Bild: LindelöfJag har inte läst förundersökningarna och domarna i fallet Thomas Quick. Det är inte många som gjort. Det är däremot mycket viktigt att de är offentliga och därmed möjliga att studera i detalj. Jag hoppas att fler gör det. Jag tror att Hannes Råstam gjort det. Jag tror även att Pelle Svensson gjort det. Efter Debatt ikväll tvivlar jag på att JK Göran Lambertz gjort det. Han gled slugt undan frågan från Pelle Svensson. Han är visserligen en tjänsteman av ganska hyvens typ, men när han hade fallet inom sitt ämbete var frågan inte lika het som nu. Det är därför fullt möjligt att de slarvade och missade väsentliga detaljer. Då var det bara några få offentliga rudagossar – Pelle Svensson, Jan Guillou och Leif GW Persson – som hade en klar uppfattning att Quick inte var massmördare. Även hans heder står nu på spel.

Eftersom jag inte läst kan jag förstås inte säga att jag vet. Men jag kan som alla andra utifrån det som framkommit göra en bedömning. I den vändande vinden, på väg mot storm, är det lätt att dras med. Quick har bevisligen stuckit kniven i en person åtminstone en gång, så helt orimligt är det inte att han skulle kunna mörda. Men frågan är om han är skyldig till alla dessa mord som han erkänt. Så är förmodligen inte fallet. Och faller en bricka i kedjan så faller säkert fler och till sist kanske alla. Men där är vi inte än. Det måste utredas i vederbörlig ordning inom rättsväsendet.

Om det till sist visar sig att Quick är oskyldig i något, flera eller kanske alla fall som han dömts kommer frågan om hur detta kunnat vara möjligt att flyta upp på allvar. Någon beskrev farorna med att en grupp, som arbetar länge tillsammans om en krånglig och hemsk brottshärva, riskerar att likrikta sig och tappa det kritiska perspektivet. De kan till slut bli döva och rent fientliga mot allt som skulle kunna tala mot den redan fastslagna hypotesen. Minns ”kurdspåret” t ex. Åklagaren Christer van det Kwast, förhörsledaren på Säter (vad hon nu hette), Clas Borgström och andra jobbade tätt en lång tid med fallet. De har förmodligen fört sig själva bakom ljuset på det här viset. Det var alltför lockande att få alla dessa mord uppklarade i ett enda svep.

Mitt tips är att det slutar med ett rejält dån i det svenska rättskratern.

Läs även andra bloggar om , , , , , ,

Föregående artikelProvokatörer
Nästa artikelKlimatkris under 2009
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

1 KOMMENTAR

  1. Ja, det var ju en liten hovsam kommentar till detta skov i det svenska rättssystemet. Det är ju inga flyhänta kommentarer, som lockar en till motsägelse och att gripa in i debatten, precis … men, ändå.

    Det hela är nog mycket enkelt. De närmast berörda (Penttinen, van der Kwast, Borgström och rättens ledamöter) hade ju anledning att ta rätt avsevärd hänsyn till Quicks erkännande, eftersom han ju ändå var att betrakta som allra närmast berörd själv.

    Hans historia var ju också från början präglad av ett antal mot olika personer riktade våldshandlingar, för vilka han också dömts till den slutna psykiatriska vård han vid morderkännandena befann sig inom.

    Alltför långsökt var det ju inte att han hade ytterligare våldsdåd på sitt samvete.

    Med detta sagt förvånas man ju ändå över det oerhört ”tillrättalagda” polisarbetet och den ambitiöse åklagaren i karriären, som begärde det ena expertutlåtandet efter det andra hos flera instanser innan det slutligen blev som han ville ha det, så domen bara kunde bli fällande. Och något mera kanske man också kunde begärt av försvarsadvokat Borgström. Jag vet inte om han öht deltog med sin klient vid de underliga ”rekonstruktioner” som utredarna företog, annars ligger väl här ett första frö till kritik.

    För det här är ju i första hand ett systems totala kollaps. Låt mig först säga att jag inte är det minsta förvånad. Möjligen bara över att den här bevismetoden och rättegångsstilen förekommer i vanliga domstolar. Den är ju annars legio i förvaltningsdomstolarna. Det går att gå in i varenda skattemål och se: det är precis så här det går till.

    Beträffande Quickens skuld så passar jag. Vad jag däremot är fullständigt klar över är att han absolut inte borde fällts till ansvar för morden på den här presenterade bevisningen!

    Förtroendet för svenska domstolar blir allt mindre!

    hälsar
    DZ

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.