En av de första marsdagarna i år utsattes den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal från Ryssland och hans dotter Julia för ett spektakulärt giftmordförsök i staden Salisbury ett par mil från London i södra England. De bägge offren ligger när detta skrivs (8 april) fortfarande på sjukhus, men Julias tillstånd är enligt de senaste uppgifterna inte längre kritiskt.
När jag började läsa in mig på Salisbury-fallet, kom jag osökt att tänka på något helt annat – nämligen på det passagerarflygplan, MH 17, som blev nedskjutet ett stycke från Donetsk i östra Ukraina den 17 juli 2014. Samtliga 283 resenärer och alla 15 i besättningen omkom. Planet hade malaysiskt ursprung, var på väg ifrån Amsterdam till Kuala Lumpur, och den överväldigande majoriteten av de förolyckade var holländare.
Giftmordförsöket och flygkraschen är inte några tvillinghändelser. Det hindrar inte att de har åtskilligt gemensamt:
I båda fallen tvår Ryssland sina händer och bedyrar sin hundraprocentiga oskuld. EU och en rad andra länder har samtidigt intagit den motsatta ståndpunkten och unisont pekat ut Kreml, eller något annat ryskt maktcentrum, som förövare både 2018 och 2014. Teorierna om vad som faktiskt har inträffat är lika många som himlens stjärnor och markens alla grödor.
När det gäller attentatet mot far och dotter Skripal tycker jag mig, i egenskapen av mediekonsument, vara ställd offside. Jag får veta att 27 länder, däribland Sverige, har utvisat ryska diplomater – mer än 130 stycken totalt sett – i protest mot det som skedde i Salisbury, men några bevis för att Ryssland är skyldig part har i dagsläget inte redovisats. Det är förstås betänkligt: i normala fall utdömer vi ju straff först då någon överbevisats om sin skuld bortom allt rimligt tvivel.
Statsledarna runt om i världen skulle alltså vara simpla fähundar, kappvändare, lycksökare, vindflöjlar (etc.) som bara ställer in sig i ledet på order från USA/Storbritannien eller handlar på pin kiv? Nej, det vägrar jag att tro. Snarare misstänker jag att någon form av påtagliga bevis existerar, men att bevisen kan vara sådana att enskilda individer skulle riskera liv och lem i samma nu som allt offentliggörs.
Stefan Löfven, Margot Wallström och flera andra med dem må ha sina brister, men att de skulle sälja sina själar för ”högre” ändamål finns inte i min värld. Jag utgår från att de vet mer än jag vet. Theresa May, Storbritanniens premiärminister, tog kontakt med 23 skilda regeringar i direkt anslutning till det som hände i Salisbury, och det mesta tyder på att de 23 informerades om annat än passande ramsor i en tilltänkt hejaklack.
Det malaysiska flygplanet MH 17 borde, enligt uteslutningsmetoden, ha skjutits ner av ryska rebeller i östra Ukraina eller av den nationalistiska och EU-vänliga Kiev-regimen eller på direkt order från Kreml eller annat tillfälligt maktcentrum. En rysktillverkad radarstyrd luftvärnsrobot av ”Buk”-typ uppges ha använts. Att det handlade om ett misstag i tron att planet var ett bombflyg kan naturligtvis inte heller uteslutas. En pikant detalj i sammanhanget är att Vladimir Putin, av alla, befann sig i luftrummet över Donbas vid tidpunkten för nedskjutningen – på hemväg från en konferens i Brasilien.
Den utredning som tillsattes efter att MH 17-flighten hade skjutits ner bestod av representanter från Nederländerna, Belgien, Australien och Ukraina. Först i december 2014, efter nästan ett halvår, tilläts Malaysia vara med.
Detta föga inbjudande (!) handlingssätt får mig att tänka på måndagen den 13 februari 2017. Det var då som Kim Jong Nam, halvbror till den nordkoreanske ledaren Kim Jong Un, blev giftmördad med en VX-substans på flygplatsen i Kuala Lumpur, dock utan att läkare från den mördades hemland fick vara med vid obduktionen av den döde. Vänner av god obduktionsordning undrar naturligtvis varför.
