Minst sagt patetiskt

Bild: Mattias Gordon* (ur Satirarkivet)

WOLODARSKI I DN begår söndagen den 16 januari 2022 en ny artikel fylld av rysskräck, historielöshet och Putindemonisering.

Jag citerar ett litet stycke för att ni ska förstå:

”2013–2014 driver den ukrainska befolkningen med massprotester bort Putins allierade i Kiev – en president som försökt begränsa människors frihet. Då svarar Ryssland med att gå in i landet militärt och annektera Krimhalvön. Man tar helt sonika en bit av Ukraina, så som aggressiva stormakter agerade förr i tiden, och säger att den nu tillhör Ryssland. En förbluffad omvärld protesterar men lyckas inte stoppa vad som sker.”

Sådan är hans beskrivning av Majdanhändelserna som utmynnade i en fysisk statskupp iscensatt av USA. Det är det USA-styrda ”narrativet”, som alltså lydigt repeteras av chefredaktörer i våra stora officiella normsättande medier. Att ”narras” betydde i min barndom att ljuga. Därför har jag alltid haft svårt för importordet ”narrativ”.

Men att Wolodarski skriver detta är alltså inget att förvånas över, det är vad som förväntas av redaktörer i hans ställning, det är hans jobb. Intog han en annan hållning väntade skilkessnöret. Hans huvuduppgift är alltså att med elegans och övertygelse linda in det påbjudna ”narrativet”, och därigenom få läsarna att huka.

Inledning är en bloddrypande jämförelse med Don Corleone som låter placera ett avhugget hästhuvud mellan lakanen i sin fiendes säng. Avslutningen är en demoniserande sågning av ”Putinregimen”. Greppet är klassiskt; ett litterärt citat för att signalera kunskap, bildning och prestige. Här hans illa passande favoritcitat från Hjalmar Söderbergs Doktor Glas, med ”evig hållbarhet”:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst.”

Patetiskt minst sagt.


* MG är frilansat och jobbar som illustratör, animatör, serietecknare, karikatyrtecknare, spelmakare och författare sen 1982. Mest med humor på olika sätt och en hel del för barn.

... är läst 577 gånger!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.