Mats Österholm och Peter Wolodarski mot en bakgrund av Zelensky och Johnson (Montage: KL)


Nu ökar spänningarna också vid finska gränsen. Wolodarski skriver idag i DN att ryssarna trappat upp sin hybridkrigföring genom att skicka flyktingar in i ”världens lyckligaste land”. Finland stänger därför alla sina gränsövergångar (utom en). Det är så diktaturen opererar, säger Wolodarski. ”I synnerhet eftersom Ryssland numera betraktar Finland som en fiende.” Allt skylls sedan på Ukrainakriget. Att Nato utvidgats ända fram till Rysslands 134 mil långa gräns mot Finland nämns inte. Att tiga om det i detta sammanhang visar dock hur enögd man är i lydmedia. För vad ska man nu hitta på?

Ingenting går som USA-världen (inkl Finland, Sverige) tänkt sig. Alla har nu tappat hoppet och slutat tala om det ukrianska motoffensiven. Vapnen och ammunition är på väg att ta slut, USA-världen har inte längre råd att betala kriget (”stödja Ukraina”), alltså att skicka med pengar och vapen. Sanktionerna mot Ryssland har inte heller fungerat, tvärt om, Rysslands ekonomi växer medan Europas ekonomier krymper. Utbildade ukrainska soldater i vapenför ålder håller på att ta slut, de som fanns är döda eller har flytt. Slitningarna inom Kievregimen spelas nu upp inför öppen ridå. Vem ska man lita på? Vad ska man tro? Vad kommer att hända härnäst?

Jag kontaktade vännen Mats Österholm, som helhjärtat stött Ukraina från dag 1 den 24 februari 2022. Han har tidigare givit sin syn på Ukrainakriget i två artiklar här på lindelof.nu. Vi har nu haft en mejlväxling om vad det nya läget eventuellt kan komma att innebära? Är det inte dags att tänka om och förhandla, blev min första fråga? Nej, blev det bestämda svaret.

– Det enda som har förändrats är att det kommer att ta längre tid än vad man först trodde. Putin har visat sig beredd att offra 800–1000 soldaters liv per dag för några strategiskt oviktiga grushögar i östra Ukraina, och detta kostar givetvis även Ukraina förluster. Ingångsvärdet att Ryssland är aggressor och att den som slåss för sin frihet alltid vinner i längden gäller dock fortfarande.

Trosvissheten består alltså. Så här säger han vidare:

– Att Väst skulle tvinga Ukraina att försvara sig är ett bisarrt påstående, som Kreml torgför för sin egen befolkning. Väldigt få i länder med fria medier tror på det. Ukraina är givetvis inte mer tvingat av Väst att försvara sig mot Ryssland än vad Nordvietnam var tvingat av Kina att försvara sig, än Kuba var tvingat av Ryssland att försvara sig i Grisbukten eller, än Afghanistan var tvingat av USA att försvara sig mot Sovjetunionen. Visst är Ukraina tvingat att försvara sig. Men av Ryssland.

Men måste inte förhandlingar mellan Ukraina (USA) och Ryssland komma till stånd snart, frågar jag?

– Svaret på den frågan är ganska enkelt: Det är bara Ukraina som kan och ska besluta om man ska inleda förhandlingar. Deras förutsättningar är att Ryssland drar sig tillbaka till utanför Ukrainas internationellt erkända gränser (pre-2014), utlämnar krigsförbrytare till Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, betalar krigsskadestånd för den skada man orsakat och att Ukraina får någon form av säkerhetsgarantier för att säkerställa att man inte blir angripen igen. Skälen för Ukrainas inställning är inte svåra att se. Ryssland har storimperialistiska drömmar och har aldrig ansett att Ukraina har ett självständigt existensberättigande, utan anser att Ukraina är en del av Ryssland, detta har Putin uttryckligen sagt. Det folkmord Ryssland nu begår i Ukraina är som bekant inte det första. Ukraina är smärtsamt medvetna om att om man belönar den ryska aggressionen med att avträda delar av sitt territorium till Ryssland så är det bara en tidsfråga innan Ryssland angriper igen.

