När kommer protesterna mot det ovinnbara kriget?

1. En väl informerande artikel som skiljer sig stort från den officiella västvärldens bild, vilken förmedlas genom den politiska och militära eliten där våra dominerande mediekanaler är stort behjälpliga.

   Hade önskat att det fanns en politisk kraft i vår Riksdag som kunde öppna en annan ingång i debatten som ansluter till vad Knut L skriver i sin text.

   Trist nog, inte ens någon fristående politisk meningsyttring kommer till tals i våra stora medier och förklarar kriget med dess bakgrund utifrån en annan infallsvinkel än gängse militär- och politikerbild. Och detta anser jag är ett stort demokratiskt underskott.

   I gårdagens (12/1) Nyhetsmorgon i SR P1 debatterade Gudrun Schyman mot Gunnar Hökmark, där Gudrun S försökte se möjligheter till ett slut på kriget genom en förhandlingslösning. Dessvärre besvarades Gudruns försök att lyfta debatten till en ny nivå med ett skoningslöst och aggressivt motstånd av Hökmarks förenklande bakgrund till krigets uppkomst.

   Därtill menar jag att detta krig innehåller så mycket mer som står på spel för hela världen, att det förtjänar upplysning annat än att debatteras med ett aggressivt tonläge under ca 15 minuter i vår public servicekanal.

   För övrigt är jag stort besviken på Socialdemokraterna som har en fredstradition att följa som parti och folkrörelse. Inte minst tänker jag på Nobels fredspristagare Hjalmar Branting och Alva Myrdal för att nämna några av SAP:s företrädare, som grundlagt denna fina tradition.

   Avslutningsvis som tillägg!

   När vårt land träder ut
   från Alliansfri försvarsuppgift
   och väljer ny statut,
   med signerad underskrift,
   då söker fredens Duva svar
   från röda rosens rörelse
   om vänskapsband finns kvar
   mot vapenmakts förstörelse?

2. Om vi, for argument´s sake, antar att Knut L har rätt i allt han säger om varför kriget började och hur kriget kommer att gå (Väst och Ukraina pressas långsamt bakåt samtidigt som det samhälleliga eländet ökar), varför skulle man tro att systemstörtande protester kommer att bryta ut?

   Är det inte mer sannolikt att ”USA-världen” kommer att fortsätta kampen, liksom Tyskland gjorde 1943–1945, fast under mycket längre tid än två år?

   Är inte denna artikel önsketänkande?

3. Här har etablissemangets medier en stor uppgift att fylla; att fortsätta övertyga EU:s befolkning att allt är Putins fel. Den uppgiften tar de på stort allvar precis som Olle Pålsson berättar ovan. Att det i själva verket är EU:s politiker som ställt till det alldeles på egen hand får inte komma fram.

   Vladimir Putin gav under en pressträff redan sextonde september år 2022 en mycket bra förklaring till EU:s energikris, men den förklaringen fick givetvis inte framföras eller citeras i svenska mainstreammedier.

   “Våra“ public servicemedier är bedrövliga. Igår beslutade jag mig slutligen för att ta bort de Sveriges Radio-poddflöden som jag under flera decennier följt och vars program jag slaviskt lyssnat på varje vecka. Det rör sig om Filosofiska rummet, OBS, Kaliber, Medierna, dokumentärer m fl.

   Det som präglar SR är dess inskränkthet. Allt SR gör håller sig inom en given ram. Kalla den åsiktskorridor eller tankeram, men utanför den fastställda ramen rör sig aldrig SR:s journalister eller de som får medverka i programmen. Därför blir SR:s program fruktansvärt tråkiga, ointressanta och fyrkantiga. Och så mycket väsentlig information och intressanta tankar vi undanhålls, sådant som SR inte anser får uttryckas inom sin strikta ram.

   Så slutligen, med mp3-spelaren fylld med ohörda program beslöt jag mig för att helt enkelt bojkotta SR. Jag behöver helt enkelt inte Sveriges Radio. Jag blir bara arg och frustrerad när jag lyssnar på dem.

