I mitten av september presenterade ”Super” Mario Draghi sin rapport ”Framtida europeisk konkurrenskraft”. Den var beställd av EU-kommissionens ordförande Ursula Von de Layen. Det är en diger rapport på 400 sidor späckad med analyser och diagram som handlar om tillgång på energi, kostnader, tillgång på råvaror med mera. Katrine Kielos skriver i Svenska Dagbladet att ”rapporten borde skrämma livet ur både europeiska medborgare och beslutsfattare”.
I avsnittet Energi konstaterar Draghi att energin är nyckelfaktorn som ökar EU:s konkurrensgap gentemot andra regioner i världen och gapet har förvärrats de senaste två åren. I Svenska Dagbladet skriver de om Volkswagens kris där det talas om mycket stora nedskärningar för att rädda företaget. De skriver att den hotande jobbslakten sänder chockvågor genom Europas ledande industrination. SvD skriver att tyska industriförbundet (BDI) räknar i en färsk rapport med att en femtedel av den tyska industrin är hotad. De menar att det inte är enskilda problem som ligger bakom, utan vad ”summan av alla strukturella problem”. De pekar på att det i första hand är de höga energipriserna, den tungrodda byråkratin, den eftersatta infrastrukturen och bristerna i utbildningssystemet.
Berliner Zeitung hade också en text om krisen för Volkswagen där man frågade sig om hundratusentals arbetstillfällen var hotade. Läs också Pål Steigans artikel här på lindelof.nu. Enligt Wall Street Journal är Tyskland den enda stora ekonomin i världen som för närvarande krymper.
På nätsajten nakedcapitalism.com kommenterar Conor Gallagher Mario Draghis rapport och menar att en av de största orsakerna till att EU:s nedgång blev en omfattande kris handlar om energi. Han citerar Draghi som visar att europeiska företags kostnad för elektricitet är 2–3 gånger högre än de i USA. För naturgas betalar de 4–5 gånger mer. Draghi konstaterar att energikostnaderna för europeiska företag är ett hinder för att växa och utvecklas. Europeiska företag ser energikostnaderna som ett hinder för att investera.
Mario Draghi skriver att ”Europa abrupt förlorade sin viktigaste energileverantör, Ryssland”. Detta kommenterar Conor Gallagher med att det är som om en naturgaskatastrof svepte ner från himlen, förstörde pipelinens från Ryssland till EU och nu även förhindrar att de repareras. I verkligheten är allt orsakat av Scholzs, Macron och von der Leyen.
Att det finns ett samband mellan förlusten av rysk gas och den tyska industrikrisen framgår också av en intervju med den biträdande chefen för det Münchenbaserade forskningsinstitutet Ifo i nättidningen Tidningen Näringslivet. Här framgår det att efter att kriget i Ukraina inleddes har Tysklands ekonomi inte lyckats få tillbaka tillväxtdynamiken. Nättidningen Tidningen Näringslivet frågar sig även varför det är viktigt att Tysklands ekonomi går bra? De svara själva, att en stor del av den svenska exporten går just dit.
Tyskland är den största ekonomin inom EU. Ju bättre det går för Tyskland desto bättre går det för hela EU och för EU:s position i den globala konkurrensen. Det säger säger Hubert Fromel vid Tysk-svenska handelskammaren.
I dagens DN skriver man om Europas ekonomiska kris, men undviker helt NordStream-sprängningen, de skyhöga energipriserna eller Ukrainakriget. Man skyller på EU:s nya AI-lagstiftning, som gör att Europa halkar efter i teknisk utveckling. Även Draghis rapport nämns, men bara i den del som handlar om just AI-lagstiftningen.
Notering: har man läst så kallade alternativmedia sedan den ’speciella militära operationen’ startade så är det här inga nyheter. Hos ex vis The Saker förekom tidigt grundliga analyser av vad som skulle hända med västra Europas ekonomi om oljeflödet från Ryssland avbröts. Och senare hos andra kommentatorer om USA lyckades bryta handeln mellan Europa och Kina. Nu är läget så svårt så att det bryter igenom på officiell nivå – fast man har svårt att uttryckligen ange att det är attentaten mot ryska och kinesiska handeln som är orsaken. Till det krävs det nog en europeisk självständighetsförklaring. Och en sådan ser inte så trolig ut just nu.
