Så ser det ofattbara ut att inträffa. ”Grab her by the ***sy” blir USAs nya valspråk, New York Times och Washington Post kan se fram emot stämningar, och en särskild utredning kommer att ta hand om Hillary Clinton. Eller?

magnus-bredelius
Magnus Bredelius

Själv minns jag hur många gånger man försvarat USA i olika diskussioner. Oftast mot vänsterfolk och konspirationsteoreriker som tänkt sig att USA är det ondaste som någonsin skådats på vår jord. Jag har hävdat att USA förvisso varit en något vårdslös garant för friheten, men att man ändå agerat där andra inte kunnat eller ens klarat av att nå ett beslut.

Men nog är det som Trump säger: detta är en seger för arbetarklassen. De lågutbildade och utsatta i avfolkningsorter och i skuggan av en mängd nedlagda industrier. De där som vi garvar åt i Sverige, och kallar korkade rasister. De där som man får driva med precis hur mycket som helst, utan att någon träder till deras försvar. Den där enda gruppen som ett modernt sekulärt samhälle bestämt sig för är ”dåliga människor”.

Möjligtvis är det olämpligt att stigmatisera och häckla människor som har åsikter man inte gillar, om man inte vill förstärka dem.

Det är ju dem som gjort Jimmy Åkessons parti till Sveriges tredje största. Men i Sverige är urbaniseringen så hård, att Jimmys anhängare aldrig kan bli särskilt många. Det kunde däremot Trumps.

USAs stora ojämlikheter har förstås banat vägen för detta. Och kanske är det välbehövligt. Världen vaknar till ett av de största stålbad den skådat.

Föregående artikelTrump vann och medierna förlorade
Nästa artikelIdrotten är skadlig
Magnus Bredelius
Magnus Bredlius är skribent, varvsarbetare på Kloveröns småbåtsvarv och Marstrandsbo.

14 KOMMENTARER

  1. Nog är detta en seger för de som förlorat jobb inom stål- och kolindustrin och även den sönderslagna bilindustrin. Trump som det verkar kommer att försöka införa skyddstullar för det amerikanska stålet, vilket innebär minskad frihandel med tusentals jobb som säkras. Kolgruvor kan tas i produktion genom statligt stöd och när det gäller bilindustrin görs nog en översyn av läget och nystart på en lägre nivå inför framtiden.

    Natos roll Europa kommer att reduceras efter hand i enlighet med resultatet av säkerhetskonferensen i München 2012. Ironiskt nog var det minister H Clinton som informerade EU om de kommande besparingarna inom försvaret.

    Frihandelsavtalet TTIP ligger risigt till och går nog inte igenom under några omständigheter, men sannolikheten är högre med Trump som president. Handelsavtalet Nafta sägs troligen upp av den nye presidenteten, vilket han är enväldig att göra, tros påståenden om motsatsen. Sex månaders uppsägning gäller för alla parter i det avtalet.

    För Sveriges del ser det risigt ut inför den nya amerikanska administrationen. Tidigt besökte Löfvén USA och skänkte då en avsevärd summa till Clinton Foundation från SAP. Margot Wallström tog aktiv ställning i media för Clinton och har uttryckt sitt ogillande över Trumps uppträdande. Den svenska agendan hamnar nog långt ned på amerikanska administrationens lista.

    Trump innebär en försiktigare och försonligare hållning till Putins Ryssland, vilket är gynnsamt för en fredligare utveckling i Ukraina. Ukraina är inte central i USAs framtida geopolitiska planer.

    Mellanöstern och konflikten med Kina i Sydkinesiska sjön är de prioriterade målen och det gäller även under Trump.

    När det gäller Sveriges relation till Ryssland så har regeringen genom olika ställningstaganden fullständigt stängt dialogen med ryssarna till skillnad från finnarna. Den nuvarande regeringen har agerat inkompetent och idiotiskt, vilket är beklagligt för vår säkerhetspolitiska framtid.