   SwebbTV däremot är rena fröjden att höra (även SwebbTV kör jag i mp3-spelaren – eftersom programmen för det mesta gör sig utmärkt även utan bild – intensivlyssnande liggande på rygg i sängen). SwebbTV bjuder på intellektuell stimulans. Där kan man bli överraskad och få nya inblickar och tankar. Men precis som alla medier ska man förhålla sig kritisk till det som hävdas även i SwebbTV. Men i SwebbTV bjuds man på en rik verklighetsbild som förklarar skeenden på ett förklarligt och logiskt sätt. Där är inte Putin en oberäknelig galning, utan en logiskt agerande människa. Sedan förra månaden har jag till och med beslutat mig för att stödja SwebbTV med en hundring i månaden. Det satt långt inne eftersom SwebbTV inte företräder min politiska vänsterlinje, men de är ända så pass öppna att de släpper in verkligheten i sina program, samt avhoppare från Kommunistiska partiets såsom deras tidigare högre företrädare Robert Mattiasson, Nils Littorin och Joe Nilsson.

   Avslutningsvis vill jag ge er en tankeställare. Lyssna på, eller läs, Mikael Timms essä “En nyhetsundvikares bekännelser“ puliserad i SR OBS 2015.

   “Min egen ovilja att läsa tidningar, se på tv och lyssna till radionyheter beror inte på att jag inte vill ta del av det nya – tvärtom – utan på att nyhetsmedia sällan berättar något för mig okänt.“

   Så är det ju i public service. Det är samma visa varje dag. Putin är ond. Biden är god. O s v. Och under den rådande krisen i EU kommer vi inte att få höra annat än att krisen är Putins fel.

4. Den sista frågan från Jan Arvid G är väl närmast retorisk.

   Putin har inte uppnått ett enda av de krigsmål han satte upp den 24 februari, trots att kriget nu pågått i snart ett år. Man kan notera att Knut L inte anger en enda källa till sina påståenden. Jag får intrycket att säger man något som strider mot MSM, så accepteras detta omgående av en del läsare av lindelof.nu.

   Min fru besöker sin hemstad Kiev denna vecka. Direktbuss Warszawa–Kiev fungerar utmärkt. Livet i Kiev verkar pågå nästan som vanligt, vi har kommunicerat varje dag via Facetime. Hon besökte den ukrainska vetenskapsakademien häromdagen och ordnade ett kort videomöte mellan mig och akademiens president. I övrigt har hon hunnit med allt på programmet, inklusive att träffa gamla vänner. Elektriciteten är borta några timmar varje dag, men i övrigt verkar allt fungera som vanligt.

   Vad gäller Ryssland så hör jag genomgående de mest pessimistiska tongångarna om Rysslands framtid från ryssar. Varför vi i framtiden, med tanke på klimatet, ska återgå till ett fossilsamhälle med Ryssland som huvudleverantör (det är väl det enda de kan leverera) övergår mitt förstånd.

   Slutligen, jag har försökt hitta om Soledar satte några avtryck under kriget 1941–45. Har inte kunnat hitta något. Inte ens Donetsk eller Lugansk verkar ha spelat någon större roll vid jämförelse med t ex Rostov vid Don, för att inte nämna Charkov, Sovjetunionens fjärde största stad.

5. Ett slut på kriget genom en förhandlingslösning vore naturligtvis det bästa alternativet, men dessvärre har nog det tåget gått för länge sedan, särskilt sedan Angela Merkel och François Hollande medgett att Minskavtalen bara var taktik för att vinna tid för upprustning. Rysslands tilltro till avtal med Väst är idag obefintlig (och rimligtvis är det med västmakterna, d v s USA och Nato, som förhandlingar i så fall skulle föras, inte med en regim i Kiev som är deras ”proxy”).

   Ett ”koreanskt scenario”, det vill säga en delning av det tidigare Ukrainska territoriet, avvisas av en rysk kommentator (statsvetaren Vladimir Kozin) med följande argument:

   ”Genomförandet av denna plan skulle betyda en sak. Det kommer att bli en permanent väpnad konfrontation mellan Ukraina och Ryssland, såvida det inte förankrar sunda, icke-korrupta och vänskapliga ledare i Kiev som är vänliga mot sina egna medborgare och mot Ryska federationen. Om det finns ’två Ukraina’, som det finns två Korea, kommer den pro-västliga delen av Ukraina att gå med i Nato, sätta in amerikanska kärn- och antimissilvapen och fortsätta att destabilisera Europa och världen som helhet. Ukrainas nya politiska och militära ledning måste se till att Ukraina får en alliansfri, neutral och icke-nukleär status, samt upphöra med sin aggression mot Ryssland. Kiev måste en gång för alla erkänna de existerande verkligheterna med Moskva politiskt, juridiskt, territoriellt och geografiskt, samt att sluta ett fredsavtal utan slut med det.”