Ja, frågetecknen tornar upp sig – i Kuala Lumpur såväl som i Donetsk- och i Salisbury-fallen.
Under det senaste decenniet har demokratin på olika sätt kringskurits i många länder: Ryssland, USA, Kina, Turkiet, Polen, Ungern, Italien, Brasilien o s v. Då är det viktigt, föreställer jag mig, att vara extra observant på händelser av det slag som jag har redovisat ovan. Tilldragelser som dessa KAN förebåda något.
Man bör helt enkelt fråga sig vad som sker i det som synes ske.
Inte vet jag. Det enda jag kan göra är att använda min intuition efter att ha försökt vända ut och in på de aktuella händelserna efter bästa förstånd och förmåga och läst vad jag kommit över. Tvingades jag pressa fram åsikter – märk att åsikter alltid är preliminära – så skulle jag säga att (a) giftmordförsöket i Salisbury initierades av ryssar bosatta i eller utanför Ryska federationen, att (b) MH17 inte sköts ner av ukrainska nationalister, åtminstone inte enligt de fysikaliska kalkyler som jag har beretts möjlighet att studera, samt att (c) Kim Jong Nam oskadliggjordes av Nordkorea i sin egenskap av systemkritiker – kritiker, nämligen, av enpartidiktaturens slutenhet.
Det jag säger kan vara riktigt men även helt eller delvis felaktigt. Ryssland är i mina ögon ett samhälle med utbredd korruption och, i varje fall tidigare, med statskontrollerad doping inom elitidrotten, och Nordkorea är en stalinistisk kvarleva från anno dazumal. Också sådant har jag avsiktligt vägt in ovan – om med rätt eller orätt må andra döma.
Mitt bidrag i gissningstävlingen är att ansvariga för flygolyckan med 298 civila människors död är de myndigheter som ledde in planet över ett krigsområde där flygplan tidigare skjutits ner. Varför får vi inte veta vad som sades mellan piloterna och flygledningen i Ukraina och vari ligger det pittoreska i att Putin befann sig i området på hemväg från Brasilien?
Två ryska medborgare utsätts för ett mordförsök i England. Det rimliga är väl att Ryssland kräver att så långt som möjligt få veta vad som hänt? Istället är det britterna som tillsammans med Löfven och Wallström kräver att Ryssland ska förklara vad som hänt.
Din tilltro till västvärldens ledare delar jag verkligen inte. Ingen befolkning i Europa eller USA står bakom Trumps krigsretorik i bl a Mellanöstern, men ledarskapet står tydligen i givakt mellan omröstningarna i Säkerhetsrådet. Vi saknar för närvarande ledare som går ärenden åt sina väljare.
Mats P!
Jag har aldrig sett att EU pekat ut ”något annat ryskt maktcentrum” än den ryska regeringen.
Att utvisa 130 diplomater för att ett land har demokratiska brister, är korrumperat, har maffialigor eller ägnar sig åt doping inom idrotten verkar ju högst förfelat. Nej, anklagelserna riktar sig 100% mot ryska regeringen utan att man kunnat klargöra vad Kreml skulle ha för intresse av detta giftattentat just nu.
Detsamma gäller den påstådda gasattacken i Douma. Varför skulle den syriska regeringen just när de är dagar ifrån att segra med konventionella vapen, och i ett läge där Trump antyder att han är beredd att ta bort sina trupper från Syrien, ge sig in med en gasattack som ju inte går att dölja för någon?
Det mycket oroväckande är att Västs propaganda inte gör några allvarliga försök att verka rimlig. Det viktigaste verkar vara att piska upp ett hatisk folkstämningen – i vilket syfte kan man ju fundera på…
Mats P!
Du skriver: ”Några bevis för att Ryssland är har i dagsläget inte redovisats” och att ”i normala fall utdömer vi ju straff först då någon överbevisats om sin skuld bortom allt rimligt tvivel.”
Det har påpekats, och med rätta tror jag, att i politiken, i motsats till juridiken gäller inte regeln ”bortom allt rimligt tvivel” utan beslut måste tas utifrån att något är ”troligt” eller ”högst troligt”. Problemet är att Theresa Mays och andras argument kvalificerar bara för epitetet ”möjligt”.