  2. Du säger ungefär som den förmodade vänstermannen Michael Moore: USA förfaller, många far illa och håller på att tröttna på att de rika som äger och styr USA driver landet i botten. Och du antar att det är framför allt därför som Trumpen nu blir vald till president. Jag tror att du har en del iakttagelser där som säkert är riktiga. Men du avslöjar också – liksom Moore – att du inte har en aning om vad USA är.

    USA är ingen nation, ingen stat. USA är en ”statsliknande struktur”, skapad av och för patricierna i de i denna i hög grad på abstraktioner och fiktioner uppbyggda struktur ingående delstaterna.

    Vi vet allra senast sedan valet 2000 att patricierna i USA fuskar med valen för att få de utfall de önskar. Vi vet detta. Det betyder att vi också vet att vi numera aldrig kan förlita oss på de siffror som läggs fram. Vem vann det här valet? Ja, vem vet? Den enda rimliga hållningen ifråga om valen i USA är allmänt sett en axelryckning och konstaterandet att patricierna troligtvis lurar folket, igen. På det ena eller andra sättet. I det ena eller andra syftet.

    Och du! Din fras om USA som ”en något vårdlös garant för friheten”. Den frasen kan du möjligen ha och spela ut i debatter med folk som du vill reta och odla upp ditt förakt för. Det är väl ändå inte det som är ditt ärende här?

  3. Några noteringar: såg att Trump på ett möte i slutet av valkampanjen talade om ”working class”. Det fick mig att höja ett ögonbryn, för jag hade för mig att den gruppen vanligen kallas ”middle class” i USA. Det är ju ”middle class” som är de arbetare som förlorat jobben under de senaste årtiondena genom ny teknik och utflyttning av industrier, och som därmed blivit arga vita män! – När pratade en svensk socialdemokratisk ledare om arbetarklassen senast?

    Ett stålbad är helt enkelt ett bad i järnhaltigt vatten (mineralvatten) och bör vara rätt behagligt bara temperaturen är lagom.

    Sveriges utrikespolitik är åt h-e vare sig inkommande president i USA heter Trump eller något annat, men med Trump kanske detta blir än mer besvärande. Det behövs nya kompetenta krafter i UD, och det kvickt också.

  4. Jag fattade det som att Trump berättade om hur damer fylkas kring kändisar och är beredda till lite av varje. Tänk på Kissinger och hans damer. Om jag går till mig själv har det nog sluppit ut både det ena och det andra i lag med grabbarna. Har ni badat kommunal bastu någon gång?

  5. Peter Hultqvist krävde i SVT att Trump klargör vad han står i säkerhetspolitiken så att PH kan känna sig mer säker! Nu är han tillsammans med så kallade säkerhetsexperter, typ Mike Winnerstig, oroliga. Hela deras karriär som ryssofober står på spel.

    Samtidigt sänder Aktuellt ett inslag om Huffington Post med innebörden att amerikanska medier bör rannsaka sin rapportering från valet. Ser inte SVT ironin i inslaget – ser man inte sin egen rapportering?

    Opportunistiska svenska politiker som Ebba Bush Thor påstår sig nu förstå varför Trump vann. KD vill nu hoppa över gärdsgården genom att vinna över SD-väljare!

  6. Vad USA som garant för friheten beträffar hittade jag just en artikel av den amerikanske imperialismkritikern James Petras i vilken jag tillfälligtvis läste följande (min översättning):

    ”Under 70 år har Asien stått under amerikanskt herravälde. Under den tiden har kontinenten förhärjats av två stora krig, ett i Korea och ett i Indokina. Dessa krig skördade offer som måste räknas i miljoner. På åtskilliga håll har USA gripit in med trupper för att slå ner folkresningar: Indonesien, Thailand, Malaysia, Filippinerna, Timor, Myanmar, Pakistan och Afghanistan. USAs strategiska målsättning har varit att vinna större militär och politisk makt, suga ut staternas ekonomier, roffa åt sig deras resurser och slå en ring omkring och stänga in Kina och Nordkorea.”

    Skulle du säga att det där är spåren av en insats till förmån för friheten i världen? En ”vårdslös” sådan?

