MÖRKLÄGGNINGEN

1. Dags för granskning av Seymour Hersh igen. Jag upprepar min grundinställning: Förenta staterna har historiskt gjort olagliga sprängningar, så anklagelsen om sprängning i Östersjön är inte orimlig, och det är intressant information, att den meriterade Seymour H säger, att källor djupt inne i statsapparaten lämnar detaljerade uppgifter till honom.

   Det nya från SH denna gång är två uppgifter:

   1. En anonym källa skall ha sagt till SH, att President Joe Biden inte har givit i uppdrag till ”the American intelligence community to conduct a deep investigation, with all of its assets, and find out just who had done the deed in the Baltic Sea.”

   2. En annan anonym källa skall ha sagt till SH, att tu-man-hand-samtalet 3 mars mellan Joe Biden och Olaf Scholz handlade (kanske uteslutande?) om att Förenta staterna (som SH påstår) har sprängt Nord Stream. Som ett resultat av samtalet skall Förenta staterna och Tyskland ha hittat på historien om att en privat grupp skulle ha sprängt. (Jag förutsätter att den ärade läsaren har hört om det, annars sök på väven.) Det är inte tydligt, huruvida SH menar, att JB och OS skall ha kommit på idén i sitt samtal, men eftersom CIA enligt SH har samarbetat med sin tyska motsvarighet, antager jag att SH menar att JB och OS fattat beslutet om den påstådda lögnhistorien, när de samtalade 3 mars.

   Mina kommentarer:

   1. Det vore en välinformerad källa, som visste, vad Joe Biden INTE har gjort! Att bevisa, att något inte har gjorts, är svårt. SH:s källa måste ha haft tillgång till en person (”den anonyma källans anonyma källa”) i den lilla krets som ”vet allt”, och källans källa måste ha sagt ”Joe Biden har inte beordrat en undersökning”. Den ribban ligger högt! Märkligt att SH inte ser svagheten i sin text.

   2. SH påstår, att efter tu-man-hand-samtalet 3 mars, ”There have been no statements or written understandings made public since then by either government, but I was told by someone with access to diplomatic intelligence that there was a discussion of the pipeline exposé and, as a result” – och sedan beskriver SH hurusom JB och OS skall ha hittat på lögnen om den privata sprängargruppen.

   Detta är nipprigt. Vita huset gjorde visst ett skrivet uttalande om den hemliga delen av JB:s och OS:s möte. Jag har läst flera mediarapporter om mötet mellan JB och OS 3 mars. Rapporterna visar att Vita husets uttalande (som är länkat ovan) handlar om den hemliga delen av JB:s och OS:s samtal.

   SH skriver dåligt och otydligt. Men jag kan inte tyda hans text av 22 mars på annat sätt, än att han menar, att regeringarna inte har publicerat några meddelanden om vad JB och OS talade om. En läsare kan snabbt finna på väven att Vita huset gjorde det, samma dag, 3 mars. Den texten kan vara lögnaktig, men det är inte vad saken gäller. Saken gäller att Seymour Hersh verkar ha något fel i huvet. Vilket jag påvisade efter hans första text om Nord Stream. Och Knut Lindelöf är en dålig journalist, som inte kommenterar SH:s konstigheter. Efter att KL stort slog upp SH första Nord Stream-text, erkände KL, att han inte läst SH:s text. Men han beskrev den av honom olästa SH-texten som ”sanningen”, och kritiserade Hans Edlund för att inte ha ”läst på” i artikeln. HE hade rätt i sin läsning av artikeln, eftersom han, till skillnad från KL, hade läst den. KL gömmer sig nu bakom ”Redax”, som bara tipsar utan att värdera, men hans redaktionellt undermåliga behandling av Seymour Hersh-materialet fortsätter alltså.

   Att SH är konstig, och KL slarvar, säger inget om att Förenta staterna inte skulle ligga bakom, och betyder inte att SH inte har några källor bland statsanställda i Förenta staterna. Men SH:s konstigheter minskar sannolikheten för att just hans version av hur Förenta staterna vore inblandat, vore sann, om nu Förenta staterna är det.

   Uppgifterna om att Norges flygplan och skepp inte har varit i Östersjön, så som SH påstår, vore en snörända att nysta i. Om SH hade fel om var Norges farkoster befunnit sig, då fölle hela hans story, eftersom de uppgifterna är så detaljerade.