   Utan ett regimskifte i Kiev (”sunda, icke-korrupta och vänskapliga ledare”) är det svårt att tänka sig sådana förhandlingar.

6. Det är inte utan att jag håller med Jan Arvid G. Är artikeln ett önsketänkande? Skall man tro Eurobarometern är EU-medborgarnas stöd till Ukraina massivt. I synnerhet svenskarna stöd är imponerande 97%. Detta trots inflation och skenande energipriser.
   En stilla undran över ditt påstående ”EU – under USA:s ledning – inlett ett regelrätt handelskrig inkluderande sprängning av Nordstream 1 och 2”. Var är bevisen för att EU har sprängt NS?

7. För kanske första gången sedan WWII är sådant domedagstänk rimligt.

   Vi har ett Västeuropa som på order av USA gjort sig av med billiga ryska råvaror och billig rysk energi och därmed också med sin kvarvarande konkurrenskraft gentemot dom länder som inte agerat så huvudlöst.

   Vi har ett avindustrialiserat USA där dollarn successivt börjar avvecklas som världsvaluta.

   Vi har ett tätnande samarbete mellan stora länder i öst som tillsammans med många länder i det som tidigare kallades den tredje världen, är på väg att bygga en oerhörd ekonomisk styrka.

   Öst är på väg upp, väst är på väg ner. Dom gamla kolonialmakterna ser ut att äntligen tvingas på reträtt, både politiskt, militärt och ekonomiskt.

   Det är en oerhörd befrielse för större delen av världens folk, men kan komma att bli ett litet elände för oss här i Sverige.

   Vi har dessutom tillåtit våran politiska ledning och våra medier att att ledas i strypkoppel från USA, så det är näst intill omöjligt att se hur vi inte skulle dras med ner i fallet.

   Sannolikheten är hög att oundvikliga nerdragningar av den välfärd vi vant oss vid i västvärlden kommer att resultera i folkliga protester. Som vanligt med trolig början i Frankrike. Hur långt detta kan gå vet naturligtvis ingen, men fallet kan bli djupt och protesterna då mer omfattande än vi sett på mycket lång tid. Med tanke på den fascistisering vi redan ser i politiken och media så kan det bli hårda tag och kraftigt förtryck från makten.

8. Hans E!
   Att stödet är ”imponerande” beror på vår ofria nyhetsförmedling.

   Det var slarvigt skrivet att EU startade handelskriget och sprängde NS. Det var förstås USA som drev på för det, men EU har varit mycket aktiva (dock ej Tyskland). Det finns inga bevis för vem som utförde sprängningen. Men eftersom ingen i väst är intresserad av att undersöka saken på allvar kan man utgå ifrån att det initierades och utfördes av någon eller några västallierade. För visst kan vi vara överens om att NS är sprängda?

9. Redaktörens artikel är ett önsketänkande, men inte bara det. Det är ett önsketänkande som baseras på ett flitigt studium av vad som verkligen sker i och omkring det ”ovinnbara kriget”. För att kunna göra det måste man ägna mycken tid utanför ”våra stora medier”. Man måste också förstå hur viktigt det är. Denna artikel är ett bra uttryck för detta.

   Till Olle Pålsson skulle jag vilja säga ”Bäste Olle, du kan väl inte längre vara ’…. stort besviken på Socialdemokraterna som har en fredstradition att följa som parti och folkrörelse.’?” Det är bra många årtionden sedan socialdemokraterna förde en arbetarpolitik som verkligen emellanåt gynnade det svenska folket. EAPC (Euro-Atlantic Partnership Council) skapades för tre årtionden sedan och alltsedan dess har Sverige flitigt visat sig som en trogen vasall åt världens mest förödande krigsmaskin; någonsin. Socialdemokraterna har via EU också varit med om att kraftigt begränsa yttrandefriheten, liksom man är med om olagliga sanktioner och olagliga konfiskationer. Allt detta ökar dessutom.