När det senast blev en katastrofal ekonomisk situation i Tyskland vet alla vad som hände. Nationalismen breder ut sig nu också. Muslimer/främmande kan inta eller redan intar samma position i debatten som judarna. Kommer en nedlagd industri omvandlas återigen till en krigsmaskin? Scenariot är skrämmande, minst sagt.
Ett exempel: Tyska Siemens ska leverera tågseten till höghastighetsjärnvägen som nu byggs mellan Los Angeles och Las Vegas. Men tillverkningen kommer att ske i delstaten New York, där Siemens sätter upp en ny fabrik.
Majoriteten av skribenterna på lindelof.nu menar, att alla västländer är ekonomiskt och politiskt bräckliga. Ryska federationen, menar de, kan skaka av sig alla svårigheter och vända ekonomiska problem (som oftast väst ligger bakom) i styrka. De anför många källor för dessa analyser, och tror, att de argumenterar sakligt och objektivt.
Jan Arvid G!
Jag tror inte att Ryssland riskerar någon allvarligare kris på väldigt länge.
Bara de 3,63 miljarder människor som bor i BRICS-länder, utgör 45,29 procent av världens befolkning. BRICS-länderna genererar också 26,98 procent av alla globala bruttonationalprodukter. Till BRICS skall läggas resten av världens länder som inte har sanktioner.
Med Rysslands råvaruresurser kan de hålla på länge. Dessutom innebär ju den s k krigs-keynesianismen att Rysslands ekonomi får stark stimulering. Problemet för Europa är att vi håller på att sanktionera oss ut ur världsmarknaden både när det gäller insatsvaror och färdiga produkter.
Vårt ekonomiska geni från Harvard och Handels (Magdalena Andersson) sa i och för sig att sanktionerna kom att svida lite, men jag tror det kommer att svida mycket och länge. Nu kommer vi att få ännu ett nytt elsystem som gynnar Tyskland, men inte zon 1, 2 och 3 i Sverige. Kanske solidariskt och bra nu när Tyskland till Västs applåder varken har kärnkraft eller billig gas.
Förhoppningarna var nog stora att Israel och Saudi skulle komma överens och dra pipelines hela vägen från Saudi till Gaza som givetvis skulle ha tömts på besvärliga palestinier, men så kom kriget och Saudis befolkning solidariserade sig med Gazas.
Jag kan inte se någon annan lösning än att Europa börjar med en politik som ser till sina intressen inte USA:s.
Sven A!
Du är ett resonerande undantag i den enögda skaran på lindelof.nu. Nej, jag sade inte, att Ryska federationen kommer att drabbas av en stor kris i snar framtid. Jag ifrågasätter skribenters enögda uttydningar av faktamaterialet, som leder skribenterna till slutsatsen att västländer har synnerligen stora politiska och ekonomiska problem, som snart kommer att väsentligt minska deras inflytande på världspolitiken.
Visst behöver Sverige och andra europeiska stater en välavvägd självständig kurs gentemot Förenta staterna. Men de gemensamma intressena bland länder, som i den globala maktkampen utsätts för tryck från östblocket Ryssland-Kina-Nordkorea-Iran (Sverige angrips av Folkrepubliken Kina genom Gui Minhai-attacken på Sveriges suveränitet) fordrar ofta samarbeten mellan europeiska stater och Förenta staterna.
Tack, Jan Arvid G!