Du betvivlar att ”statsledarna runt om i världen” skulle vara ”simpla fähundar” m m och att Stefan Löfven och Margot Wallström inte skulle ”sälja sina själar för högre ändamål”.
Den av historien så förkättrade ryske ledaren Alexander Kerenskij var en man med högt anseende, politiskt och moraliskt. Att han 1917 ”ställde in sig i ledet” för fortsatt krig var på order från Storbritannien och Frankrike och berodde på Rysslands starka ekonomiska bindningar och beroende av dessa länder.
Denna artikel Mats, finner jag alltför ängslig. Den är av typen ”usch så får det väl ändå inte vara!”. Det pågår en kamp mellan imperier! USA-Nato har efter Sovjetunionens fall gjort framryckningar mot Ryssland. Nu går inte det längre. USA-Nato är desperata över att situationen i Syrien går dem helt ur händerna, därför förbereds nästa steg: krig. Men hemmaopinionerna måste förberedas. Alltså demoniseras och beljugs Assad och Putin så mycket det går.
Mats P!
Ryska agenter skulle alltså vara så löjligt inkompetenta så att dom dels misslyckas med att döda Skripal och dessutom utföra attentatet på ett sätt som omedelbart pekar ut dom själva.
Assad skulle vara så rent efterbliven så att han, när han nästan helt har nått sina mål i kriget gör det enda som han vet kan kullkasta alltihop och trigga väst att ingripa.
Dessa påståenden är en förolämpning mot det mänskliga intellektet. Alla fattar att det måste vara lögn och fake news.
Jag tror att din tro på överheten här är direkt naiv. Försök istället att hitta dom verkliga motiven.
En gång i min ungdom i slutet på 60-talet lyssnade jag på Biskops-Arnös folkhögskola till en föreläsning av den på den tiden rätt kände författaren Per-Olof Sundman. Sundman satt även i riksdagen som representant för Centerpartiet. Vietnamkriget pågick för fullt och det var oundvikligt att frågor dök upp om hur han som författare och politiker såg på kriget? Han blev påtagligt irriterad över frågorna och utbrast till sist, ungefär:
– Tror verkligen någon att amerikanarna är så dumma att de skulle bomba i Vietnam, om de inte hade goda skäl för det!
Jag tyckte nog att jag lärde mig av detta att man aldrig kan acceptera att politiker eller andra makthavare slår på trumman – särskilt inte på krigstrumman – utan att först grundligt redovisa sina motiv.
Just nu sitter Therese May i möte med sin regering om exakt hur att gå tillväga när gäller britternas andel i det kommande angreppet mot Syrien. I samplanering med Frankrike och USA.
Parlamentsledamöter hävdar att det strider mot reglementet och kräver att frågan om anfall mor Syrien tas upp i parlamentet. Frågan är om hela regeringen godkänner att beslut kan fattas utan att först höra parlamentet.
Under alla omständigheter är britternas eventuella anfall i allians med de övriga helt i strid med internationell lag – Folkrätten.
Mina herrar!
Utmärkt! Detta tycks bli en konstruktiv debatt. De inlägg som hittills gjorts är alla värda att läsa och noga begrunda.
Jag har ganska ofta anklagats för att vara politiskt naiv och troskyldig, och min ursprungstext kanske bekräftar att sådana beskyllningar inte är gripna ur luften. Dock har mina avsikter vid utformandet av huvudartikeln varit till 100 procent ärliga. Den är skriven med vånda och under inre motstånd. Det kan ha bestående värde, menade jag, att redovisa – eller åtminstone antyda – även sådant.
Vad Syrien beträffar, så har jag inga avvikande uppfattningar. När/om USA, Storbritannien och Frankrike går till angrepp, så är det folkrättsstridigt, och det åberopade kemgasargumentet är troligen falskt – fake news. Så var det antagligen i april 2017 också. Om vilket jag för övrigt skrev på denna blogg.
