Under andra hälften av 1920-talet tjänstgjorde Eugenio Calcagni i Chongqing i Kina.

Handbok för navigering på Yangtze utgiven av tullverket i Kina år 1920.

MIN YNGSTA SYSTERS svärfar, Eugenio Calcagni, tillbringade ett antal år på 1920-talet i Kina som italiensk vicekonsul i staden Chongqing vid floden Yangtze. Med sig hem hade han en handbok för båttrafiken uppför och nerför floden längs sträckan Ichang till Chongqing. Ett svårnavigerat avsnitt med kraftiga strömmar och grund längst den slingrande floden. Boken, tryckt år 1920, är på drygt nittio sidor och med många kartbilagor som i detalj visar hur man skall ta sig förbi de svåraste hindren både uppströms och nedströms.

Den är skriven på engelska av en engelsman, flodinspektören S. C. PLANT, och förordet visar på en bristande tillit till de kineser som trafikerar floden. (Bildtexten under bilden av förodet)

Förordet är liksom hela boken skriven på det engelska språket.
”Ändamålet med denna bok är att utgöra ”en första hjälpen” till de skeppare som trafikerar övre Yangtze mellan Ichang och Chungking. Förhoppningsvis blir studerandet av den till hjälp för kaptenen och lämnar honom inte i händerna på den kinesiske styrmannen, ett behov som känts starkt sedan ångare börjat trafikera floden och är ett konstant hot inte bara mot befälhavarens auktoritet, utan också mot ägarens intressen, för att inte tala om liv och egendom ombord. Frågorna har blivit behandlade så kortfattat som möjligt, inkluderande praktiskt taget endast den information som är till nytta för navigatören.
CHUNGKING den 22 december 1916.”

Första gången någon tog sig med ångbåt längs denna del av Yangtze var år 1897 när Mr. Archibald Little med sin ångbåt Leechuan, en två-propellers träbåt, lyckades ta sig både uppför och nerför floden. Så småningom utvecklades sedan en mer regelbunden trafik och en utförlig handbok behövdes för att trygga trafiken.

Yangtze får sitt tillflöde av vatten dels från smältande snö i Tibets berg och dels från regn som faller över dess avrinningsområde. Vattenmängden i floden varierar kraftigt med årstiderna och påverkar dels vattennivån och dels avlagringen av slam som skapar bankar som kan hindra sjöfarten när vattennivån sjunker. Vattenvirvlar kan påverka båtars kurs men stör i allmänhet inte ett ångfartyg.

Handboken diskuterar också problemet med att ångbåtar och djonker på väg nedströms befinner sig i samma farled. Ångbåten rör sig snabbare och måste välja på vilken sida den skall passera djonken. Kör den alltför snabbt och alltför nära kan svallet från ångbåten sänka djonken. En symbolisk bild av det större problemet. Västerlandets imperialism i Kina.

Exempel på en karta för navigering uppströms och nedströms i en svår passage med motordrivna fartyg respektive djonker. Djonkerna fick bogseras med kablar från land.

På fjorton sidor listas ett stort antal förtöjningsplatser längst floden. Med bildexempel visas hur man lägger till vid kraftigt strömmande vatten eller i bakvattnet bakom en udde. Eller hur man med hjälp av en wire till en fästpunkt på land med hjälp av en vinsch ombord tar sig uppför en passage med stark motström.

Särskilt intressanta är tjugo stycken detaljerade skisser över hur forsar och trånga passager skall passeras av ångfartyg och djonker på väg uppför eller nedför floden. Till skisserna hör detaljerade kommentarer till allt vad skepparen måste ta hänsyn till vid passerandet av den kritiska passagen vid olika vattenstånd.

Tyvärr finns inte längre någon användning för all information i denna handbok. Efter några års utredning och planering beslöt Kinas kommunistpartis ständiga utskott år 1992 att man skulle bygga ”Tre raviners damm” med tillhörande vattenkraftturbiner. Dammen, som blev klar år 2012, var då världens största damm och ligger vid utkanten av staden Ichang där den höjer vattennivån i floden med 200 meter. Längre upp i floden finns ytterligare dammar som påverkar vattennivån i floden ända upp till Chongqing. Slussar på flera platser längs flodens övre lopp gör att stora fartyg nu kan segla hela vägen från Shanghai till Chongqing (2.400 kilometer).

Detaljerad karta över sträckan från Chungking till Ichang.
Med röda prickar markeras fyrar längst Kinas kust. Längst upp till vänster ses den svårnavigerade sträckan från Chungking till Ichang som behandlas i boken.
Föregående artikelDet som inte finns
Nästa artikel20 år efter terrorattackerna
Henrik Linde
Henrik Lindeär ingenjör, uppfinnare och medgrundare till företaget Leine & Linde i Strängnäs. Politiska engagemanget startade på 60-talet i FNL-rörelsen och fortsatte i Folket i Bild/Kulturfront.

3 KOMMENTARER

  1. Hur stordrift tar över och småskaligheten är ett angeläget minne blott. Större nytta förenad med större olycksrisker som stora dammar medför otvivelaktigt. Artikeln berör vår egen utveckling i Sverige med utbyggnad av älvarna.

  2. Här utspelandes en av mänsklighetens största katastrofer och nederlag, utrotandet av baiji, floddelfinen Lipotes vexillifer, som inte har synts till de senaste tjugu åren. En händelse av större betydelse än snart borglömda småsaker som västerlandets imperialism i Kina.

  3. Kinas folk har den hårda vägen fått lära sig hur det är att bli behandlade av andra länder som anser sig vara förmer och kunna uppträda som skapelsens herrar.

    Storbritanniens två opiumkrig, för egen ekonomisk vinning på bekostnad av ett annat folks drogberoende, och Japans angreppskrig mot Kina som inleddes 1937 är båda exempel som måste ses som brott mot mänskligheten.

    De är viktiga erfarenheter för Kina som insett att landet själv måste skapa sig en styrka som klarar av att motstå denna typ av angrepp. För ett fattigt land är det därför en livsnödvändighet att bygga upp en ekonomi som höjer levnadsnivån och ger landet möjlighet att bevara sin självständighet.

    Tillgång till energi behövs för att industrialisera ett land. Vattenkraft har alltid varit en källa till länders utveckling. Från enkla kvarnar vid dammar i små vattendrag till jättestora dammanläggningar. De senare medför olika konsekvenser som de som driver projekten måste ta med i sin bedömning. Om de rätt bedömt situationen i det här fallet kan jag inte svara på. Men nog är energin från vattenkraftverk ett nödvändigt tillskott för ett land som ofta sägs alltför mycket förlita sig på kolkraft.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.