   Vad beträffar ”USA-världens befolkningar” så är det så att man i det Globala Syd sedan lång tid sett och förstått vad som händer. Nu märker man där också att det finns alternativ till samarbeten och lånemöjligheter, BRICS och SCO t ex. Redaktören påpekar att ”Västs tillgångar sinar”. Det gäller också värdet av Västs ekonomier. Allt färre länder vill ha med dollar och Euro att göra. Vem vill framöver ha med SKR att göra?

   Vad beträffar ”systemstörtande protester” i Sverige så lär de dröja; i varje fall de mer kraftfulla sådana. Svenska folket är känt för att ha ett relativt stort förtroende för statsapparaten. Nog knyts många nävar i fickorna; men när blir det mer? Nyss hörde jag att riksbankens prognos om inflation allvarligt kom på skam. Osäkerhet om även Sveriges framtid är större än på mycket länge; så vem vet?

10. Knut L, du skrev: ”Att stödet [för Ukraina i Väst] är ’imponerande’ beror på vår ofria nyhetsförmedling.”

    Är nyhetsförmedlingen i Ryska federationen ofri? Om du håller med om att nyhetsförmedlingen i Ryska federationen är ofri, tror du då att det bleve svårare för Rysslands statsledning att föra krig om nyhetsförmedlingen vore mindre ofri?

11. Jan Arvid G!
    Frågan är av typen; Har du slutat slå din fru?

    Min enkla utgångspunkt är att om yttrandefriheten fungerade (i både Ryssland och i USA-världen) skulle kriget inte ens ha startat. Enligt min enkla mening ligger den framvaskade sanningen ur det stora medieflödet närmare den ryska versionen än USA-världens. De har nämligen förstått att bästa propagandan för sin sak är att tiga om mycket onödigt och inte ljuga öppet. Men USA-världen vinner ändå propagandakriget tack vare (p g a) sina överlägsna resurser och förföriska metoder. Man kan konsten att ljuga oförblommerat och övertygande.

12. Knut L, du skrev: ”De har nämligen förstått att bästa propagandan för sin sak är att tiga om mycket onödigt och inte ljuga öppet.”

    Vilka är ”de”? Det är en seriös fråga, jag kan inte tyda ditt svar.

13. Angående trovärdighet så läste jag nyss denna artikel av Eric Zuesse på the Duran.

    Alexander Mercouris läser många nyhetsmedia från Väst. Häromdagen påpekade han t ex att han visserligen ofta var oense med Bloomberg när det gällde analys, men att de samtidigt brukade vara pålitliga när det gällde rapportering av siffror. Nu har det ändrats.

    Vad beträffar public service håller jag helt med Magnus Berg, men jag brukar lyssna på vetenskapsradion före halvett-nyheterna, i varje fall när det gäller medicin och naturvetenskap.

    När det gäller t ex rapporter från Kina är de rent bedrövliga. Häromdagen hörde jag åter en s k expert säga att ”Kina erkänner inte ens Taiwans självständighet”! Det är mycket skräp som framöver måste rensas ut innan Sverige kan komma på fötter. Förmodligen kommer det nog att först fortsätta att gå utför. Det är dock ingen anledning för mig att ha den svartsyn som ett antal personer på denna blogg emellanåt verkar ha; inklusive redaktören själv.

    Jag lever på minnen och erfarenheter, och jag tänker på vad som ändå förmodligen blir framtiden för våra barnbarn. Och så gläds jag åt att se vad som sker ”på andra sidan staketet”, utanför det kollektiva Väst.

    Men våra efterkommande har ett skitigt stall att rensa upp!

    Elias Sehlstedt:
    Kung Augias aldrig jag glömma skall.
    Tretusende oxar han hade på stall.
    Man aldrig sågs bråka
    Att sopa och måka.
    Det gick som det gick, både vinter och vår —
    Det blef icke rengjordt på trettio år.

    Den tiden var Herkules, som man försport,
    En hjelphustru, när det var frågan om stort;
    Man aldrig sett maken.
    Han åtog sig saken
    Emot ett beting, om jag minnes, omtrent
    Trehundrade oxar, om golfvet blef rent.