…för att du tar upp frågan om de internationella motsättningarna i dagens kapitalistiska värld. Här finns mycket att fundera kring. Bl a signalerna om förändrade relationer inom FN, vilka slutgiltigt kommer att rasera västs självbild tillsammans med västs ideologiska dominans över världen. När detta kommer att ske och (kanske framför allt HUR) blir en mycket intressant historia framöver. I korten ligger USA:s sammanbrott (uppdelning på 3-4 intressenter är fullt möjligt) och därmed återgång till en kamp om imperialistisk dominans likt 1945–1991 under det s k ”kalla kriget”. Att Kina efter sin övergång till kapitalism (i statlig regi) kommer att vara med i kampen är klart och där har redan en allians med Ryssland etablerats. Europa kommer att hur som helst hamna i en knepig situation, till stor del byggd på egna tveksamma insatser i såväl ekonomiskt som politiskt maktspel.
Tack själv, Dennis Z!
Då skall jag fundera lite. 1) Någon strukturförändring av FN kommer icke att ske. Säkerhetsrådet och FN-stadgan förblir oförändrade. Om ”västs självbild” skall raseras, får det ske på annat vis. 2) Där finns en god sida av ”västs ideologiska dominans över världen”, nämligen strävan efter formell borgerlig demokrati, yttrandefrihet, rörelsefrihet, rättsstat och näringsfrihet. Många i alla länder vill ha dessa saker. Ramsan om ”väst mot resten”, som ständigt dras i lindelof.nu, och plägar anges med procentsatserna 20 mot 80 eller 15 mot 85, är fel. I verkligheten är världens medborgare delade ungefär 50–50 i sitt stöd för väst och östblocket. 3) Förenta staterna kommer med nästa 100 procent sannolikhet icke att delas i 3–4 suveräna stater.
Istället för att läsa referat rekommenderar jag att läsa källan, d v s rapporten som Mario Draghi har gjort. Den finns här.
För den som inte orkar plöja igenom de nästan 400 sidorna rekommenderar jag den korta presentation på 11 sidor daterad den 17 September.
Han konstaterar mycket riktigt att Europa har högre energipriser men det är inte hans fokus som Jan F vill göra gällande. Han menar mer att grundproblemet är låga investeringar och låg innovationsnivå i Europa.
De tre rekommendationer han ger är:
“The first is aiming at closing the innovation gap with the United States and China”
“The second area for action is a joint plan for decarbonisation and competitiveness”
“The third area for action is increasing security and reducing dependencies”
Pål Steigans ekonomiska kunskaper är jag inte imponerad av. Men klart är att bilindustrin kommer att ha stora problem. Mario Draghi menar att det beror på Europas brist på planering.
Igen – Läs gärna rapporten och skaffa dig en egen uppfattning.
Jan Arvid G, Dennis Z och Hans!
Kan det inte möjligen vara så att hela sättet att resonera är ett tankefel? Kylskåpsdirektören Hans Werthén, 1975–1991 sa en gång att Turkiet var rikare än Sverige för de hade en tillväxt på 5 procent och vi bara 2 procent. Är det samma tankefel när man tror (hoppas) på att Europa och USA kommer att sjunka ner i ett stort svart hål bara för att andra länder kommer i kapp?
Blev Sverige fattigare bara för att övriga Europa hämtade sig efter kriget, eller blev vi rikare och rikare för varje år utom när vi åkte på semester i Europa. Först då märkte vi att vi inte var Europas överklass längre. Men blev arbetarklassen i England rikare eller fattigare när det brittiska imperiet upplöstes?
Ett sätt att se på det är, att det blir fler köpare av ens produkter när man inte är ensam på täppan och samtidigt blir det fler säljare att välja mellan. Problemet är att få våra resurser att räcka till, men kanske tvingar konkurrensen fram ny bättre teknik och samtidigt så minskar världens befolkning vid ett ökat välstånd. En del tror att vi kommer att slå i taket med 10 miljarder, sen går det utför med kurvan.
Ett annat sätt att se på det är kanske att imperier har svårt att förvandlas till f d imperier. Makten minskar över jorden och dess tillgångar. Kanske var det därför som USA tvingade Natotoppmötet 1999 att anta en utvidgning av de ömsesidiga försvarsförpliktelserna. De skulle nu inte bara träda i kraft vid ett väpnat angrepp utifrån mot något av medlemsländerna, utan också ”vid andra risker av omfattande slag, såsom terrordåd, sabotage och organiserad brottslighet, och vid störningar av tillförseln av vitala resurser”. D v s de allt rikare länderna hade svårt att förlora den fullständiga kontrollen av ”tillförseln av vitala resurser” och förbehåller sig rätten att gripa till våld för att behålla den.
