Anders Persson i skrivar- och forskarlyan i Storvreta
Anders Persson i skrivar- och forskarlyan i Storvreta

I ljuset av Turkiets nerskjutning av ett ryskt stridsflygplan kan man läsa en oroväcknade, men inte orealistisk, spekulation The Saker.

Säg att i morgon beslutar letterna att beskjuta ett ryskt marinfartyg i Östersjön eller polackerna skjuta ner ett ryskt flygplan över Kaliningrad, då kommer de omedelbart att få ”skydd” av Nato precis som Turkiet nu fick: USA kommer till fullo godkänna den lettisk/polska versionen av händelserna, Natos generalsekreterare kommer att erbjuda sig sända fler stridskrafter till Lettland/Polen för att ”skydda” dessa länder från ”hot från öst” och världens samlade medier vänder ett blint öga från några bevis för den lettiska/polska aggressionen.

Att den nuvarande polska regeringen är föga sinnad för demokrati vet vi, men den lettiska? Hur pass väl är demokratin rotad i de baltiska länderna?

För att inte riskera att drabbas av ”rysk”, ”kommunistisk” eller annan ”vilseledande” propaganda gick jag till Svenska Dagbladets Årsbok 1934 som berättade om ett misslyckats fascistiskt kuppförsök i Estland 13 mars och ett framgångsrikt i Lettland den 15 maj då man ”kommit röda revolutionära stämplingar på spåren”.

Detta argument fungerade inte när nazisterna lite senare samma år gjorde ett kuppförsök i Österrike 25 juli eftersom den redan klerikal-fascistiska regimen slagit ner arbetarrörelsen i februari samma år.

Att det inte räckte med att en stat var auktoritärt diktatorisk visade sig den 7 juni samma år då Litauen, som liksom Polen, haft en auktoritär diktatur sedan 1926, utsattes för ett (misslyckat) fascistiskt kuppförsök.

Den 13 mars, 15 maj, 7 juni och 25 juli samma år (1934) pekar på en samordnad rörelse för fascismens utbredning.

Estland anslöt sig till den fascistiska skaran året efter, den 6 mars 1935, då regeringen, enligt SvD:s Årsbok, förbjöd alla partier och offentliga möten. Polen och de baltiska staterna har alltså bara haft 30-40 års erfarenhet av något slags demokratiskt styre i parlamentarisk mening.

Man få dock hoppas att esterna, som sedan länge haft Finland och Sverige som sina föredömen, har skakat av sig det mesta av det bruna dammet. De vill också kvalificera sig för att räknas till ”den nordiska gemenskapen”. Desto viktigare att vi därför håller oss underrättade om vad som sker där.

Föregående artikelTurkiets inblandning svår av förneka
Nästa artikelKlarspråk om tsar Vladimirs auktoritära Ryssland

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.