Engelbrekt (Foto: K Lindelöf i Bror Hjorths ateljé)
Ur landsbygdens tystade mylla stiger nu ett ramaskri. Och, vi som varit med ett tag vet att i valet ”mellan den bibelläsande torparen och den voltairianskt fritänkande greven så är det torparen som har rätt även om han talar med Jesu liknelser och profeterna” (Jan Myrdal). Nu har torparna och landsbygden vaknat.
Valet 2022 kommer att sälla sig till det kapitel i Sveriges historia som handlar om folkliga uppror: Engelbrektsupproret, reformationen, Klockupproret, Dackefjeden…
Och upprorsrörelsens uppmarschområden är desamma som då… det är Norberg, Kopparberget, Faxehus, Virserum, Göinge…
Jag säger som ordförande Mao: ”Bonderörelsens nuvarande uppsving är en väldig tilldragelse.”
Den som vill se vidden av denna rörelse ska gå in på sidan för årets valresultat. Klicka dig fram till respektive kommun och dess olika valdistrikt. Börja i kommunens periferi.
Uppror nåja, i varje fall är inte de som leder ”upproret”, Sverigedemokraterna särskilt upproriska då de inte utmanar de som har den verkliga makten i Sverige, det vill säga den monopoliserade klicken av storkapitalister.
SD och deras ledare Jimmie Åkesson säger att ”Sverigedemokraterna är inte som alla de andra partierna.” Men de är de visst! De hade utom sin reaktionära syn på invandrare i Sverige några bra krav som:
– Inga vinster i välfärden!
– Nej till EU!
– Nej till ett svenskt medlemskap i Nato!
Alla dessa krav har de övergivit. Efter en middag med storkapitalets monopoliserade klicks (SMK) organisation Svenskt Näringsliv (SN)lämnaadees kravet på ”inga vinster i välfärden”. Mer beehövdes inte. SD säger sig värna om den svenska nationen. Men verkliga nationalister släpper inte kraven att vi som nation ska stå utanför både EU och Nato! Då det gäller den brännande frågan om elpriser så vill SD bygga mer kärnkraft. Men Sverige har inte elbrist, utan (el)efanten i rummet är att genom energisamarbetet i EU importerar vi elpriserna från kontinenten och att elproducenterna gör enorma vinster på detta.
Helt tydligt vill SMK med sina organisationer SN och Timbro att det blå högerblocket i svenskt politik ska omfamna och använda sig av SD för att bilda regering för att föra en ännu mer nyliberal politik.
Min ståndpunkt när det gäller de gängse partierna är att det är inte så stora skillnader dem emellan. Men i väntan på att ett parti som organiserar det arbetande folket, la jag ändå mina röster på det minst dåliga regeringsalternativet.
Kenneth L!
Som du ser skrev jag inget om ledarskapet bara att 1.300.000 människor, primärt på landsbygden, har sagt sitt. Som du också ser gör jag en glidning till Mao och bonderörelsen i Hunan 1927. Det var den (brutala) rörelsen som förkastades och förkastades i storstäderna och i KKP:s fina ledning. Man kallade den pack! Men Mao var klar över klassanalysen. Det där är vårt folk, sa han.
Och jag säger samma sak: De där 1.300.000 väljarna är vårt folk. Hur ska vi förhålla oss till dessa människor? Det är en fråga för sådana som oss som skriver på den här bloggen.
Under några perioder på 1980- och 90-talen var de tre största partierna i kommunvalet i min sydsvenska kommun S, M och, håll i er nu! KPML(r). I min socken (=valkrets), kännetecknad av nerlagda skolor, affärer, postkontor, järnväg, distriktssköterskemottagning, bibliotek mm, gick r-arna in på andra plats efter S. Nu, 30 år senare, är SD största parti. Man kan bara konstatera att det oupplysta folket tycker om att jävlas med sina välmenande styresmän.
Men det var ju det statsfinansierade partiet, Sverigedemokraterna, som 1,3 miljoner röstade på. Så vari ligger upproret? Leif Strandberg skriver ”…primärt på landsbygden, har sagt sitt”. Jag frågar vad konkret har de sagt?
I det tyska riksdagsvalet 1933 fick Hitler och hans parti 17,3 miljoner röster. (37,3 procent). De flesta som röstade på Hitler var ”vårt folk”, men något uppror gjorde dessa inte genom sitt röstande.
Även de flesta av 2 miljoner som röstade på socialdemokraterna i årets val är också ”vårt folk”.
Hur är klassmedvetenheten olika bland det i det enkla folket som sympatiserar med SAP och SD?
I kapitlet ”Klass, identitet och politisk mobilisering” i Katalys bok Klass i Sverige visar författarna Niels Stöber, Daniel Suhonen och Göran Therborn att 2017 ansåg 81 procent av svenskarna att Sverige är ett klassamhälle (Summa av de som svarat: ja absolut och i någon mån). Av SD:s väljare ansåg 74 procent detsamma, alltså under genomsnittet för riket. Bland Socialdemokraternas sympatisörer ansåg 52 procent att Sverige ”absolut är ett klassamhälle” och 42 procent att det är det ”i någon mån”. Alltså ansåg 94 procent av S-sympatisörerna att Sverige är ett klassamhälle. (källa Novus 2017) Av SD:s sympatisörer angav 47 procent att de var arbetare, medan 37 procent SAP:s sympatisörer menade detsamma.
När det gäller Mao Zedongs stöd till bondeupproret 1927 så gjorde han det efter att han UNDERSÖKT denna rörelse och lade skriften ”Rapport om en undersökning av bonderörelsen i Hunan”. Mao kom fram till att rörelsen hade klara mål och ”De (bönderna min anm.) kommer att krossa alla bojor som binder dem och storma framåt på vägen till befrielse. De kommer att sopa alla imperialisterna, krigsherrarna, de korrupta ämbetsmännen, lokala tyrannerna och elaka herrskapen i graven.” och att: ”De främsta målen för böndernas angrepp är de lokala tyrannerna, de elaka herrskapen och de laglösa godsägarna, men därjämte slår de också till mot patriarkaliska idéer och institutioner, mot de korrupta ämbetsmännen i städerna och mot dålig praxis och dåliga sedvänjor i landsbygdsområdena.”
Alltså mycket klarare mål än det ”uppror” som de på landsbygden som röstade på SD har.