Kriget kan inte pågå hur länge som helst säger jag och frågar: Måste man inte försöka komma överens om en ny säkerhetsordning?

– Som jag sa, det är upp till Ukraina, och ingen annan än Ukraina. Men om Ukraina vill belöna Putins invasion med landavträdelser så står det Ukraina fritt att göra så. Det är i så fall bara att beklaga att Putins aggressioner ännu en gång då har lönat sig. Jag tror dock inte att Ukraina kommer att göra detta då de vet att det bara är en tidsfråga innan Ryssland tar nästa steg i att införliva Ukraina (och Belarus) i ett nytt StorRyssland.

Jag för då in frågan om den stora ekonomiska omvälvningen i världen där de gamla kolonialstaterna efter 150 år av dominans nu håller på att överflyglas av BRICS-världen och risken för kärnvapenkrig om man inte lyckas få till en ny säkerhetsordning.

– Det resonemanget är jättemärkligt. Menar du att Ukraina ska finna sig i att bli invaderat för att länder som inte har med Ukraina att göra har koloniserat stora delar av världen i 150 år? Om Finland står näst på tur att bli invaderat för att Putin anser att det ingår i hans ”intressesfär”, tar du då Rysslands parti om Finland får stöd från USA bara för att USA har en påstådd historia av kolonialism? Du bekräftar i så fall min tes att allt värnande om den svage angripne får stå tillbaka för ditt hat av USA, så till den grad att du inte bara hatar USA utan även att den som har mage att ta hjälp av USA förlorar alla sina rättigheter.

– Och om Kina hade varit starkare än USA under Vietnamkriget, hade du då tagit Sydvietnams och USA:s parti i det kriget?

– Kärnvapenskramlet från Ryssland är det ingen seriös bedömare som tror på. Kärnvapen är ett politiskt vapen. Bortsett från att Rysslands kärnvapenarsenal är i ett mycket dåligt skick, så vet Putler mycket väl att om han skulle använda sådana så skulle Nato asfaltera Ryssland med konventionella vapen, eller i vart fall gå in fullt ut på Ukrainas sida i kriget. Den röda linje som Putin är intelligent nog att inte korsa är användandet av kärnvapen. Då kommer sannolikt Nato att gå all-in, och den risken kommer han inte att ta. Det saknas därtill helt skäl att använda dem. Det finns de i väst som tror att hotet är reellt, vilket är Putlers avsikt. Jag är inte en av dem.

– Putin må vara en diktator, men har är en mycket intelligent person som agerar rationellt givet de mål han har satt upp för sig själv. Att hota med kärnvapen kan gynna hans syften, att få Väst att tveka i sitt stöd till den angripne, men att realisera ett sådant hot är en röd linje han är klok nog att aldrig korsa. I ett sådant fall skulle det bli öppet krig mellan USA och Ryssland och det skulle givetvis Ryssland förlora. Ganska snabbt dessutom. Vad som sedan händer med Putin om eller när Ryssland förlorar kriget är det helt upp till ryssarna att avgöra. Jag tror inte att han kommer att sitta kvar vid makten vid en förlust.

Menar du att Ryssland med säkerhet skulle förlora ett öppet krig mot USA, blir då min följdfråga?

