Men Mannerheim var ju ryss!

Med anledning av ett meningsutbyte mellan Tord Björk och Anders Persson i en kommentartråd tidigare om C G Mannerheim, återkommer här Anders Persson med en del intressanta fakta om just Mannerheim, som säkert kan vara av allmänt intresse.

mannerheim

Mannerheim [Bild: Wikipedia]

För så där 35 år sedan, när jag hade anledning att sätta mig in i Finlands historia, fick jag problem att placera in deras store man Carl Gustaf Mannerheim (1867-1951) på den politiska kartan. Det löste sig först sedan jag insett att han var ryss. (se kapitel 27-31 i Finlands sak var svår, Ordfront, 1979)

Jo, Mannerheim hade svenskt och finlandssvenskt påbrå, men det hade vid den tiden tusentals, om inte tiotusentals andra människor som räknade sig som ”ryssar”. Bland andra som kvalificerar sig för denna benämning hör Alfred Nobel.

1889-1917: Mannerheim gjorde hela sin militära karriär i tsarrysk tjänst, gifte sig med en ryska o s v.

1918: När han strax efter sin 50- årsdag åtog sig att leda de vita styrkorna i inbördeskrigets Finland såg han det främst som ett stöd att bidra till att befria Ryssland från bolsjevismen, inte som det var eller blev, ett stöd för tyska militäraktioner över södra Finland emot Rysslands norra flank.

När inbördeskriget var över i maj blev Mannerheim utmotad från inflytande på grund av sin anti-tyska hållning. Han for till Stockholm och tog kontakt med brittiska och franska sändebud. De som var ansvariga för de politiska fångarna i koncentrationslägren i Ekenäs och andra platser var att finna i Helsingfors, inte i Stockholm, London eller Paris.

När de finländska planerna på en allians med Kejsar-Tyskland gick om intet samma höst och den påtänkta tyska prins som skulle bli kung av Finland fick stanna hemma vändes de politiska kapporna efter vinden och Mannerheim kallades tillbaka och blev under ett par år ”riksföreståndare”, ett slags alibi inför de segande västmakterna.

1939: Några år efter det att Ryssland 1809 erövrat Finland lät tsar Alexander I skänka tillbaka de finska provinser man erövrat i de tidigare frederna 1721 and 1743, Karelska Näset, delar av Savolax och Karelen. Alexander verkar ha resonerat som Chrustjev 1954 när han gav Krim till Ukraina; eftersom allt ligger inom samma rike spelar de inre gränserna ingen roll.

Men när Finland blev självständigt 1917 spelade de före detta inre gränserna stor roll (liksom för Ukraina 1992). Mannerheim uttryckte, som gammal rysk militär, alltid förståelse för ryska propåer att flytta gränsen som låg nära Leningrad längre norrut. Hade det ordnat sig under 1920-talet hade saken inte blivit den stora affär den sedan blev i slutet av 1930-talet och den formella anledningen till utbrottet av Vinterkriget 1939.

1940-44: Under krigen tjänade Mannerheim som överbefälhavare mer som nationellt enande symbol än som militär ledare, för detta fanns det yngre och mer kompetenta krafter. Kanske var det just hans ställning som varken finne eller finlandssvensk, utan som icke-bolsjevistisk ryss, som gjorde honom lämplig i rollen som landsfader. Han var fortfarande inte någon engagerad tyskvän och var inte entusiastisk när Adolf Hitler gjorde ett oannonserat besök i Finland på hans 75-års dag 1942.

1944-46: Behovet av Mannerheim som enande gestalt kvarstod efter kriget. Med ryssarnas godkännande valdes han av riksdagen till president innan Juhani Paasikivi tog över. Han gick bort 1951.

Jag kan förstå att finländare, i synnerhet på vänsterkanten, som under större delen av sitt liv tvångsmatats med heroiserande berättelser om Mannerheim reagerar med att svartmåla honom så mycket de förmådde. Må så vara, men som historiker föredrar jag att hålla huvudet kallt och ha en lite mer problematiserande och motsägelsefull uppfattning om honom, i synnerhet som det hjälper till att bredda vår uppfattning om begreppet ”ryss”.

  3 kommentarer for “Men Mannerheim var ju ryss!

  1. Dan kotka
    2019-11-20 kl. 0:16

    Du kommenterar inte de rödas fångläger 1920 och där Mannerheim spelade rollen av slaktare där han fick epitetet. 10.000-tals rödgardister svalt och eller sköts ihjäl bland annat på Mannerheim beordrande. Boken Finlands röda garden skildrar en del av katastrofen för de röda och deras familjeöden.

  2. Anders Persson
    2019-11-20 kl. 10:04

    Jag har inte sökt skriva någon biografi över Mannerheim eller om hans roll under inbördeskriget, utan som en förment “nationell” symbol – ryss som han var.

    Dessutom är kommentaren eländigt “researchad”. Det var den 18 maj 1918 som chefen för fånglägerväsendet föreslog att Dragsvik nära Ekenäs skulle användas som “koncentrationsläger”. Den 23 maj anlände ett tåg med ett par hundra vakter och 300 arbetsfångar som skulle ingärda en del av militärområdet med taggtråd. Fem dagar, 28 maj, senare rullade de första tågsätten med tillbommade boskapsvagnar proppfyllda med röda fångar in till Dragsvik.

    Den 16 maj 1918 ledde Mannerheim segerparaden genom Helsingfors, men två veckor senare lade han ner sitt ämbete som ÖB och reste till Sverige varifrån han återvände 22 december 1918. Han efterträdde då Per Edvin Svinhufvud som tillträtt 18 maj – och är den verkligt ansvarige! Under hösten 1918 släpptes de flesta av fångarna.

  3. Leif Strandberg
    2019-11-20 kl. 10:25

    Dan K!
    Slaktarepitet fick Mannerheim redan 1918. Men just vid den stora katastrofen (för de röda), sommaren 1918 var Mannerheim inte ens i Finland (som påpekas av AP). Massakrerna av de röda ”sköttes” ju av skyddskårerna, jägarna och lokala profiler. Den stora döden tog fängelserna (ex i Ekenäs) hand om, där svälten var den största boven i dramat. Men den sommaren behövde inte Mannerheim smutsa ned sina fina händer. Sedan kom ju benådningarna som bär president Ståhlbergs namn. 1920 – som du nämner – satt ledande röda kvar i fängelser – men någon mer massvält eller massaker var det inte fråga om.

    Läs Sture Lindholmns bok; Fånglägerhelvetet Dragsvik eller lyssna på detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.