   Till sist, det förefaller märkligt, att Joe B och Olaf S skulle ha ägnat (hela?) sin pratstund åt att hitta på en rövarhistoria, för att dölja att JB lät spränga Nord Stream, i stället för att tala om Ukraina, Ryssland, Kina, energi och överlevnad för sina hemländer.

2. En korrigering av mitt inlägg 2023-03-24 klickan 9:20: Seymour H:s text kan inte tolkas som att han menar att Joe Bidens och Olaf Scholz samtal om sprängningen, och behovet av en avledande lögn, skulle ha dominerat deras förtroliga samtal tidsmässigt den 3 mars. Det häpnadsväckande i SH:s påstående är att Olaf S alls skulle deltaga i en sådan manöver.

   Jag kan också lägga till att SH möjligen nämner en tredje källa i sin senaste text: ”I was told by a source within the American intelligence community: It was a total fabrication by American intelligence that was passed along to the Germans, and aimed at discrediting your story.”

   Förenta staternas ledning är tydligen oförmögna att hindra sina anställda att tala med SH. Det kan ju vara sant. Men det vore märkligt om personer, som verkligen vet saker, skulle ha ett sådant samarbete med just SH, som gör tabbar, som den med Jens Stoltenberg, och som därför minskar sin trovärdighet. SH:s senaste text handlar om att Olaf S skulle ha flugit till Joe B, och att de två hemligen skulle ha beslutit om en operation för att ”discredit” SH:s story om att Joe B lät spränga Nord Stream. Men det behövs ju inte, eftersom SH sköter den saken själv, att undergräva sin trovärdighet, inte bara i år utan även tidigare med andra stories, som hans Bin Ladin-story.

   Överhuvudtaget vore det en enorm ”overkill” av Joe B och Olaf S, att beordra CIA och Tysklands motsvarighet att skapa privatsprängarstoryn, som ett vapen specifikt mot SH:s story. Den vore en vansinnig risktagning, och en stor framtida skam, som skulle förstöra Olaf S:s eftermäle, för ett obetydligt mål. SH:s påstådda avslöjande om Joe B:s sprängning har inte stor strategisk betydelse. Västvärlden bryr sig inte så mycket om saken, och inte ens om storyn om Joe B:s Nord Stream-sprängning visade sig vara bevisligen sann, skulle något lands politik läggas om.

3. Jag har skrivit långt i flera kommentarsfält, så här är en sammanfattning:

   Utgångsläget är att Seymour Hersh är meriterad, och Förenta staternas ledning kan göra sådant här. När SH säger sig ha centralt placerade källor, som beskriver dådet detaljerat, låt oss då säga att sannolikheten för att SH avslöjat sanningen är 70 procent vid första anblicken. Men fem saker drar sedan ner sannolikheten.

   1. Utredningar av bland andra Oliver Alexander och Sofie Svanes Flem och förfaller påvisa felaktigheter i SH:s beskrivning av sprängningen. Eftersom SH:s story handlar om att centralt placerade vittnen personer skall ha givit exakt information, förlorar SH:s story i trovärdighet.

   2. SH:s texter innehåller stora konstigheter som inte handlar om den den militära sprängningen.

   3. Personen SH framstår i långa intervjuer som ofokuserad. I stället för att koncentrera sig på sin journalistgärning – vilket vore det kloka sättet att föra fram storyn – pratar han omdömeslöst, nästan som om han vore en Putin-förstående kommentator i mängden, en man med förutfattade meningar.

   4. SH:s anklagelser mot Norge, men framför allt mot Olaf Scholz, framstår som osannolika. Det är en sak att säga att Förenta staterna gör olagliga attacker, men den blide och försiktige OS skulle alltså vara landsförrädare. OS skulle enligt SH möjligen ha varit medbrottslig från början i att angripa Tyskland och förstöra (delvis) tyskägd egendom. Helt säkert, enligt SH, konspirerar OS mot Tyskland med Joe Biden och CIA mot sitt fosterland. Osannolikt.

   5. Inga bevis finns. Allt grundas på att SH säger att anonyma personer säger saker.

   Jag menar att sannolikheten för SH:s story har sjunkit till betydligt under 50 procent.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.