Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (4)

Kekkonen och Persson möts nästan. [Montage: K Lindelöf]

är Urho Kekkonen den 6 november 1979 fick rycka in på “Svenska dagen” för att lugna de upprörda känslor som jag satt i svallning, var det inte första gången våra vägar korsats. Bara några månader tidigare, sommaren 1979, extraknäckte jag som meteorolog för tidningen “Åland”. Ålänningarna hade nämligen fått för sig att svenska väderprognoser var bättre än de som kom från meteorologiska institutet i Helsingsfors (FMI).

Men det hela tog en ände med förskräckelse när republikens president i augusti kom till öarna för sitt sedvanliga sommarfiske. Värdarna hade, på hans fråga, försäkrat att vädret skulle bli bra, ty det hade Anders Persson lovat.

– Vem i h-e är Anders Persson? lär Kekkonen ha undrat.

President Urho Kekkonen på fiskafänge.

Några dagar senare blev jag på SMHI inkallad till Generaldirektören Lars Ag. Han satt med en bunt diplomatiska depäsher från UD framför sig. Enligt ett utslag av Nationernas Förbund 1921 hade Sverige förbundit sig att respektera Ålands finländska tillhörighet och detta hade jag nu brutit genom att söka etablera en svensk vädertjänst på ön. Mot Ags förslag att genast avbryta verksamheten lyckades jag förhandla fram en diplomatisk kompromiss enligt vilken jag skulle fortsätta planenligt till sista augusti – detta för att undvika besvärande uppmärksamhet.

Sedan ärendet dragits genom de diplomatiska kanalerna fick jag tillstånd fortsätta ett tag till. Men sedan fick det vara stopp.

Det visade sig senare att mitt inhopp hade haft det goda med sig att det stärkt FMI:s anseende på öarna. Ålänningarna hade nämligen mer noggrant följt de officiella finländska och svenska väderrapporterna i radio och TV och funnit att de var lika bra.

Kekkonens födelsedagskalas
En tredje gång Kekkonen och jag hade med varandra att göra var ett år senare, då jag en kort tid jobbade på FMI. Den 3 september 1980 fyllde han nämligen 80 år och FMI skulle delta i hyllningarna. Men man visste inte vad man skulle ge honom.

Jag kollade då i arkiven och fann att just den natten som den blivande presidenten såg dagens ljus i Pielavesi i norra Savolax hade ett ettrigt oväder passerat Finland. Med hjälp av dåtida observationer och väderkartor snitsade jag till en tjusig väderkarta i glada färger som cheferna på FMI överräckte till födelsedagsbarnet.

Väderkarta för midnatt tisdagen 3 september 1900, Urho Kekkonens fördelsedag. Ett lågtryck med stormvindar och skyfall har utvecklats över Finland.

Min väderkarta till Urho Kekkonen var kanske inte lika färgglad som denna återanalys gjord av amerikanska vädertjänsten. Den visar med vita isobarer det djupa lågtryck som den 3 september 1900 passerade över Finland. Färgerna anger (i princip) medeltemperaturen i de lägsta 5-6 kilometerna av atmosfären. En vidare titt i arkiven visade att stormen av de finländska meteorologerna förutsagts 1- 1½ dygn i förväg!

Men nu var det november 1979 och Kekkonen hade inte lyckats lugna den finlandssvenska opinionen. Nu återstod det bara ett ta tjuren vid hornen och resa över till Helsingfors . . .

Nästa avsnitt: Kära finlandssvenskar… 

  4 kommentarer for “Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (4)

  1. Leif Strandberg
    2019-11-26 kl. 10:36

    Oj, nu kan det bli riktigt ruskigt. Att reta upp denne Urho Kekkonen gör man inte ostraffat. Redan som 17-åring (!) ledde han 1918 en exekutionspatrull i Hamina i södra Finland där ett antal rödgardister fick sluta sina dagar. Och sedan arbetade han under många år i detektiva centralpolisen (DC) för att spåra upp kommunister och andra subversiva element. Han var verksam i AKS (en högerextrem rörelse) och befann sig i närheten av Lapporörelsen när den höll på att ta över Finland. Men därefter lugnade Urho ned sig och började (efter 1944) verka för anpassning till grannen i öster. Men, som sagt, det ska bli spännande att läsa hur vår egen svenske röding Anders Persson kommer att slingra sig ur den store, den ständigt omvalde presidenten, Kekkonens klor.

  2. Lars Jansson
    2019-11-26 kl. 12:49

    På Knut L:s montage ser det ut som två äldre bröder träffas, efter att inte ha setts på drygt 50 år.

  3. Örjan Wedin
    2019-11-27 kl. 12:41

    Vad gäller Finnkamper, kan man notera att det var Urho Kekkonen som låg bakom att landskampsutbytet avbröts på 1930-talet. Det var väl delvis en reaktion på några incidenter som hänt i landskampen och diskningen av Paavo Nurmi, men den viktigaste orsaken torde varit språkstriden i Finland. Finskhetsivrare Kekkonen ville hålla armbågs lucka till Sverige. Utbytet återupptogs 1939. I ett hårt utrikespolitiskt läge blev det viktigt att framhålla samhörigheten mellan länderna.

  4. Anders Persson
    2019-11-27 kl. 16:12

    Som tillägg till Örjan Wedins sakkunniga kommentar kan jag rekommendera följande artikel varifrån man kan ladde ner en fyllig artikel. Den hävdar bl a att de som drog igång inspektionen av Paavo Nurmis inkomster var amerikanarna, varför det är fel att bara skylla konflikten på Sverige.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.