    Ur Alpheus Herkules tog sig en klunk,
    Och ledde, i aldra som saktaste lunk,
    Den väldiga floden
    Tvärs in genom boden;
    Och stallet blef rent i hvarendaste nåt,
    Och oxarne råmade vivat deråt.
    …………

14. Jan Arvid G!
    De syftar på ryssarna.

15. Knut L!
    Du menar alltså att Ryska federationens officiella representanter inte ljuger öppet?

16. Jan Arvid G!
    Nej, jag är inte kategorisk. De (Ryssland) ljuger och bluffar i mindre utsträckning än USA-världen i dagsläget. De har insett att en mera sanningsenlig rapportering gagnar deras propaganda mera än påhitt och önsketänkande. Världen är inte så svartvit som jag tror att du önskar se den.

17. Om man hävdar att någon ljuger bör man redovisa stöd för den uppfattningen.

    Nu har vi hamnat i den situationen att media och politiker med automatik säger att alla ryssar alltid ljuger. Sällan eller aldrig behöver dom bevisa dessa påståenden. När företrädare för Ukraina säger något så utgår samma klientel ifrån att det alltid är sanning, även när det är uppenbart att det är lögn.

    Nästan alltid är vi hänvisade till en sannolikhetsbedömning av det som sägs i Ukrainafrågan. Absolut sanning är mycket svår att nå.

    Så, vad är mest sannolikt när Ukraina säger att ryska armén mördar sina egna sympatisörer med vita armbindlar i Bucha och ryssarna nekar. När Ukraina säger att ryssarna skjuter på sig själva i ett kärnkraftverk och ryssarna nekar eller när hela västvärlden säger att ryssarna spränger sina egna gasledningar och ryssarna nekar?

    Det finns massor av liknande påståenden i omlopp.

    Ryska ekonomin är i akut kris, när den i själva verket ser ut att gå alldeles utmärkt. Ryssland förlorar kriget, när det istället ser ut som om dom håller på att vinna det, osv, osv.

    Tillgängliga fakta säger oss att det Knut L säger om att rysk nyhetsförmedling är mer trovärdig än den från väst och Ukraina, är helt korrekt.

    Tittar man dessutom på TV-kanalen RT så slås man över hur oerhört mycket mer resonerande och analyserande den är jämfört med våra s k nyhetskanaler. Dock kan man, precis som Knut L säger se att dom undviker vissa ämnen, men inte heller det i sådan omfattning som media i väst gör det.

    Vill man få en uppfattning om vad som är sant eller falskt så bör man lyssna på bägge sidor. Att västvärlden stoppar nyheter från Ryssland säger oss att dom är rädda för sanningen.

18. Det är inte konstigt att det är svårt att enas över åsiktsdiken besinnar man då man läser Lindelöfs funderingar kring kriget. Man kan undra hur det är möjligt att växa upp i samma land, och hamna på så helt olika platser. Personligen har jag börjat att fundera i termer av att politiska åsikter och åsikter överlag har en genetisk dimension: inte ens de svåraste motgångar för den egna världsbilden brukar leda till att man överger den.

    Det jag mest förundrats över avseende kriget i Ukraina, är hur de som nyss förtvivlade över att Sovjetunionen föll – det mest uthålliga kommunistiska experiment vi haft – nu tar en ojämlik och ultrakapitalistisk stats parti. Vad kommer sig detta av egentligen?

    Svaret är förstås inte särskilt komplicerat, ens för en simpel varvsarbetare som undertecknad: det är många i världen som längtar efter västvärldens fall, och som gjort det länge. Högerextremister samlas med miljöaktivister, gamla kommunister med människor som nyss var utsatta för kolonialismens krafter, konservativa kristna i USA drömmer samma drömmar som Putins anhängare: de eländiga liberala demokratiernas sammanbrott.

    Personligen tillhör jag ju de människor som gillar våra demokratier. Framför allt gillar jag att vilken gammal kommunist eller varvsarbetare som helst får säga och göra vad vederbörande vill, även om det är det nuvarande systemets sammanbrott man suktar efter. Kruxet är förstås det att den förargliga demokratin sätter sig på tvären och att människor har det väldigt bra. Man ser inget behov av att förstöra ett system som mer än något annat lyckats kombinera ekonomisk välgång med rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati. Ett system som lyft miljarder människor ur fattigdom.

