Kajsa Ekis Ekman och Nina Björk

TVÅ STORA LITTERÄRA priser utdelade på en och samma dag? Var och när skedde detta om inte i Varberg och i dess legendariska teater? Jo, lördagen den 23 oktober ägde eventet äntligen rum. Pandemin har ju tidigare satt käppar i hjulen – både här och där.

En förväntansfull publik fick lyssna på mecenaten och konferenciern Lasse Diding i högform. En tyst minut inledde med anledning av Jan Myrdals bortgång och att tre tidigare Leninprisvinnare också avlidit; Sven Lindqvist, Maj Sjöwall och Sven Wollter.

Tal hölls även av tidigare pristagare. Den ytterst vältalige Göran Therborn – om Kajsa Ekis Ekman. Den starkt lovordande Maria Bogdanska talade till sångaren och trubaduren David Ritschard, som på sin lott hade att presentera författaren Kalle Holmqvist.

Fast eftermiddagens två huvudpristagare var Kajsa Ekis Ekman och Nina Björk. Vardera priset är på 100.000 kronor.

Ekman har tidigare fått Robespierrepriset om 10.000 kronor och lovordades denna gång för sina krönikor, sin journalistik och sina böcker i ”tidens allra svåraste och mest obekväma frågor”.

I Björks författande noterades hennes feminism, marxism och civilisationskritik i ”drömmen om verklig frihet och jämlikhet som en avgörande fråga för mänsklighetens överlevnad och framtida existens”.

Sammanfattningsvis: ovanligt välbalanserade tal! Allt inramat av Jonsereds proggorkester under ledning av Bosse Stenholm.

Senare på eftermiddagen höll Jan Myrdalssällskapet ett välbesökt öppet medlemsmöte med bland annat förslag på sällskapets kommande aktiviteter. Kvällen avrundades med en världspremiär på filmen Myrdal 92. Det är en inträngande film om författaren och skriftställaren Jan Myrdals sista reflexioner. Med dova färger, men Myrdals starka röst. Filmen är ett förstlingsverk gjord av Alexander Larsson. Mest oväntat i filmen var kanske tillbakablickarna i familjen Myrdals familjealbum och filmarkiv, vilket nog var nyheter för de flesta i salongen.

När detta skrivs har måltiden på Gästis Kafé & Matsalar pågått ett tag. Supén intas till tonerna av Jonsereds proggorkester och estradartisten David Ritschard.

Den enda smolken i bägaren denna dag var att solen sken så förbannat fint hela tiden!

Publikbild från Varbergs teater.

Text och Foto: Kjell Martinsson

Föregående artikelÄR DU ANTISEMIT?
Nästa artikelDidings dagbok

6 KOMMENTARER

  1. Om ni vill se originalversionen av min artikel titta då gärna in på min tidslinje på Facebook. Där står ”Den s.k. pandemin”, om man nu inte ändrat där också… Jag har nämligen en annan uppfattning än den WEF lanserat i Klaus Schwabs hägn. Läs gärna Jacob Nordangårds bok: ”Den globala statskuppen”, 2020, för ett annat perspektiv på vår tid.

  2. Priset delar sig i två. 1. Pristagarna. 2. Hotell reklam för Diding. Känns som han köpt både ock.

  3. Kjell M!
    ”En så kallad pandemi” reducerades till ”pandemi” för att denna diskussionstråd inte skulle spåra ut till en diskussion om covid-19. Men det gick tydligen inte att undvika. Wikipedia för fram följande klassiska definition på pandemi: ”en epidemi som uppstår över hela världen eller över ett mycket stort område, som korsar internationella gränser och vanligtvis påverkar ett stort antal människor.” Visste inte att denna definition var ifrågasatt. Vad är felet med den, tycker den stämmer rätt bra med covid-19.

  4. Ang beröringsskräcken för ”reklam” undrar jag hur den tänker som tror att det finns sådant som är befriat från detta någonstans i denna värld? Eller är det bara hotell det är anmärkningsvärt att propagera för? Jag tycker det är bra att vi med tiden fått råd att lägga oss på hotell i stället för att våldgästa andra fattiglappar! Hurra för framåtskridandet!

  5. Jag kunde/ville ej närvara i Varberg den 23/10 då det är min sons dödsdag. Åkte i stället till Slite för att nedlägga en blomsterkvast på småbåtskajen där han drunknade 2010. Dock bra val av pristagare! Båda går på tvärs mot rådande vind, på lite olika sätt. Har över åren läst dem med stort intresse, även om jag inte är överens med allt de skriver. Men det är man ju aldrig, tänk på JM, Ehnmark eller Enquist. Alla nyttiga och svårartat tänkvärda, trots – eller tack vare – egna invändningar. Man får tänka till. Just nu ligger Kajsa Ekis Ekmans Om könets existens, (Bokförlaget Polaris, 2021) överst i boktraven. Ser fram mot den läsningen.

  6. Priset borde ändra namn till Diding-priset. Lasse Diding tar ju avstånd från revolutionen i boken Lasse & Lenin ”revolutionen ett misslyckat projekt” påstår Diding. Varför då använda Lenin som namn på ett pris. Rena skojerier!

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.