Denna ängslan att ej se den upptrappning av krigshot från USA, Frankrike och Stor Brittanien mot Ryssland är svår att förstå. Ser man inte mönstret från Georgien-kriget till alla krig fram till Syrien idag. Nu har Frankrike slutit upp med USA jämfört med för femton år sedan då Frankrike vägrade stödja USA:s angrepp på Irak och blev hånad av Bush som “Old Europe” och French fries skulle heta “Freedom fries”. Brittiska regeringen Theresa May går nu förbi parlamentet för att ej lida samma nesliga nederlag som David Cameron gjorde i en omröstning, utan nu sätter hon in Ubåtar till stöd för USA, så krigsrisken är mycket större nu. I det kommande kriget mot Syrien kommer att gå vidare mot Iran och slutligen mot Ryssland och Kina.
Och slutligen: Nu när Skripal-anklagelserna har rasat ihop, dottern släpps ut från sjukhus, har hon förhindrat att göra några offentliga uttalanden. Hon skall skyddas av säkerhetsskäl, som om Ryssland skulle ha något att vinna på att skada henne nu. Nej, det är nog brittiska regeringen som behöver skyddas från att hon berättar något olämpligt. Så vi kommer nog ej att få se henne något mer.
Jag vill instämma med Mats P om att inläggen i denna diskussionstråd glädjande nog har en saklig ton. Det är nämligen mycket ovanligt. Att vara troskyldig är ingen dålig egenskap. Man ska tro folk och fä om gott – tills motsatsen kan visas med till visshet gränsande sannolikhet. Man vill gärna tro att Löfven och Wallström vet mer än vi och att de inte försöker föra menigheten bakom ljuset. Men jag tror att de kan tro att de gör rätt utan att ha några hållbara bevis.
Men, blir det ett massivt anfall mot Syrien utan FN-beslut, parlamentsbeslut eller klara bevis för syrisk gasattack är västvärlden minst lika politiskt bankrutt som vid anfallet på Irak 2003. Då måste vi välja nya politiker (om vi har någon rösträtt kvar).
Som sagt, tack Mats P för dina naiva frågor!
Men Knut!
Om dom tror att dom gör rätt när dom utvisar diplomater med ren ryktesspridning som grund och anklagar länder för fruktansvärda handlingar med uppgifter från terroristorganisationer och deras närstående som grund så är det samma sak som en total idiotförklaring. Sämre politiker än så måste vara fysiskt omöjligt att uppbringa i ett civiliserat land. Greven och betjänten hade gjort ett bättre jobb!
Jag tror inte dom är idioter, men dom saknar normal hederlighet och civilkurage. Pressen från USA, nu när dollarn måste försvaras mot petroyuan och en allians mellan Ryssland och Kina, är antagligen för stor för att dom skall våga stå upp för sanning och rimlighet och då driva en egen Svensk politik.
Det i sin tur ger vid handen att Sveriges, och hela Västeuropas, högsta politiska ledning de facto sitter i Vita huset.
Om man vänder på saken då, och ser på alla regeringar som inte utvisat ryska diplomater (och det är ju de flesta regeringar) – är de oinformerade om övertygande bevis, eller tror de inte på vad britterna säger?
Spelar det någon roll om det är Ryssland som förgiftat Sergej Skripal och hans dotter eller om det är någon på västsidan.
Eller är det som diskussionen om det var Tyskland som 1939 slog till mot Polen eller om det var Polen som då först slog till mot Tyskland.
Hur som helst var det ju Tyskland som då var på offensiven medan det idag är Väst som är det.
Anders Å!
Jo, så kanske det är…
Björn N!
Jag tror det senare…
Någon som funderar var Tyskland tog vägen? I det stora drevet har de agerat väldigt försiktigt och ingår inte i de stridande europeiska staterna inledningsvis.
Tvärtom deltog Merkel deltog i det mest intensiva skedet kring Syrien, i enskilda samtal med Putin, per telefon.
Frågeställningarna var Nord Stream 2, återgång till Minskavtalet och hur lösa svårigheterna att lösa de ekonomiska ersättningar som Ukraina förlorat p g a av att gasens flöde igenom Ukraina därmed förändrats.
Efter ett möte med Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen sa Agneta Merkel till reportrarna ”Germany will not take part in possible – there has not been any decision yet, I want to stress that military action”.
Vidare sa hon ”but we support everything that is being done to show that the use of of chemical weapons are not acceptable”.
