LENNART BENGTSSON UNDERSKATTAR TIDSRYMDEN OCH KOMPLEXITETEN

“Bengtsson är otvivelaktigt kunnig i mätmetoders utveckling, bristerna i statistiken, ofullständigheten i historiska data och många teknikaliteter. Det är intressant och han vet vad som behöver göras. Men när han ska ta ställning till den framtida utvecklingen, går han vilse. […] Bengtsson och flera andra underskattar den tidsrymd som vi har på oss och den komplexitet mellan olika faktorer som vi måste ta hänsyn till.”

Åke Kilander på fib.se >>

  2 kommentarer for “LENNART BENGTSSON UNDERSKATTAR TIDSRYMDEN OCH KOMPLEXITETEN

  1. Anders Persson
    2019-10-04 kl. 21:31

    Kilander gör samma fel som de flesta andra, tror att en varmare och därmed mer “energirik” atmosfär också bjuder på, och kommer att bjuda på, mer “extremt” väder (skyfall, stormar osv). Men det finns tre invändningar:

    1. Det som bestämmer “vädret” är inte energihalten som sådan i atmosfären, utan dess horisontella och vertikala variationer. Det är de förra som skapar de vandrande lågtrycken och stormarna, de senare åskvädren och tropiska orkanerna.

    2. Trots den bevisliga uppvärmningen de senaste 100 åren är det svårt att se att de extrema väderhändelserna har ökat alls eller ökat i samma mån.

    3. Att modellerna visar en ökning av extremt väder är därför något mystifierande. Saken debatteras och misstankarna riktas emot det av nödvändighet förenklade sätt som molnigheten behandlas i modellerna.

    Dessa tre punkter är inga som man behöver vara en akademiskt utbildad meteorolog för att förstå, jo kanske den tredje.

  2. Anders Persson
    2019-10-05 kl. 10:55

    Man kan rikta berättigad kritik emot påstående 1. i min förra kommentar: Energiinnehållet i atmosfären kan kanske påverka frekvensen och styrkan hos vädret och det är vilseledande att jämföra den procentuella ökningen av extremväder med den procentuella temperaturökningen i Celsius, t ex 10% om det ökar från 20 till 22 grader.

    Energiinnehållet i atmosfären ska snarare bedömas från den absoluta temperaturen, där 0 är absoluta fryspunkten och 300 grader = 27 grader Celsius.

    Antar vi nu, för enkelhetens skull, att energiinnehållet är proportionell mot absoluta temperaturen ger en global uppvärmning på 3 grader, vid vardagliga utomhustemperaturer, en ökning i extremvädret på 1%. Antar vi, mer realistiskt att det är proportionellt mot kvadraten på absoluta temperaturen ger samma uppvärmning en ökning i extremvädret på 2%.

    Dessa värden kan finnas dolda i statistikens tidserier. Men hur många klimataktiviser ser på dem – och vet de skillnaden på vanlig och absolut temperatur?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.