Göte Rudvall bor i ett HSB-hus i centrala Malmö och har sina rötter och sitt namn från torpet Rudvallen i Oskarshamnstrakten. Jag besökte honom häromdagen för att tala skola. Han är en kristallklar 89-åring med en lång karriär i folkbildningens tjänst som jag får återkomma till.
Det har visat sig att Göte Rudvall har gemensamma rötter med Vladimir Ilyich Uljanov (Lenin) i slutet av 1600-talet. Göte Rudvall föddes 1925, året efter Lenins död.
Så här var det: I slutet av 1600-talet fanns en Knut Knutsson i Borghult utanför Vimmenrby. Hans syster Karin gifte sig med en borgare i Vimmerby som hette Borg. De fick en son som blev hattmakaregesäll och fick anställning i ett hattmakeri i Uppsala där en hattmakaränka hade övertagit hattmakeriet efter sin döde man.
En gång när änkan var ute och tog upp beställningar på hattar i staden bar det sig inte bättre än att gesällen Borg gjorde änkans dotter med barn. De unga måste därför – enligt tidens sed i bättre familjer – gifta sig. Och därmed blev det naturligt att hattmakaregesällen Borg även fick överta hattmakeriet och blev därmed hattmakare med tillhörande så kallat burskap; rättigheter som borgare hade att bedriva hantverk och handel i staden. Han kom alltså upp sig ordentligt.
Paret Borg fick åtminstone en son (som förstås också blev hattmakare) och en dotter som hette Anna-Stina. Men eftersom hattmakare Borg var något av ett råskinn som ofta kom i bråk och slagsmål med andra hattmakare förlorade han sitt budskap och försvann därmed ut ur denna historia.
Peter den store lockade under sin tid skickliga hantverkare från bl a Sverige till S:t Petersburg för att lära upp ryska hantverkare. S:t Petersburg blev därför en magnet för initiativrika svenskar, långt innan folk började söka sig till Amerika. Hattmakare Borgs son, som alltså också blivit hattmakare, utvandrade efter pappans förlorade burskap till S:t Petersburg och öppnade där ett hattmakeri som utvecklades till en riktig hattmakerifabrik. Han blev framgångsrik och skrev till sin syster Anna-Stina hemma i Uppsala att allt var mycket bra i S:t Petersburg och att hon måste komma dit, vilket hon gjorde och fick anställning som husa i en välbärgad familj.
Helt oberoende av syskonen Borg kom även en guldsmed Örstedt från Uppsala till S:t Petersburg. Svenskar, och inte minst Uppsalabor, tydde sig säkert till varandra i S:t Petersburg på 1700-talet och Anna-Stina gifte sig med Örstedt. Anna-Stina Örstedt var (blev) Lenins morfars mor.
Lenins mor (gift med folkskoleinspektör Uljanov) dog ganska tidigt. Därför vistades han mycket hos och uppfostrades delvis av sin mormor och morfar, en tysk som hette Israel Blank. I familjen Blank bråkade man på svenska språket för att inte barnen skulle förstå. Så lärde sig Vladimir Ilyich att svenska var ett fult språk eftersom det var ett språk man bråkade på.
I tidskriften Släkt och hävd har Christina Backman skrivit en 20 sidor lång artikel om Lenins svenska anor. Den kan beställas från Libris. Även Bengt Jangfeldt har enligt Göte Rudvall skrivit lite om Lenins Sverigekopplingar, förmodligen i boken Svenska vägar till S:t Petersburg från 1998.
Det här står enligt Göte Rudvall framför allt att läsa i boken Die Familie Uljanov från 1959, som förbjöds i Sovjet, men som också gavs ut på tyska.
Jag har inte läst i dessa källor, utan byggt min redogörelse på Göte Rudvalls berättelse, Wikipedia och några egna slutledningar. Reservation alltså för att det kan ha insmugit sig något fel.
Men hur hänger då Göte Rudvall släktmässigt samman med Lenin? Jo, den där Knut Knutsson i Borghult (vars systersonson reste till S:t Petersburg och blev hattmakerifabrikör) blev en gång hotad med gevär av sin granne när han inte ville gå med på vargjakt, men skickade istället sin son. En djup osämja uppstod mellan de två grannarna. Till slut stod Knut Knutsson inte ut längre, utan sålde sin gård och tog värvning som knekt och flyttade till ett torp som hette Ruda och familjen fick så småningom namnet Rudavall och sedan Rudvall. Därifrån kommer sedan Göte Rudvall – sex generationer senare.
Så, föräldrarna till Knut Knutsson i Borghult och hans syster Karin (som levde i slutet av 1600-talet) är alltså Göte Rudvalls och Vladimir Ilyich Uljanovs (Lenins) gemensamma anfäder. Ja världen är ganska liten trots allt.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Lenin, Göte Rudvall, släktforskning, S:t Petersburg, hattmakare, guldsmed, Peter den store, gesäll, Vladimir Ilyich Uljanov, Släkt och hävd, Christina Backman, Svenska vägar till S:t Petersburg, Bengt Jangfeldt, Uppsala
Mycket intressant! Och går vi tillräckligt långt tillbaka i tiden kanske vi alla har samma urcell gemensamt …
Tar fram Stefan Lindgrens bok Lenin utgiven av Fischer & Co 1999. (Borde väl finnas hos alla som yttrar sig om Sovjet och Ryssland).
Så här står det på sid. 11:
”Lenins mormor hette Grosschopf som ogift, och var dotter till en tysk man och en svensk kvinna, Anna Beata Öhrstedt. Så kom det sig att Lenins mor faktiskt var lutheranskt uppfostrad. Hon hade svårt för ortodoxin och dess ritualer, gick inte i kyrkan och bad någon enstaka gång när barnen var sjuka.
Anna Beata gifte sig med den framgångsrike tyske köpmannen Johan Grosschof i Petersburg 1793. Hon var svenska på både fädernet och mödernet. Hennes far; Carl Fredrik Öhrstedt, var guldsmed i S:t Petersburg, född 1741 i Uppsala och son till en handskmakare.”
Jag har Lindgrens bok och har läst den, men det var länge sedan. Glömde faktiskt kolla där.
”…h uppfostrades delvis av sin mormor morfar, en tysk som hette Israel Blank. I familjen Blank bråkade man på svenska språket så…”
Lite oklart här. Är det ”mormors morfar” eller ”mormor och morfar”?
Bengt!
Så här förstår jag förhållandet: Lenins mor var gift med folkskoleinspektören Uljanov som dog ganska tidigt. Därför vistades Vladimir Ilyich mycket hos sina morföräldrar som hette Blank. Därför uppfostrades han delvis av sin mormor och morfar. Morfar Israel Blank var tysk som förmodligen också kunde svenska eftersom hans fru var svenska.
Putin har snappat upp lite svenska så varför inte också Lenin?
Fritt översatt: ”När stora beslut fattas i Kreml, sker det ibland på svenska, enligt den ryske stabschefen Sergej Ivanov. På Vladimir Putins väg hem från en resa till Stockholm, berättade Ivanov för ryska medier att han och hans chef ville använda olika språk när de pratade med varandra:
”Presidenten är bra på tyska, och jag kan engelska. Svenska är någonstans mittemellan. Han kan säga något på svenska, och jag svarar på samma språk … Han älskar språk och lingvistik.”
Ivanov har tidigare sagt till TT att han [Putin] kan ”bara lite” svenska, efter att ha studerat det vid universitetet i Sankt Petersburg. Och Putin var som ung länge stationerad i dåvarande Östtyskland. Var han lärde sig svenska är inte klart.”