– USA lägger 877 miljarder dollar per år på sitt försvar, Ryssland 67. USA spenderar lika mycket som Kina, Indien, Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Tyskland, Saudiarabien, Japan, Sydkorea, Italien, Kanada, Australien och Iran tillsammans. Man har mer än dubbelt så stor befolkning som Ryssland och över 12.000 stridsflygplan, 3 ggr fler än Ryssland. Dessa är väsentligt modernare än de stridsflygplan Ryssland har och deras piloter har dessutom 4 ggr fler flygtimmar per år än ryska piloter och är därmed bättre tränade. Man skulle etablera luftherravälde ganska fort och vi såg i de båda Gulfkrigen vad som händer när man väl etablerat luftherravälde. Nej, att USA skulle vinna ett konventionellt krig med Ryssland är inte det minsta kontroversiellt, men det kommer inte att hända eftersom Putin aldrig skulle använda kärnvapen. Av ovan nämnda skäl. Jag tror dock inte att Putin kommer att lämna Ukraina för att han är rädd för Natos slagkraft. Inte en chans, Väst har lärt honom att så länge ett land inte är medlem i Nato så får hans angreppskrig på mindre grannstater inga större konsekvenser. Lite sanktioner, och i Ukrainas fall lite militärt bistånd, men inte mer än så. Inte ens en No-Fly zon vill man upprätta.

Ja, kära läsare, så kan man också resonera och se på detta krig. Vad kan vi alltså vänta oss. Mats Österholm menar bestämt att om vi bara håller ut kommer Ryssland att nötas ner, dra sig tillbaka och lämna tillbaka alla erövrade områden för att de vet att Nato annars skulle ”asfaltera Ryssland med konventionella vapen, eller i vart fall gå in fullt ut på Ukrainas sida i kriget.”

Peter Wolodarski och Mats Österhom står alltså fortfarande bergfast kvar vid att om man backar för Putin kommer han att gå vidare och lägga vantarna på allt han vill lägga till i sitt ryska imperium. Wolodarski menar att då står Finland först på tur i Norden och Österholm tror på Ukraina och Belarus kommer först, fast även Finland ligger illa till. Det är ett oerhört hotfullt perspektiv. Österholms avfärdande av kärnvapenhotet och framhävande av Natos enorma konventionella militära övertag – om de går ”all in” – bedömer jag som megalomaniskt.

Kanske blir det till sist splittringen i Kiev som kommer att välta brädet över ända. USA manövrerar för att dra sig ur, de har ju ett presidentval inom det närmaste året, där Joe Biden måste vinna över Donald Trump igen, hur det nu ska gå till. Påtryckningarna på Zelensky från USA och andra allierade att inleda förhandlingar med Ryssland ökar. Men det ska mycket till för att ryssarna ska gå med på förhandlingar utan USA:s direkta medverkan. De vet ju hur det gick förra året när Boris Johnson tvingade Zelensky att bryta det färdiga fredsavtalet. Så, medan Ukraina håller på att förlora det verkliga kriget på marken, vill USA-världen dra sig ur, men samtidigt göra allt för att hindra att det ska se ut som att Ryssland vunnit kriget. Den ekvationen framstår för mig som olöslig. Därför kan vi vänta oss att vad som helst kan hända. Under tiden dör folk vid fronten i tusental varje dag.

Föregående artikelEtt barns behov eller aktivisternas ”rättigheter”
Nästa artikelJEFFREY SACHS VITTNAR I FN:S SÄKERHETSRÅD
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

49 KOMMENTARER

  1. Knut L!
    Du säger att du är emot kriget, men är du egentligen det? Du anser ju att Ryssland har rätt till en ”intressesfär” som innefattar Ukraina. De krav du framställer här ligger ju i princip på Ukraina som försvarar sig, inte på Ryssland som är aggressorn. När du säger att du är emot kriget, menar du inte då egentligen att Ukraina ska vika ner sig för Rysslands territoriella anspråk så att det blir fred? Det är i så fall ungefär som när Hitler sa att han bara ville ha fred. Allt Tjeckoslovakien behövde göra var att avstå Sudetlandet, allt Österrike behövde göra var att ansluta sig till Tyskland, allt Polen behövde göra var att avstå Danzigkorridoren etc. Hitler var en fredsälskare, allt de andra behövde göra för att också bevara freden var att ge honom det han ville ha.