    Du kan förstås slå ifrån dig Petras omdöme om USAs Asienpolitik som bara ”USA-hat”. Och du! Jag kan hjälpa dig med din förträngning: Petras artikel fanns i original på Unz Review. Där publiceras även Israel Shamir. Hört talas om honom? ”Alla vet att Shamir är antisemit”. Så då vet du att du har full frihet att strunta i både Shamir och Petras och vad de säger i sak.

    En liten hake för dig och andra svenska ”Atlantister” av olika schatteringar är förstås att verkligheten håller på att springa ifrån er, oavsett schattering. USAs sekel håller på att ta slut. Jag gissar att om fem år är vi som hatar det angloamerikanska imperiet inte färre utan fler. Jag tror att du har många riktigt förargliga diskussioner framför dig, Magnus!

  7. Jag roade mig med att titta på lite valresultat:
    USA, ant inv, Dem %, Rep %
    2000 (Gore/Bush) 282 milj, 51,0 milj, 18,1% 50,5 milj, 17.9%
    2004 (Kerry/Bush) 293 milj, 59,0 milj, 20,1% 62,0 milj, 21,2%
    2008 (Obama/McCain) 304 milj, 69,5 milj, 22,9% 59,9 milj, 19,7%
    2012 (Obama/Romney) 314 milj, 65,9 milj, 21,0% 60,9 milj, 19,4%
    2016 (Clinton/Trump) 323 milj, 61,0 milj, 18,9% 60,4 milj, 18,7% (161114)

    Procenttalen visar alltså andelen av hela befolkningen, inte av avgivna röster. Befolkningen har ökat stadigt, medan antalet röstande minskat. Vinnaren Trump fick färre röster 2016 än förloraren Romney 2012.

    Som kuriosa kan vi jämföra med San Francisco 2016 (865.000 inv 2015):
    Av 514000 registrerade väljare röstade 60,8%.
    Clinton: 84,4% – 260.000 röster
    Trump: 9,6% – 29.560 röster
    De gröna: 2,3% – 7.067 röster
    Libertarianer: 2,1% – 6.502 röster
    ”Write-in”: 1,2% – 3.594 (Bernie Sanders mest)
    Fred och Frihet: 0,4% – 1.286 röster (Deras presidentkandidat heter Gloria Estella La Riva!)

    För femtielfte gången röstade vi in Nancy Pelosi i representanthuset med nästan nordkoreanska siffror:
    Nancy P, Dem 81,5%
    Preston Picus, NoParty 18,5%

    308.000 röstade på president, men bara 258.000 på ”representative”.

    Till sist en titt på den något större staden San Diego nära gränsen 60 mil söderut:
    Clinton: 47%
    Trump: 48%
    De gröna: 1%
    Libertarianer: 3%

  8. Jag ser att layouten av siffrorna blev rätt rörig. Någon kan kanske göra det läsbart?

  9. Bengt S!
    Om inte min matematiska förmåga slagit slint fick jag ihop följande totalsiffror för dem+rep (miljoner röster)
    2000 101
    2004 121
    2008 130
    2012 127
    2016 121

    Minskningen du nämner mellan 2012 till 2016 är ju lätt att förklara med alla de som antingen röstade på alternativkandidater eller stannade hemma, eftersom de ogillade bägge kandidaterna – en ganska exceptionell omständighet. Annars verkar det inte vara statiskt välbelagt att röstandet minskat i absoluta mått mätt.

  10. Det är klart att 3-4 val inte är mycket till statistik, som skulle kunna förutsäga framtiden. Men från 2008 till 2016 ökade USA:s befolkning med 19 miljoner, samtidigt som nio miljoner färre röstade. Jag vill hävda att idén om att en massa fattigt folk skulle rest sig och i massor röstat Trump till makten är helt falsk. Samma sak gäller landsbygdsbefolkningen i detta världens mest urbaniserade land.

    Det finns chans att en del goda ting, och inte bara dåliga, kommer att hända under Trump, men det är svårt att säga. Han har knappast något mandat, eftersom Hillary fick fler röster. Det ryktas om två miljoner!