Scenariot förändras dramatiskt och Trump har skjutit upp sin iver att attackera Syrien. Till detta bidrog en rejäl clash mellan nationella rådgivaren Bolton och försvarsminister Mattis, där ”Mad Dog” dessbättre gick segrande ur striden.
Som bekant har OPCW bekräftat att det gift som användes mot Skripals var Novikov, men det kunde inte fastställas att det tillverkats i Ryssland.
Idag visar det sig att OPCW, som ofta anlitar det schweiziska kemlabbet Spitz-labb, inte redovisat den fullständiga rapporten, från labbet som urförde undersökningen.
Namnet på giftet är BZ enligt Spitz-lab, ett gift som aldrig tillverkats i Ryssland, däremot flitigt under lång tid använts av USA, UK samt de flesta Nato-länder. (TT, RT)
Under fredagen då missilangreppet ägde rum skrev 80 ledamöter från Kongressen en protest mot Trumps beslut. De hävdade att Trumps beslut är i strid med konstitutionen och att presidenten skulle ha inhämtat godkännande av kongressen innan genomförandet av angreppet mot Syrien.
”engaging our military over military […] whithout ccongressional authorization violates the separation of power that is defined in the Constitution”.
Trump och hans militärer avfärdar detta och hänvisar till Justitiedepartementets The Office of Legal Councel som i sin tur hänvisar till att sekretess råder gällande beslutet och dess innehåll. Detta även för Kongressen.
Redan förra årets beslut är nu i domstolsförfarande då organisationen Protect Democracy stämde Trumps administration och OLC inför domstol angående attacken mot Syrien i april 2017. Ärendet pågår.
Enligt min bedömning är det uppenbart att konstitutionen satts ur spel av Trumps administration, vilket hänt tidigare då ex. i Vietnamkriget.
Hans A!
Uppgifterna om BZ verkar komma från Rysslands utrikesminister Lavrov. Spiez Laboratory har inte bekräftat Lavrovs uppgifter.
I själva verket har OPCW avvisat Rysslands krav på att laboratorierna som genomfört analyser på OPCW:s uppdrag ska offentliggöras. I den korta rapport som OPCW publicerade den 12 april finns inga uppgifter om var analyserna genomfördes.
Ett möte i OPCW Executive Committee är planerat till 18 april.
Hans Andersson med flera!
Jag bör kanske påpeka att min ursprungstext handlar om (a) attentatet mot far och dotter Skripal i Salisbury den 4 mars 2018, (b) nedskjutningen av MH 17 i Donetsk den 17 juli 2014 och (c) det fullbordade giftmordet på Kim Jong Nam i Kuala Lumpur den 13 februari 2017 – däremot INTE alls om de missiler som USA, Storbritannien och Frankrike avlossade mot Damaskus för ett par dagar sedan.
Mats L!
Det statliga Spitz laboratorium är ett Kemlab som anlitas av OPCW i den här typen av utredningar. Andreas Bucher kommunikationsansvarig på företaget förnekar inte att de har genomfört utredningen som lämnats till OPCW. Säger att de varken kan bekräfta eller förneka att nervgiftet skulle vara BZ, den av västmakterna använda gasen och som aldrig produceras i Ryssland.
Att ingen kraftig dementi finns någonstans, pekar på substans gällande den totala omkastningen i ärendet. Varken UK eller OPCW har yttrat sig, vilket är märkligt. Hur mörka detta?
Hans A!
OPCW beslutade att inte offentliggöra vilka ackrediterade laboratorier man anlitar för analys av proverna från Salisbury. Vi vet alltså inte om Spietz Laboratory anlitats, och därför kan de inte svara annat än ”varken bekräfta eller dementera”.
Det enda vi vet i dagsläget är att de av OPCW anlitade laboratorierna bekräftar analysresultaten från Porton Down och att ämnet man hittade var av ”high purity”. Proverna var nästan helt fria från föroreningar. Detta betyder att ämnet tillverkades av någon med mycket hög kompetens.
Frånvaron av föroreningar gör det vidare enklare att säkerställa ett positivt utfall.
Ryssland hade begärt att OPCW skulle publicera vilka laboratorier som skulle göra analyser, men fick inte igenom detta i OPCW.