  2. Tack för den Mats Ö!
    Ett längre svar kommer i en eller annan form från mig. Tror nog att andra också kan ha synpunkter på denna bakvända bevisföring.

  3. Det är väst som är för kriget. Ryssland hade inga territoriella anspråk på Ukraina i början av konflikten. Enligt Ukrainas chefsförhandlare var Ryssland enbart ute efter Ukrainsk neutralitet.

    Nu ser det annorlunda ut. Ryssland har fattat att väst inte kommer att ge upp sina planer på att göra Ukraina till en murbräcka och således anser sig Ryssarna behöva en buffert i östra Ukraina. Lavrov har sagt att ju längre räckvidd dom Ukrainska västimporterade vapnen får ju längre västerut måste Ryssland gå.

    Orsaken till allt detta elände är västmakternas försök att använda Ukraina som verktyg för att försvaga Ryssland. Ser man inte det utan fokuserar sin kritik på Rysslands svar på västsidans aggressivitet, så bidrar man till mer våld och mer krig.

    Pekar man istället ut dom verkliga orsakerna och fokuserar sin kritik på krigsprofitörerna så bidrar man till en förhoppningsvis fredlig lösning.

  4. Ett tydliggörande: i min kommentar 2023-11-28 10:06 var stycket ”Förenade kungarikets … landavträdelser till Ryssland” också citat ur Taras Fedirkos och Volodymyr Artjuchs intervju med Roman Romanjuk.

  5. Jag har plägat giva denna publikation hederstiteln ”tidning” i erkänsla för Knut L:s arbetsinsats. Jag varder tvungen att sluta med det, efter KL:s deklaration, att han icke har ambitionen att skriva som journalist: ”Jag [KL] kör ibland lite gent … Jag väljer att lita på källor som förefaller mig trovärdiga … Detaljer kan vara fel p g a att jag inte kollat tillräckligt. Jag tar på så sätt små risker”.

    Dock fortsätter jag att skänka tusen kronor om året.

  6. Jan Arvid G!
    Jag är förstås tacksam för de ekonomiska bidrag du skänker och har varit lite stolt att du betraktar lindelof.nu som en ”tidning”. Förstår dock inte varför du ska sluta med det bara för att jag inte delar din syn på förhållandet mellan journalistik och fakta. Man ska inte medvetet ljuga, det är vi nog överens om. Men man ska inte heller tänka att allt man som journalist skriver måste bygga på oomkullrunkeliga fakta. Då riskerar man att spåra ur och missa de stora sanningarna. Sanningen är nämligen ofta en ganska lös materia, som varken är helt lätt att fånga, och om man lyckas fånga den är den inte heller helt beständig. Du måste vara lite rörlig även som journalist, men hålla dig på benen.

  7. Björn N!
    Du skrev: ”Varför inte leta själv om du är så angelägen?” Det var en dum kommentar. Knut L påstår att alla ”ju” vet ”att Väst tvingade Ukraina bryta [Konstantinopel]avtalet”, vilket, enligt KL, ”nu senast … Ukrainas chefsförhandlare då i mars 2022 nyligen [har] bekräftat”.

    Som läsare förväntar jag mig att KL, om han ville vara journalist, skulle hänvisa till källa för påståendet ”Ukrainas chefsförhandlare [har] bekräftat”.

  8. Anders Å!
    Du skrev: ”Den med stor sannolikhet fejkade ´massakern´ i Bucha” (Korrekt stavning: Butja.)

    Vilka källor stöder utsagan att sannolikheten är stor?

  9. Knut L!
    Du blandar ihop olika saker. Den ena saken är att man som yrkesmässig eller frivillig journalist måste utforska saker som är möjliga men obevisade. Den andra saken är att man därvid måste vara källkritisk, noggrann och saklig. Det är inte du.

