Det verkar faktiskt ha undgått en del att det pågår ett krig mellan islam och ”västerlandet” (med USA som banerförare). Det blåstes igång på allvar efter 11 september 2001 och har sedan dess eskalerat till militära konfrontationer i Afghanistan och Irak. I Palestina började det redan 1948. Sverige hejar på USA, vilket lett till att svenska soldater skjuter för att döda för första gången på mycket länge. Kriget sägs vara mot ”terrorism”, fast den värsta terrorismen (folkrättsbrott) utövas av den ”västerländska” krigsmaskinen. Några verkar alltså ha missat detta.
Som alla också borde känna till, så bedrivs vid militära konfrontationer även propagandakrig för att demonisera fienden. Medlen är sofistikerade och synnerligen utvecklade. Islam leder just nu kampen på Internet, men över resten av propagandaapparaten styr USA med alla tillgängliga medel. En del tokliberaler låter sig styras, och tjänar ”västerlandet” på ett finurligt vis. De hävdar sin absoluta rätt att just nu skända troende muslimers känslor genom att framställa bilder av profeten Muhammed i ofördelaktiga sammanhang, nu senast som hund. För att visa att det inte är riktat mot muslimer framställs också en klassiskt antisemitisk ”judesugga”. Alla som ogillar detta anses hota den västerländska demokratin. Av detta har det blivit en ”kulturdebatt”. Suck!
Men, det finns massor av skändande bilder som ännu inte är framställda. De vilar tryggt i mörkret, för de fyller inga vettiga syften. Folkförtryckande svartrockar i vårt land har det många gånger funnits anledning att nidavbilda. Men att skända det som folk håller heligt har alltid radikala konstnärer avstått ifrån.
Religionsfrihet är att bli respekterad för sin syn på Gud och Människan. Denna frihet är svår att förena med blasfemi. Dessutom ingår den i demokratipaketet och kan inte existera utan yttrandefrihet eller församlingsfrihet. En del tycks tro att frihet från religion, tro och vidskepelse är begreppets verkliga innebörd. Det är en fyrkantig missuppfattning, som fort leder till demokratins motsats. Men det är väl överkrav för den som valt att spela dum och lydigt gå i de styrandes koppel. Ett rejält köttben väntar nog bakom husses rygg.