Bygger hela det imperialistiska väst på ett tankefel?
Sven A!
Jag menar att vi måste jämna ut skillnaderna till de länder som inte har haft en gynnsam utveckling. Självklart innebär det inte att de mer utvecklade länderna får det sämre. Om Mario Draghi har rätt så är Europa underutvecklat på vissa områden och han menar det behöver åtgärdas. Ett exempel är att Europa inte investerar tillräckligt. USA får 250 miljarder dollar mer i riskkapital än Europa! Det är amerikanska pengar som ofta satsas i europeiska startupföretag. Varför vill inte de som har pengar investera här?
För övrigt var min kommentar menad som en mild kritik till påståendet att Mario D säger att energipriserna är problemet i Europa. Att plocka ut en liten del som man tycker är bra och ignorera det viktigaste i rapporten är på gränsen till förfalskning. Därför uppmuntrar jag var och en att läsa källan och skaffa sig en egen uppfattning. Det kan ju vara så att även jag inte väljer att poängtera det viktigaste i rapporten, eller hur?
Hans E!
Precis som du, fortsätter jag att fundera, och lat som jag är frågade jag AI och därifrån har jag klippt ihop följande:
1. För USA ligger investeringskvoten runt 18-20 % av BNP men har ökat under 2024
2. Sverige har traditionellt en hög investeringskvot som ofta ligger mellan 22-25 % av BNP.
3. För Kina är investeringskvoten betydligt högre och har ofta legat över 40 % av BNP.
4. Under 2024 har Tyskland haft en investeringskvot på cirka 23,4 % av BNP.
Kan inte svära på att det är sant för det första, lita inte på AI! Men om det är sant så kanske man kan tolka det så att Sverige, Tyskland och USA är mogna ekonomier medan Kina fortfarande av förklarliga skäl behöver växa. Fortfarande är Kinas BNP/capita bara 1/3 av USA:s. Tyskland har haft några svåra år beroende på total omläggning av energin och konkurrens från Kina. Mycket har ju naturligtvis med de sanktioner att göra som Tyskland tvingats att genomföra.
Men frågan är om inte man måste se utvecklingen på lite längre sikt? Vad betyder egentligen den svacka som uppstod i och med Ukrainakriget? Skall man utgå från de historiska erfarenheterna så har ju Tyskland visat en otrolig förmåga att resa sig. Efter 2:a världskriget så var Tyskland totalt raserat men reste sig otroligt snabbt i västra delen delvis med stöd av Marshalhjälpen men delvis p g a att det tekniska och industriella kunnandet var intakt. I östra Tyskland var man Comecons ledande industrination trots det stora krigsskadeståndet man fick betala till Sovjetunionen bl a med hela industrier som skickades österut. Alltså en omvänd Marshalhjälp.
Men självklart är Tyskland i en kris sedan ett par år, man blir ju inte av med stor del av energin på kort tid utan att det påverkar. Men vem vet, kanske är det som kineserna säger att kris är detsamma som möjlighet. Bevaras freden, Ukrainakriget tar slut och internationell handel åtminstone inte blockeras helt, så kan krisen leda till en omställning där man ersatt beroende av gas och kärnkraft och får en betydligt modernare struktur när det gäller energiproduktion än omvärlden.
Liknande har hänt förr. Sverige var kanske rikast i världen tillsammans med USA p g a att vår industri var intakt efter kriget men när resten av Europa hade byggts upp igen hade de en modernare industri än Sverige. Fördel förvandlades till nackdel. Jag vet, mycket spekulerande och egen hjärngymnastik men räck upp handen den som har en kristallkula.
Här Wikipedias lista på länders investeringskvot.