  10. En vän till mig, som inte vill skriva i lindelof.nu, och undrar varför jag skriver så mycket här, skickade en dikt till mig. Eftersom jag inte kan övertala henne att deltaga i debatterna, skickar jag in dikten under mitt namn. Dikten har i och för sig inget med ämnet att göra, men å andra sidan passar den som kommentar i vilken diskussion som helst på lindelof.nu, så den håller ju sig faktiskt till ämnet, på sitt sätt. Eftersom textrader kan kapas felaktigt på digitala skärmar, markerar jag radslut på övligt sätt medelst snedstreck i dikten.

    Det är en märklig plats, lindelof.nu. /
    Den föreföll mig befolkad av gubbar /
    med oförverkligade politiska skrivardrömmar. /
    Viljan är starkare än förmågan. /
    Ett livslångt havererat ideologiskt projekt skaver illa /
    och har ersatts med gårdagens tankegods /
    för att i den gamla stilen förklara samtidens mysterier. /
    Nu har de ryska och kinesiska lovsångerna tonats ner /
    och i stället för gårdagens lyckoriken /
    står hoppet nu i stället till en ny världsordning. /
    Inget meningslöst tjafs om tillståndet i de gamla modellerna /
    utan entusiastiska drömmar om något högre /
    än mänskliga och demokratiska rättigheter. /
    Ja, det är en märklig plats. /

  11. Vad heter poetissan, Jan Arvid? Poemet ger intryck av flitig läsning på lindelof.nu då hon förefaller ha skaffat sig en viss, om än något fördomsfull, personkännedom.

    Den mer retoriska passusen om gubbar får mig att tänka på partistriden i VPK Ådalen på 70-talet. Utbrytarna – som sedan bildade APK – förklarade att dom tröttnat på kärringregementet i partiet.

    Alltför många har stannat kvar på den debattnivån.

  12. Jag gjorde en kort sökning angående vad Boris Johnson sade när förhandlingarna Ukraina-Ryssland bröts 2022. Hittade inte exakt vad jag sökte efter men i USAmerikanska ’Responsible Statecraft’ finns en artikel som tar upp bland annat detta: ”Diplomacy Watch: Did Boris Johnson help stop a peace deal in Ukraine? A recent piece in Foreign Affairs revealed that Kyiv and Moscow may have had a tentative deal to end the war all the way back in April.”

    Litet klipp från artikeln: ”’Russian and Ukrainian negotiators appeared to have tentatively agreed on the outlines of a negotiated interim settlement,’ … ’Russia would withdraw to its position on February 23, when it controlled part of the Donbas region and all of Crimea, and in exchange, Ukraine would promise not to seek NATO membership and instead receive security guarantees from a number of countries.’

    The news highlights the impact of former British Prime Minister Boris Johnson’s efforts to stop negotiations … The decision to scuttle the deal coincided with Johnson’s April visit to Kyiv, during which he reportedly urged Ukrainian President Volodymyr Zelensky to break off talks with Russia for two key reasons: Putin cannot be negotiated with, and the West isn’t ready for the war to end.”

    Just det där att ”väst inte är redo för att kriget skall avslutas” är vad jag minns från någon annan stans. Och det är ju den stora skandalen. En ohygglig mängd människoliv har förstörts för att herrarna i ”väst” inte var ”redo”.

    Sedan finns vidare hänvisning till ’Foreign Affairs’, men där är betalvägg.

    Om man ser till vad som har hänt i Ukrainafrågan i stora drag är Boris Johnsons inhopp inte något avvikande. Västmakterna har infiltrerat där åtminstone sedan början av detta årtusende och konsekvent drivit fram mot allt värre motsättningar och konflikter, inklusive krossandet av Minskavtalen, vilket i sin tur har lett till en ’speciell militär operation’.

  13. Källorna till tanken att sannolikheten att massakern i Bucha är fejkad är frånvaron av bevis och frånvaron av motiv för Ryssland plus den mer än lägliga tidpunkten för dom som är emot en förhandlingslösning.

