Igår kväll fick vi stopp i avloppet. Det är mycket stopp i avlopp i San Francisco och förmodligen resten av USA också. Rörmokarfirmor har stora annonser om avloppsrensning. Flera stycken sitter på vårt kylskåp: ”Plumbing Rooter, Ask About Our $48.88 drain cleaning special”. Eller: ”Discount Plumbing Rooter Inc. Free estimates. Open 7 days a week. 60 minutes to your door. $50 off Drain Clog”. O s v. Avloppsrensarna är igång 24 timmar om dygnet, och man ser deras käcka skåpbilar överallt. Som husägare måste man ha några ”snakes”, ormar, i olika dimensioner att köra in i rören. Detta har jag ägnat söndagsmorgonen åt och faktiskt lyckats lösa problemet. Därmed har jag sparat många hundra dollar och känner mig rätt nöjd med insatsen. Kanske finns det någon symbolik i dessa igentäppta avlopp över hela vårt mäktiga land: Imperiet har fått förstoppning efter att ha glufsat i sig för mycket under lång tid. Bantning javisst, men först en rejäl ”snake” upp i r-n!
Samtidigt som stoppet i mitt avlopp blev det stopp på Golden Gatebron. Tusentals demonstranter tågade över bron och spillde efter ett tag in på körbanorna.
I torsdags körde en bilkaravan i protest förbi vår lokala polisstation, sakta och tutande. Det var tio dagar sedan George Floyds dödats av polis. Händelsevis cyklade jag förbi just då, annars hade jag inte märkt av det. På bilarna fanns plakat som ”Defund the police” (inga pengar till polisen), ”Black lives matter”, ”Justice now”, ”No justice no peace”, ”Solidarity”. I bilarna syntes diverse folk: unga, äldre, några barnfamiljer, inte många svarta. I gathörnen stod sympatisörer och hejade på.
Jag hade inte väntat mig dessa långvariga och, inte minst, breda protester med tusentals och ibland tiotusentals deltagare. Påtagligt fredliga men med en del våld och plundring.
Några dagar tidigare hade jag kört till en byggmarknad för att köpa några bräder men hittade inga. Personalen berättade att hela förrådet av plywood och bräder köpts upp på morgonen för att barrikadera butiker med. I centrum hade det krossats skyltfönster i helgen och utegångsförbud införts i hela staden mellan 20–05. Jag märkte också att flera större butiker spikat för sina fönster här i vårt ”New Chinatown”. Dock inte mitt kvarters spritbutik.
Cannabisproduktion är en miljardindustri i Kalifornien, och ett stort ”dispensary” i Oakland plundrades. Folk kom dit i bilar under natten och lade rabarber på marijunaplantor och processutrustning för hundratusentals dollar.
Mycket av våldet har varit överreaktion från polisen eller provocerat av högerextremister, som poserat som ”antifa”(-scister). Ni kan ju läsa om allt detta på nyhetssajterna.
Trump är förstås ett kapitel för sig. Han har kallat in federala trupper för första gången sedan Bush d.ä. var president och hotar med fler. När privat milis, beväpnad till tänderna dök upp utanför regeringsbyggnaden i Lancing, Michigan, för en månad sedan för att med hot förmå delstatsparlamentet att avbryta den ”stanna hemma” order som tidigare beslutats, menade Trump att guvernören skulle bjudit in dem till förhandlingar. Nu har ett stort område kring Vita Huset inhägnats och bevakas av soldater, som saknar identitetsbeteckningar. Är de reguljära soldater, eller tillhör de någon privat milis?
Läget är alltså förvirrande och smått hotfullt.
Eller som det heter i inledningen till Charles Dickens En berättelse om två städer (1859, på svenska 1890):
”Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid. Det var både trons och vantros epok. Det var ljusets årstid och mörkrets årstid, hoppets vår och förtvivlans vinter. Allt låg framför oss, och intet låg framför oss.”