Just nu stävar fartyget Zaytuna (Oliven) genom Medelhavet för att försöka bryta den nu nio år långa olagliga israeliska blockaden av Gaza. Båten har en helt kvinnlig besättning, detta för att visa på särskilt de palestinska kvinnornas och barnens utsatta situation. Men för vissa ledarskribenter på stora liberala svenska tidningar går det här inte ihop. ”Under Hamas islamistiska styre har Gaza blivit en stilstudie av en kvinnokamp som går baklänges” heter det. Aktivisterna, bland annat två svenska (v)-politiker, väljer att ”lyfta fram att det är kvinnorna i Gaza som står för mjuka sysslor som att laga mat och passa barn. Som om livspusslet vore deras största problem”. ”Det är inte värdigt politiker som vill ge sken av att de bryr sig om utsatta människor”.
Förvisso handlar livspusslet i Gaza om mer än matlagning och barnpassning. Nästan allt vatten är odrickbart sedan israeliska flyganfall förstört stora delar av vattenledningar och avloppsrening, och allvarligt skadat Gazas enda kraftverk. Ekonomin ligger i ruiner med en öppen arbetslöshet på 40% – bland unga 60%. Det saknas viktiga varor, mediciner, reservdelar. Hälften av de hus som förstördes vid den senaste israeliska militäroffensiven 2014 har fortfarande inte kunnat byggas upp, och 75.000 personer lever fortfarande utan bostad. Israel har åter begränsat palestiniernas fiskezon till 6 sjömil vilket minskat fångsterna dramatiskt. Nya restriktioner hindrar palestinier att lämna Gaza för att få medicinsk hjälp. Bara 475 miljoner dollar av de omkring 3,5 miljarder som utlovats vid givarkonferensen i Kairo i oktober 2014 har hittills nått Gaza.
För alla, utom möjligen således vissa ledarskribenter, är det ju helt uppenbart att det är blockaden av Gaza som är den verkliga orsaken till att livspusslet inte går ihop för Gazas invånare. Inte några islamister eller könsroller som vi i vårt land kan uppleva som gammaldags. Detta är också skälet till att det är oerhört viktigt att blockaden av Gaza nu äntligen upphävs. Vilket också är exakt vad den aktuella ”Women´s boat to Gaza” syftar till att uppnå. Och något som, tycker man, även liberala ledarskribenter borde kunna förstå och ge sitt stöd till. För inte är det väl så eländigt att liberal feminism innebär att kvinnor som inte utvecklat tillräckligt stark och framgångsrik kvinnokamp skall straffas med att leva isolerade och avspärrade, under halvsvält och ett ständigt hot om att se sina barn duka under i onödiga sjukdomar eller bli söndersprängda i olika bombanfall?
