slut nästa sommar”. Om utvecklingen fortsätter enligt de linjer du utstakade då skulle du möjligen kunna få rätt. Men om min beskrivning skulle vara den riktiga? Vi kan ändå vara överens om mycket av vad vi hittills sett under hösten, d v s Rysslands ”tillbakadragningsperiod”, som jag betraktar som en tillfällig omgruppering och uppbyggnad av en ny, mer koncentrerad offensiv.
Eftersom du hänvisar till dina då redovisade sju argument i kriget är min fråga till dig om du betraktar alla av dessa som fullständigt intakta? Det gäller t ex posterna 1, 2, 3 och 5, vilka du redan för fyra månader sedan fick en hel del kritik för och då valde att inte svara på.
Utvecklingen har, så här långt, till större delen gett dig rätt och möjligen kan det fortsätta på denna vägen. Men USA/Nato har, trots försöken från Zelensky, varit kallsinniga till att ge möjligheter till offensiva attacker, vilka då måste riktas in mot formellt helt ryska områden. Detta klarlades i veckan.
Kanske måste vi vänta ytterligare några månader för att se om krigsutvecklingen ”på marken” tar en annan skepnad. Därför bör vi vara beredda att återkomma till diskussionen under senvintern eller i vår. Om vi lyfter blicken ser vi att det rör sig på flera områden i världen. Motsättningarna mellan de folkmässiga giganterna Indien och Kina verkar trappas upp t ex. Det visar på att de militära frågorna inte är de enda avgörande för våra bedömningar utan världspolitiken får helt naturligt en allt mer bestämmande roll! Framtiden blir allt intressantare.
Ryska federationen har gått fram med 1 mot 3 ukrainare i numerär efter 1 Januari 2023, 3-1 för ryska federationen. Trots det förra är ryssarna överlägsna till största delen i Ukraina. Det innebär att Mats Österholms teori haltar helt enkelt. Möjligen har Ryska federationen avväpnat Ukraina till sommaren och som militärt hot.
Mats Ö!
Tack för bidragen på lindelof.nu.
En god vän och kollega, som gick tolkskolan och pratar utmärkt ryska och som jag ofta diskuterar kriget med, har gjort en sammanställning av alla ryskspråkiga kommentatorer som finns på Youtube. Min enkla restaurang-ryska räcker inte till för att hänga med dessa, men några av de viktigaste lyssnar min fru till i stort sett dagligen.
Den som har tillgång till ”Hugin & Munin” kan läsa Erik Aurells text. Publicerades efter återerövringen av Kherson (Cherson).
Mats Ö!
Jag gör ett försök att bemöta vad du sagt:
1. De Ryskspråkiga oblasten är angripna och slåss för sin frihet. Deras folk har utgjort en stor del av de ryska trupperna och som du säger, de som slåss för sin frihet vinner alltid i längden
2. Obegränsad tillgång säger du, men nato-länderna har ju börjat få slut på vapen att skicka, liksom USA. De har tömt sina egna förråd och det tar tid att producera nya. Komplexa system kräver lång utbildning för att kunna hantera. Och inte får de något gratis. Hört talas om land-lease? De lär få lämna sin bördiga jordbruksmark och kvarvarande industri i pant.
3. Naturligtvis har Ryssland förluster, men till skillnad från Ukraina har de en intakt tillverkningsindustri som kan producera nya och uppenbarligen har man ingen brist på raketer till sitt artilleri, till skillnad från Ukraina.?
4. Naturligtvis har Ryssland lidit förluster, men ingen vet hur stora, alla siffror är spekulationer. Det man vet är att Ukrainas förluster är mångdubbelt större, von der Leyen undslapp sig siffran 100000 döda. Eftersom SMO nu övergår i ett reguljärt krig, då de 4 oblaste anslutits till Ryssland kan Ryssland mobilisera så många som behövs. 5-600000 man torde stå klara att gå in när man så beslutar.
5. Tragiskt att Sverige valt att delta i utbildningen av ukrainska soldater. Enligt uppgifter blir de ukrainska inkallade äldre och äldre plus att det tar lång tid att utbilda till en kompetent soldat. ?