    Ja, och så avskyr man USA då. Jättemycket! Det märkliga är att det är Sovjetunionen och Ryssland som i århundraden varit involverade i Europeiska krig, och gång på gång varit ute efter territoriella vinningar. Samtidigt har man haft en bedrövlig industriell kapacitet och varit helt beroende av sina naturtillgångar. USA har å sin sida försökt hålla sig ifrån de europeiska problemen, men gång på gång har vi bett dem om hjälp igen. Efter kriget var det förstås enklare eftersom det imperialistiska Sovjetunionen då hotade hela världen, men att Stalin lyckades locka ut USA på världsarenan är nog det enda vi kan tacka honom för.

    Är det förresten inte mystiskt att den variant av kapitalism man bedrev i Sovjetunionen kallades kommunism, trots att man knappast kunde komma längre ifrån den?

    Till sist har man då de beundransvärt uthålliga förhoppningarna om att västvärlden kanske till slut ändå skall falla? Man försöker spå i kaffesump och analyserar allt möjligt. Och oavsett vart man vänder sina blickar ser man hela tiden tecken på västvärldens snara fall – för hundra år sedan, för femtio år sedan, och idag. Kruxet är förstås att under den tiden är det kommunismen och fascismen som fallit, tillsammans med kolonialism och imperialism. Kvar finns liberala demokratier som gör ett beundransvärt jobb för att tillgodose allas lika rättigheter.

    Kommer då till slut, som anhängarna av Lindelöfs blogg så gärna önskar sig, kriget i Ukraina äntligen att bli det som slutligen sänker USA?

    Ack… Jag är ledsen att behöva meddela de, men så kommer det inte att bli. Rysslands ekonomi är liten och helt beroende av råvaror. De kan alldeles säkert hålla ut ett bra tag, och det lär blir ett långt krig. Problemet för Ryssland är att det är en notoriskt instabil statsbildning. Det västvärlden behöver göra är att hjälpa Ukraina till det att Putin inte kan vara kvar vid makten längre – då kommer kriget att ta slut.

    Kriget är också ett exempel på hur fantastiskt dynamiskt de moderna liberala demokratierna fungerar. Ja, omställningen går långsamt – det är det fina med demokrati! – men just nu ökar vapenfabriker i hela västvärlden sin produktion. Om cirka ett år kommer man att på allvar kunna börja leverera till Ukraina, och då har man fortfarande hela sin ordinarie vapenkraft intakt.

    Men, det är inte det viktiga, ty i motsats till personer som Putin har Europa och västvärlden vare sig behov eller intresse i konflikt. Det man vill ha är fred, trygghet, god ekonomi och demokrati. Parallellt med att hjälpen till Ukraina trappas upp fram till det att Putin drabbas av ålderns obeveklighet läggs hela Europas energisystem om. Vindkraftverken byggs ut i rask takt, kärnkraften startas upp igen, och i Nordsjön väntar enorma gasfält på att tas i bruk. Samtidigt är Nordamerika en av världens mest råvarurika världsdelar.

    Till detta kommer det förargliga faktum att länder som Venezuela fungerar precis som Sovjetunionen och DDR nyss gjorde: man behöver cash. Nu kan inte Venezuela sälja fångar som DDR, men man kan härma dem genom att sälja olja.

    Frågan är då bara om västvärlden kan strunta i spridandet av demokratiska ideal och välja att köpa olja av Venezuela trots att man inte vill stödja den mordiska ideologi som kallas kommunism. Det är inte otänkbart. Västvärlden köper dock olja av Saudiarabien.

    Skillnaden är dock viktig: inget av länderna har på basis av konspirationsteorier och gammal hederlig imperialism invaderat sitt grannland och mördat oskyldiga människor med hänvisning till att västvärldens demokratier egentligen stödjer nazister.

    Personligen hoppas jag att västvärlden inte öppnar sin eftertraktade plånbok utan stillsamt håller kursen mot en jämlikare och mer demokratisk framtid som inkluderar både dem som grät när den ”antifacstistiska skyddsmuren” i Berlin revs, och dem som nu bönar och ber att de liberala demokratierna skall falla samman.

19. Du kan vara lycklig Magnus Bredelius som tror att västvärlden är så som den framställs i högtidstalen. Då slipper du den frustration som uppstår av insikten att det är precis tvärt emot vad som sägs.