Även om Spietz Laboratory var ett av de utvalda laboratorierna, skulle det innebära en enorm risk för laboratoriet att läcka information till Ryssland. Man skulle riskera sin ackreditering.
Vi får avvakta dagens möte i OPCW.
Mats L!
The british delegation OF OPCW has admittd that international chemical weapons inspection did not confirm the original of the nerve agent used in the Salisbury ex spy poisoning.
”But of course, while identification of the nerve agent used is a
essential piece of technical evidence in our investigaton neither DSTL’s analysis nor the OPCW report identifies the origin of the country or laboratory in this attack”. (Peter Wilson representant för Storbritannien i OPCW)
Det står nu klart från vad som kommit fram från dagens möte i OPCW:s Executive Council, att ingen av de fyra ackrediterade laboratorier som analyserade samples från Salisbury hittade något spår av BZ.
Schweiz delegat tog särskilt upp Rysslands påståenden om Spietz Laboratory (se OPCW:s hemsida):
”Whether or not Spietz Laboratory was one of the designated laboratories involved in the analysis of the Salisbury samples, an analysis report of our designated laboratory would not have been drafted in the way and contained the type of language alleged to be a quote from the Spietz Laboratory”.
När man läser Lavrovs påstådda citat av en laboratorierapport från Spietz, så är det enkelt att hålla med Schweiz. Ryssarna la uppenbarligen inget krut på att ens få rapporten att låta trovärdig. Man visste naturligtvis att en knapp vecka senare skulle flera laboratorier samstämmigt avfärda BZ i de samples som kom från Salisbury. Enligt Schweiz var syftet att undergräva OPCW:s trovärdighet.
Du skrev “original”, vilket först fick mig på fel tankespår, men jag antar att du menar “origin”. Det är korrekt att detta inte kan fastslås i de analyser som genomförts i de av OPCW anlitade laboratorierna. Det var heller ingen som trodde.
Mats L!
Då är vi nog överens. Ursprunget inte möjligt fastställa. Att UK kokat soppa på en spik är uppenbart. Mytomanen Boris Johnson borde väl avlägsnas och May har spelat ett högt spel på falska icke verifierade grunder. Det kan kosta en del då hennes trovärdighet starkt kan ifrågasättas.
Du är ju naturvetare. Hur förklarar du att man inte identifierat land eller laboratorium?
Hans A!
Som svar på dina frågor. OPCW anlitar ackrediterade laboratorier, men har möjlighet att hålla vilka laboratorier man anlitar i ett specifikfall hemligt. Jag antar att detta är helt i enlighet med reglerna, ingen har protesterat, och beror väl på att ett enskilt laboratorium inte ska kunna utsättas för tryck.
Att analytiskt fastställa var en substans är framställd går inte. Det finns inga ”ryska” fosforatomer.
Däremot har jag diskuterat med många sakkunniga, inklusive personer med god insikt i Sovjetunionens dåtida nervgiftsprogram (svenska experter på FOI har givetvis tystnadsplikt med tanke på Sveriges ståndpunkt).
Den iranska artikeln är häpnadsväckande. Den slutsats man kan dra
är att publiceringen, open acess, måste ha tagits på mycket, mycket
hög nivå i Iran.
Jag arbetar nu nära med ryssarna i ett komplicerat dopingärende. Gå inte ut med en så korkad ”nyhet” som Lavrov gjorde. Det hjälper oss inte! Är mitt råd.
Stefan Lindgren på 8 dagar idag:
”I december 2015 inkom United States and Trademark Office med en förfrågan till ryska patentmyndigheten om det fanns hinder mot att en amerikansk forskare tog ut patent på Novichock.
Den ryske delegaten i OPCW kunde förevisa dokument som bekräftar att nervgiftet inte bara syntiserats utan även patenterats som ett kemiskt vapen i USA. Enligt Shulgin omnämns Novichock i 140 olika USA-patent som gäller antingen kemvapen i olika former eller skydd mot sådana.”
Något offentligt uttalande från de ryske delegaten finns ännu inte på OPCW:s hemsida.
Jag letade efter Lavrovs uttalande om Spietz Laboratory på ryska utrikesdepartementets hemsida. Jag kunde inte hitta det.