6, Under Jeltsin-åren sjönk Rysslands BNP katastrofalt och så ila som du skriver tror jag inte alls att det är. Det finns andra uppgifter om det, men jag har ingen källa att ange så jag avstår. Rysslands ekonomi klarar sig, de säljer gas och olja till asien och reder sig gott.
7. Jag betvlar din förmåga att bedöma den ryska krigsmaktens kompetens. Inledningsvis hade de inte alls ett numerärt övertag, tvärtom 1:3 om jag minns rätt, i stället för 5:1 som expertisen förordade. Avsikten var heller aldrig att ockupera hela Ukraina, utan de 4 oblasten som nu är anslutna. Därav de 20 procenten. Kriget är ett artillerikrig där det handlar om att demilitarisera just genom att mala ner fienden i ’köttkvarnen’ i t.ex. Bachmut. Luftherravälde har man ju och kriget förs inte i Svarta havet. Att UK har specialförband inblandade i sänkningen av Moskva står väl ganska klart, liksom i sprängningen av NorthStream. Du glömmer att man har hela Natos kapacitet mot sig. Och det hade man kanske inte räknat med. Plus att man, till skillnad från Ukraina, är rädda om sitt manskap.
I västländernas mainstreammedia är dina åsikter oomstridda, men knappast någon annanstans.
Så till dina förbehåll.
b) Ryssland angriper helt enkelt de ställen där de ukrainska trupperna har sina ställningar och i ett artillerikrig blir de förstås nedmalda. Dagens krig förs ju inte med kavalleri på ett slagfält. Varje dag skjuter man ner Himars-raketer så det är inget avgörande.
c) Har Ryssland brist på nya soldater? Det står ju 5-600.000 man redo att gå in när det beslutas.
d) Putin är en vald president med uppgiften att arbeta för det ryska folkets bästa, precis som Ulf Kristersson här hemma. I den ryska duman finns det såvitt jag minns rätt 8 partier. Viket inte innebär att det inte finns saker att kritisera i Ryssland. Men det är en annan debatt. Att han inte skulle bry sig om mänskligt lidande och förluster är din åsikt. Han bryr sig uppenbarligen om det lidande befolkningen i Donbass fått utstå alltsedan statskuppen 2014.
Och utgången av kriget får väl visa vem som kommer närmast sanningen.
Dennis Z!
Låt oss anta att din vision går i uppfyllelse, Ryssland införlivar hela tidigare Sovjet-Ukraina i sin federation, och inleder avnazifieringen. Jag antar att det innebär ett stort antal utbildade ryska avnazifieringsexperter som uppsöker varje hushåll i Ukraina.
Frågan inställer sig, när de kommer till min frus kusin K, som bor i centrala Kiev. Hans far anslöt sig till Röda armén i oktober 1941 vid ålder 18, och stred sedan utan uppehåll mot Hitlertyskland till Berlin 1945. Vid krigets största slag, vid Kursk, deltog han under Vatutin i försvaret av den södra Kurskbågen (Voronezh-fronten).
Så vad är din rekommendation? Hur ska K bemöta den ryska avnazifieringsdelegationen? Några språkproblem torde inte finnas, eftersom hans modermål är ryska. Hans fars porträtt hänger på krigsmuseet i Moskva.
Rolf N!
Jag tror att din verklighetsbild av hur bl a kriget förlöper är lite för avvikande för att en längre diskussion ska vara meningsfull. Jag konstaterar dock att du förefaller bygga din uppfattning på rysk, statskontrollerad/strikt censurerad media, medan jag bygger min på fria medier i länder med ett väsentligt högre pressfrihetsindex än Ryssland. Vi får helt enkelt se vem som får rätt. Utvecklingen sedan jag skrev artikeln i augusti har dock givit mig rätt, där Ryssland jagats ut ur större delarna av Luhansk och Cherson.
Mats Ö!