    Jag önskar jag vore som dig. Men jag har redan förstört mitt liv genom läsning och reflektion till att utvecklas till en kronisk sanningssökare som ständigt söker mer och mer information utan att någonsin nå fram till den slutliga sanningen. Dit når en sann sanningssökare aldrig.

    Därmed är det numera helt omöjligt att blunda för de lögner etablissemangets medier vill pracka på oss. Du har däremot lyckats behålla ditt förtroende för etablissemangets medier och det ska du vara väldigt glad och tacksam för. Hoppas bara att sanningen aldrig går upp för dig. Det kan vara väldigt bittert att erfara att man gått lurad genom livet.

20. Magnus Bredelius!
    Typiskt försök att skapa en ”halmgubbe” som inte finns och försöka styra in diskussionen till att handla om den.

    Du slutar med ”dem som nu bönar och ber att de liberala demokratierna skall falla samman”.

    Det finns inga som bönar och ber om det, förutom kanske några sällsynta dårar. Du slänger alltså ut en krok att nappa på och hoppas att debattörer ska gå i fällan och diskussionen styras in på sidospår bort från historien om Nato, Ryssland och Ukraina.

21. Magnus Bredelius!
    Du sveper med bredaste penseldrag över hela linjen och är mycket okonkret angående ”Lindelöfs funderingar kring kriget”. Jag – om du nu menar mig – har aldrig förtvivlat över Sovjets fall t ex. Jag har försvarat demokratin i vårt land som erövrats genom hård kamp och stora uppoffringar från fattiga människor sedan slutet av 1800-talet med allt som stått i min makt. Och, ditt koketterande som en ”simpel varvsarbetare” var väl inte så lyckat. Du är ju en synnerligen välutbildad,välformulerad och flyhänt skribent och en skicklig hantverkare. Det är mitt intryck.

    Ett annat intryck är att du misstror all information som inte ligger inom den mediala huvudfåran. Då blir det som det blir. Det kommer fler artiklar framöver om de historiska, ekonomiska och sociokulturella förhållanden (som aldrig skulle publiceras i DN, SvD eller Public service), som talar emot din klockartro på västvärldens triumf i den pågående kraftmätningen i Ukraina. Jag hoppas du kan komma att ta till dig något av detta. Snart kommer våren och båtlivet igång igen.

22. Min fru har precis återvänt från sin hemstad Kiev. Det hon berättar ligger nära det jag hör från SVT:s reportrar på plats i Ukraina. Så jag vet inte vilken annan information som vår redaktör och andra här på denna sajt sitter inne med, men vars källor inte redovisas (ok, RT.com, som jag förmodar är engelskspråkig).

    Fler och fler börjar nu prata enbart ukrainska. Vi har några vänner och släktingar som gjort det en längre tid, men nu börjar tydligen tendensen att bli uppenbar även på stan (Kiev). Tidigare hörde man ofta ryska i Kiev, vilket jag var tacksam för.

    Matpriserna har gått upp, precis som här i Sverige, men går man till en supermarket så finns allt.

    Ingen har hittills på denna sajt kunnat redovisa hur avnazifieringen av Ukraina ska gå till. Jag har heller inte förstått på vilket sätt Ryssland ökat sin säkerhet genom ett snart ett-årigt anfallskrig.

23. Angående mediareferat som källor.

    Många har påpekat att det är svårt att lita på ”vanliga”, allt färre, medier. Jag såg ett inslag i gårdagens Rapport (SVT) som ger mig kalla kårar. Bengt Norborg pladdrar på i ett infernaliskt försök att ge Ryssland skulden för bombning av ett bostadshus i Dnipro. Vi får (som vanligt) gå till en alternativ läsning för att se sanningen. Vad Ukrainas regering officiellt erkänner om deras egen skuld för det inträffade ser vi här helt tydligt!

    Det är märkligt att vi tvingas gå till andra än svenska (mass)medier för att upptäcka vad den ukrainska regeringen officiellt erkänner!

24. Och så ett litet tillägg:
    Från Ukraina meddelas nu att man gjort sig av med den (alltför) frispråkige Aleksej Aristovitj, som beklagade resultatet av den Ukrainska ”försvars”-kampen mot delar av den egna befolkningen och allt ryskt! Sådana ursäkter får naturligtvis inte sägas i ukrainska medier. Det kan ju skada viljan att storma till fronterna och dö för regimen!