    Tänk på Obamas storseger 2008 med en helt demokratisk kongress. Han kunde ha fått igenom mycket. Förväntningarna var stora. Min gissning är att Trump kommer att välkomnas åter av det republikanska etablissemanget (och det demokratiska). Vad han sa i början av kampanjen om Irak, Syrien, Bush, Gud, McCain, abort mm kändes fräscht men har nu i stort sett begravts. Vi får se.

    Och nej, alternativkandidater fick förvånansvärt få röster. År 2000 anklagades Ralph Nader och de gröna ha ”stulit” röster från Al Gore och tippat valresultatet till Bush. Inget sådant tal denna gång!

    En lustighet är ”the wall” som han ska bygga mot Mexiko. Sorry Don, men den är redan byggd, fast byggherren kallar den för ”fence”, staket, och går inte omkring och skryter om den. Här börjar ”staketet” en bit ut i Stilla Havet.

  11. Presidentvalet ett tecken på dekadens
    Den schweiziske freds- och konfliktforskaren Daniele Ganser tycker att det var svårt att välja mellan kandidaterna i USAs presidentval. Urvalet var till sist ”groteskt”, menar han. Ingen av de båda huvudkandidaterna var över huvud taget valbar.

    Det är våra ställföreträdare det är fråga om, säger Ganser i en intervju på YouTube. Som ställföreträdare vill vi väl ha goda människor, ja, de bästa? De ärligaste, de klokaste, mest besinningsfulla… Man måste ju fråga sig, tycker Ganser, hur det kan komma sig att urvalet var så oerhört föga tilltalande i USA 2016…

    Hillary Clinton är att anse som ansvarig för krigen i Libyen och Syrien. Hon har en klar talang för angrepp med våld, säger Ganser. Men vad vet hon om uppbyggnad? På den punkten har hon för all del inte heller något stöd av USA och Nato. Oavsett vilket problem man ställs inför tar USA och Nato numera helst till våld. Och då bryter man ju mot ickevåldet som princip för förhandlingar, återuppbyggnad etcetera. Det finns ingen trovärdighet i kravet att de stridande parterna i konflikter ska lägga ner vapnen. Det gör USA ju aldrig själv. Man möter aldrig våldet med något annat än våld.

    Trump är en hypernarcissist och lögnare, anser Ganser. Olämplig, som person. Själva personlighetstypen är i misstämning med uppdraget. Trump hetsar upp befolkningen mot muslimerna. Och de lösningar han går in för härrör från överförenkling.

    Ett val mellan två kandidater som ingen av dem passar till uppgiften. Enligt Ganser är det ett tecken på att USA – Ganser säger ”imperiet” – genomgår det han kallar en ”fas av dekadens”.

  12. Stefan Löfvén har skickat ett gratulationsbrev till Donald Trump. Men han har trots försök ännu inte fått löfte om att prata med USA:s näste president.

    Regeringskansliet har därför tagit kontakt med transitionsteamet i ärendet.

    Ett avsevärt antal europeiska ledare som Italiens premiärminister Matteo Renzi, Storbritanniens premiärminister Theresa May och Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen har redan mött honom. Lökke Rasmussen beskrev samtalet som vänligt och konstruktivt.

    Löfvén vill inte spekulera i varför Danmarks men inte Sveriges statsminister fått tala med Trump. Kan möjligtvis det faktum att Löfvén lämnade en gåva till Clinton Foundation vid ett besök hos Hillary vara förklaringen? Ett par hundra tusen från partikassan närmare bestämt. Margot Wallströms öppna varningar för hur katastrofalt en seger för den lumpne Trump skulle vara, för USA:s och världens framtid, kan det ha bidragit till att Sverige verkar ligga långt ner på agendan?

    Har sagt det förut och säger det igen. Teamet Löfvén-Wallström är en katastrof som huvudansvariga för nuvarande svensk utrikespolitik.

  13. Innan året är slut får vi kanske höra att Margot Wallström blivit ambassadör i Uraguay och Peter Hultqvist ordförande i HSB. Stefan Löfvén stannar nog kvar och Carl Bildt börjar åter odla sina gamla kontakter i Moskva…

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.