Jag noterar att Du väljer att göra en strategisk reträtt, liksom ryssarna i Kherson och Luhansk. Jag bygger min uppfattning på vad oberoende västerländska journalister och analytiker, ofta från USA, rapporterar och skriver, inte på vad statskontrollerad (oavsett rysk eller svensk) eller ägarkontrollerad media (all MSM, i Sverige och annorstädes) skriver. Jag vet inte vad Du bygger dina uppfattningar på, men antar att det handlar om de källor jag avstår från. På tal om censurerad media har du kanske noterat vad Elon Musk sagt i den följande twittertråd.
“*Every* social media company is engaged in heavy censorship, with significant involvement of and, at times, explicit direction of the government,” Musk tweeted, adding that “Google frequently makes links disappear, for example.”
Mats Ö!
”fria media”! Jag hoppas du skojar. Världen har väl aldrig skådat en värre statsstyrd propagandakampanj än den vi utsätts för av västmedia idag. Inget är för korkat för att inte publiceras bara det är negativt om Ryssland.
Jag ser på både svensk-, engelsk- och ryskspråkig media och såvitt jag kan bedöma så är den ryska varianten helt överlägsen i trovärdighet.
Ryssland bedriver naturligtvis också propaganda, men dom verkar inte ägna sig åt att hitta på rena dumheter. Det ser däremot ut att vara den ukrainska och västliga metoden.
Jag säger som Alex Christoforou, om du tror på västpropagandan, så har jag en bro att sälja dig.
Rolf N och Anders Å!
Jag tror ni blandar ihop ”sammanfallande åsikt med en regring avseende Ukraina” med ”statskontrollerad”.
Reportrar Utan Gränser sammanställer varje år ett pressfrihetsindex för världens länder. Ni kan inte på allvar påstå att pressfriheten för ryska medier är ens jämförbar med pressfriheten i västliga länder. Knut L:s blogg är ett lysande exempel på det.
Hur ser pressfriheten i Ukraina ut Mats Ö?
Som jag har förstått det innebär pressfrihet rätten att ge ut en tidning eller motsvarande. Vilket innebär att kapitalstarka personer eller företag/fonder/stiftelser kan fritt dominera den information medborgarna får tillgång till. Däremot säger den inget om rätten att undanhålla information eller publicera falsk information, vilket kanske är viktigare i sammanhanget. För makten misshaglig information undertrycks, oavsett land. Så står det också i din länk:
”Reporters Without Borders is careful to note that the index only deals with press freedom and does not measure the quality of journalism in the countries it assesses” och i en länk därifrån kan man läsa: ”In some countries, reporting on certain topics is prevented or restricted by governments.” Detta gäller även vår Public Service, som inte tar upp biverkningar eller dödsfall p g a. covidvaccin, inte heller rapporterar inifrån Donbass eller tar upp bakgrunden till kriget, Minsk-avtalet och att man avsiktligt struntade i att uppfylla det (vilket både Poroschenko, Merkel och Hollande har vidgått), eller redovisar ryska ståndpunkter. F ö instämmer jag i det Anders Åberg säger.
Mats Ö!
Jag kan läsa! Jag hittar inga motsvarigheter till sagorna om att ryssarna skjuter på sig själva i kärnkraftverk och spränger sina egna gasledningar osv osv i ryska medier. Att sådana vansinnigheter publiceras utan kommentarer i väst, plus att kritiska röster som t ex Assange konsekvent censureras säger oss att det inte finns någon pressfrihet i väst.
Kanske är det lika illa i Ryssland, men dom verkar iallafall inte ha förlorat förståndet. Dumhetskulturen i media och politik i vår del av världen är häpnadsväckande.
Det finns mer än en bilväg från Ryssland till Kherson och Krim (utöver bron vid Kerchsundet). En väg är mycket lättare att reparera än en bro. Broarna vid Cherson måste ha varit användbara eftersom Ryssland evakuerade ca 100.000 personer därifrån på relativt kort tid. Broarna sprängdes därefter av ryssarna. Flera andra fantasier har bemötts av Rolf Nilsson, Anders Åberg m fl. Ang kompetens kan man fundera på om en reservare med marin inriktning ens kommer i närheten av en överste med pansar-erfarenhet från krig (Irak) och som senare verkat som rådgivare i Pentagon – Col. Douglas Mac Gregor. Hans analyser är lätta att hitta på nätet.