25. Dennis Z!
    För tydlighets skull, vad är sanningen som du nämner i femte meningen? Hur du skulle utveckla vad sanningen är, om du skreve ut den i ett par meningar?

    Också för tydlighets skull, vad är det som ”Ukrainas regering officiellt erkänner om deras egen skuld för det inträffade”? Vad skulle du skriva om du skulle sammanfatta det officiella erkännandet?

    En orsak till att jag frågar är att jag inte kan komma fram till de två första av de tre icke-svenska massmediekällorna i den artikel på 8 Dagar som du länkade till. Jag kan alltså inte gå till två av de icke-svenska massmedierna som som du hänvisar till. Kom du fram när du klickade på de två första länkarna?

26. Jan Arvid Götesson!
    Jävla Stefan Lindgren. Hur slarvig får man vara? Han har gått långt över gränsen. Nu är ju jag så nördig att jag kan lägga mer än rimlig tid på att envisas med datorproblem. Men jag blir inte glad när jag “tvingas“ göra det helt i onödan, vilket nu var fallet.

    I alla fall… Länkarna ska vara dessa:
    https://n4k.ru/2023/01/16/svezhie-novosti-iz-dnepra-posle-vzryva-doma-chto-izvestno-na-segodnja-16-janvarja-2023.html
    och
    https://www.pravda.ru/world/1789377-dnepr_dom/

    Att det ska vara så svårt att kontrollera att de länkar man lägger upp fungerar. De såg ju ut som skit på sidan, och ännu värre i koden, och borde därför ha väckt en naturlig instinkt att kolla om de var korrekta.

    Mycket nöje nu Jan Arvid Götesson.

27. Ett scenario som KAN ha legat bakom. En rysk robotmissil avfyrad mot något mål i Ukraina KAN ha motats av ukrainskt lutvärn eller motvapen på sådant sätt att den ändrat riktning och träffat ett bostadshus. Rimligtvis ligger väl ansvaret hos den makt som avlossar robotar mot ett annat land.

28. Jan Arvid G!
    Jag erkänner förbehållslöst att min snabba reaktion i denna mediadiskussion var lite för snabb. Om du i din åberopade ”femte meningen” sätter in ordet ”hela” alldeles framför ”sanningen” framgår nog vad jag menar hyfsat tydligt.

    Tack Magnus B för ditt mycket välkomna förtydligande av länkarna till rysk media. Härav framgår att (som vanligt) finner vi att ingenting annat är klarlagt kring det demolerade hyreshuset än att ALLT underordnas Zelenskijregimens propaganda när händelser rapporteras i Natos lydstater.

    Undrar hur de ska förklara den just inträffade helikopterolyckan i Kiev där bl a stora delar av den inrikespolitiska ledningen i Ukraina utraderades och en mängd civila offer krävdes? Ryskt attentat?

29. Magnus B, jag försökte också reparera länkarna genom att ändra på skrivtecken, men jag kom inte så långt som du innan lönearbetet kallade. Tack!

    Frågan är hur Dennis Z kunde läsa Stefan Lindgrens artikel och ”gå till andra än svenska (mass)medier” när två av tre länkar var fel.

30. Dennis Z!
    Vi lindelof.nu-skribenter kan lämpligen börja på nytt i denna diskussion. Bevisat är att en viss byggnad i Dnipro har drabbats av en krigs- och vapenrelaterad detonation. Så vitt jag förstår finns bara fyra möjliga förklaringar:

    1) Ett vapen från Ryska federationen har utan påverkan från Ukrainas försvar träffat byggnaden.

    2) Ett vapen från Ryska federationen har påverkats av ett motvapen från Ukrainas försvar, så att det träffat byggnaden. Motvapen mot inkommande anfall är nödvändiga och försvarliga, så i detta fallet fölle ansvaret rimligen inte på Ukrainas försvarsledning eller politiska ledning.

    3) Ukrainas försvarsledning (och möjligen den politiska ledningen) har på något sätt ställt till det, så att byggnaden drabbats, till exempel har ett Ukrainskt vapen träffat byggnaden.

    4) Ukrainas ledare, på någon nivå, bombar sitt eget land.

    Vilket av 1 till 4 är sant?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.