Möte på Royal Bachelors Club

Klassisk herrklubb i London,  Athenaeum Club grundad 1824 [Bild Wikipedia]

Klassisk herrklubb i London, Athenaeum Club grundad 1824 [Bild: Wikipedia]

Hela redaktionen (d v s jag) har varit på utflykt till min gamla hemstad Göteborg några dagar. Anledningen var en inbjudan att hålla föredrag med bildvisning för trävaruhandlare om min morfars pionjärgärning som just trävaruhandlare. Han var kanske den förste i Göteborg som såg de stora möjligheterna med att sälja pitprops* och sågat trävirke på export.

Sammankomsten ägde rum på en av vårt lands mycket få riktiga herrklubbar, Royal Bachelors Club. Inte något ordenssällskap, utan just en riktigt gammal herrklubb av engelskt snitt med anor från 1700-talet. Deras konferensavdelning och kök hade hyrts av två branschföreningar för trävaruhandlare, som alltså varje vår har ett heldagsårsmöte med lunch, ett antal föreläsningar och en avslutande bättre middag. Jag var en av tre föreläsare mellan klockan 15 och 16.

Att kliva in på de mjuka mattorna i denna traditionsmättade herremansmiljön kändes som att förflyttas till min barndoms fina farbröder, omkring vilka stod en doft av Aqua vera, Vatzins Keratin hårvatten och cigarrdoft, som satte sig i mattor, fåtöljer och draperier.

Nyttigt att bli påmind att dessa strikt manliga reservat fortfarande existerar – utan att skämmas! Inget andas något annat än att RBC lever gott och att man absolut inte har några problem med återväxten. De enda kvinnor jag såg var klädda i svart-vita servitriskläder och tillhörde alltså personalen.

Men herrklubbar är väl i princip inte konstigare än att kvinnor sluter sig samman i “mansfria” sällskap, nätverk och föreningar för odling av sina specifikt kvinnliga intressen. I mina ögon är dessa lika tveksamma som herrklubbar, fast mycket vanligare. Enkönade kulturmiljöer har jag undvikit så långt jag förmått under hela mitt liv.

Nå, denna herremansdoftande kulturmiljö var mycket vänlig och välkomnande mot mig, verkade dessutom sympatiskt fördomsfri på alla områden, utom just med det att kvinnor ej äga tillträde. Trots min något “sportiga klädsel” kände jag mig välkommen och äkta intresse visades mina bilder och mina berättelser om min morfar.

Efter mig talade Per Jönsson – redaktör vid Utrikespolitiska Institutet, tidigare utrikesskribent på Dagens Nyheter, särskilt Mellanöstern – om IS. Svenska trävaruhandlare säljer nämligen mycket till Mellanöstern och är förstås oroade över utvecklingen, och hur den ska påverka deras möjligheter att göra affärer i området.

Per Jönssons bild av IS var inte den gängse, d v s att ett antal fanatiskt galna sunniislamister “sektat” ihop sig för att med hjälp av filmade dittills otänkbara grymheter skrämma bort alla oliktänkande för att sedan upprätta ett “medeltida” kalifat. Nej, han poängterade flera viktiga ting, som att IS skapar lag och ordning i de områden de kontrollerar, vilket är det absolut viktigaste för det stora flertalet människor efter många år av tröstlösa krig. IS tar väl hand om sina egna, ger dem stöd, sjukvård, skolor, fred och försörjning, särskilt stupade martyrers anhöriga får stora fördelar. Det sista har man lärt av Israel som också tar väl hand om stupade soldaters anhöriga. Utländska rekryter blir ofta kanonmat, men får lön och drägliga levnadsvillkor (så länge de lever). IS gör goda affärer med den olja de kontrollerar, men har inte längre ekonomiskt stöd från Saudiarabien. Deras allra främsta fiende är shiaislam, alltså Iran och södra Irak. Där har de sina naturliga begränsningsområden. Per Jönsson menar att IS är något som alla (inkl. USA, EU, Nato) verkar helt handfallna inför och att det kommer att ta mycket lång tid att kämpa ner dem, kanske 25-30 år.