    Här är en s k factcheck från tyska Deutsche Welle.

    Den lyckas dåligt med att kasta skulden på Ryssland. Däremot ser man tydligt på videon att ett av offren har en vit armbindel. Som av en ren tillfällighet struntar den s k factcheckaren helt i det. Det finns fler videor som visar detta, men som jag inte orkar leta upp just nu.

    Vit armbindel visar att man sympatiserar med, alternativt godkänner Rysslands invasion. Sannolikheten att ryssarna skulle döda sina egna sympatisörer är noll. Sannolikheten att den öppet nazistiska och rysshatande Azovbatljonen som kom direkt efter ryssarnas reträtt skulle göra det är nästan 100 procent.

    Nästan alla uppgifter om Bucha kommer från västpropagandan som precis som vanligt är tvärsäkra på sin sak, utan att någonsin presentera hållbara bevis.

    Här en annan vinkel från Indien. Början av den handlar om Bucha.

    Ryssland hade inget som helst motiv för att göra något sådant. Motivet fanns istället helt hos dom som ville sabotera en möjlig förhandlingslösning och tajmingen för det var fascinerande perfekt.

    Ingen av oss vet säkert, inte heller stollarna i västmedia som påstår sig göra det. Allt vi kan göra är en sannolikhetsbedömning och den utfaller klart till Ukrainas nackdel.

  14. Sista raden ”Ja, det är en märklig plats.” var en del av dikten. Det var mitt fel, att inte markera det för redaktören.

    Mats D! Poetissan ger sig till känna, om hon vill. Texten publiceras på mitt ansvar.

    (Nu korrat /Redax)

  15. ”Ja, det är en märklig plats.” Visst är det. Här tillämpas ju YTTRANDEFRIHET!

    Undrar just vad poetissan tycker om resten av Mediasverige där yttrandefriheten har avskaffats?

  16. Vem i hela världen har beslutat, att ett förestående krig mellan Västmakterna och Ryssland, skall vara ett konventionellt krig? FN:s generalförsamling?

    Det skulle inte alls förvåna, om de som svarar för Rysslands säkerhet, känner till att Västmakterna saknar den mängd skyddsutrustning som krävs för att deras soldater skall kunna röra sig obehindrat i Rysslands västra grannländer. Jag har förstått att Ryssland har en ansenlig mängd kärnvapen för att förhindra detta.

    De enstaka skyddskompaniernas egentliga uppgift är att mäta strålningsgraden hos de drabbade soldaterna. De som mottagit alltför mycket sänds tillbaka till fronten. De som drabbats lättare, får nödig vård.

    En finländare kan bara hoppas, att Sverige tar den bernadottska utrikespolitiken till heders igen.

  17. Herregud vilket barnsligt tjafsade om vem som har rätt eller fel.

    Först och främst är Nato bevisligen ingen försvarsallians. Europa blev inte attackerat av vare sig forna Jugoslavien, Libyen eller Afghanistan. Det hindrade inte Nato från att bomba skiten ur dessa länder. Sedan expanderar man denna attackallians allt närmare Rysslands gränser och ställer upp amerikanska missiler riktade mot Ryssland. Vilken normal människa skulle inte uppleva detta som ett hot?

    Ändå påstås Ryssland vara den hotande parten, som att dom utan nån som helst anledning gick och ville ta över den vackra nazist-demokratin Ukraina och expandera vidare i världen. Jag mår illa över västvärldens trångsynthet där fortfarande många tror att USA är en god kraft i världen. Vilket land startar flest krig? Vilket land plundrar flest länder? Vilket är det enda land som använt kärnvapen?

  18. Knut L!
    Jag har inte helhjärtat stött Ukraina från dag 1 den 24 februari 2022. Jag har helhjärtat stött Ukraina från dag 1 den 27 februari 2014.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.