En av trävaruhandlarna begärde ordet och menade att det verkade som Västvärlden inte är intresserade av att det skapa stabilitet i Mellanöstern, utan att de rent av vill skapa kaos. Klart man skulle kunna kämpa ner IS om man ville, menade han. Han avslutade sitt lilla anförande med den retoriska frågan till Per Jönsson: Hur ser du på detta?

Och Per Jönsson slog bara ut med händerna och menade att han faktiskt inte vet. Han konstaterade också att många faktiskt varit inne på den här linjen. För ett Mellanöstern i kaos är rimligen lättare att kontrollera och dränera på sina naturrikedomar än många självständiga legitima stater. Han avfärdade inte trähandlarens teori som konspiratorisk.

Alltså, i denna antikverade herremansmiljö hade jag en intressant eftermiddag och fick dessutom lära mig mycket. Jag sålde för lite böcker dock – som vanligt.

* Pitprops är gran och talltoppar som klövs och klädde in gruvgångar i fr a engelska kolgruvor.

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  5 kommentarer for “Möte på Royal Bachelors Club

  1. Anders Persson
    2015-06-10 kl. 12:15

    För något år sedan, när IS kom på tal, gjorde jag kommentaren att det påminde mig om Maumau-rörelsen i Kenya kring 1954 (då jag var tio år).

    Om nu Per Jönssons analys inte är helt åt skogen kan man fråga sig om IS blir så lätta att besegra som en av trävaruhandlarna förmodade. Ja, man kan också sticka ut hakan och undra om de alls bör besegras?

    Kanske får dess ledare om 10-15 år Nobels fredspris?

  2. Anders Persson
    2015-06-11 kl. 9:37

    Mitt inlägg om IS som vår tids Mau Mau rörelse var i oktober i fjol där jag kopplade till ett intressant debattinlägg i UNT den 5 oktober som sökte sätta in IS i ett större sammanhang.

  3. Erik Skoogh
    2015-06-15 kl. 21:50

    För mig påminner IS i delar om Angkars (KKP:s) politik. En återgång till ett utopiskt år 0. Angkar förbjöd det som sågs som omoraliskt (t ex spel) och förespråkade ett utopiskt bondesamhälle. Glasögonprydda stadsbor låg illa till, minoriteter förföljdes och dödades. Khmerer som uppfattades påverkade av väst eller Vietnam ansågs vara “orena” khmerer.

    IS säger sig vilja tillbaka till det samhälle Muhammed formade på 600-talet – den sanna islam. Minoriteter förföljs och dödas, även sunniter som tolkar islam annorlunda är “orena” och dödas. En stark moralism predikas, t ex rökare eller tjuv som ertappas straffas hårt. När talibanerna så snabbt kunde ta makten i Afghanistan så förklarades det med att afghanerna var krigströtta och att de införde lag och ordning i de områden de erövrat, vilket gjorde dem populära.

    Per Jönsson för fram samma förklaring till IS framgångar, men utan reservationer vad jag sett och läst! Hitler införde också lag och ordning i Weimarrepubliken, d v s ett hopp för de som duperades.

    Per Jönsson bör se videon som avslutar inlägget nedan så kanske han inte vore så aningslös i sin analys av IS.

  4. Anders Persson
    2015-06-16 kl. 12:28

    Som vän av ordning och reda vill jag bara tillskjuta att Hitler INTE införde lag och ordning i Tyskland, tvärtom.

    PS: En annan myt är att Hitler kom till makten på parlamentarisk väg. Han blev rikskansler i en koalitionsregering men skaffade sig sedan absolut makt genom en mängd olagliga åtgärder, bland de urskillningslösa häktningarna av riksdagsmän efter riksdagshusbranden, vilket gjorde att det parlamentariska styrkeförhållandena ändrades till nazisternas fördel.

  5. Erik Skoogh
    2015-06-17 kl. 20:14

    Självklart är det inte lag och ordning vare sig hos Hitler, Talibanerna eller IS! Det är så långt från ett rättssamhälle man kan komma. Jag borde ha skrivit “lag och ordning” för att markera mot Per Jönssons argument om lag och ordning som ett skäl till folkligt stöd (sunnimuslimskt) för IS.

Kommentera