merkel-putin
Åt vilket håll? [Montage: K Lindelöf]
Kanske har jag sysslat för mycket med Estland på sistone, ty jag tycker att dagens Sverige företer vissa likheter med den lilla Östersjörepubliken 1939.

Sverige är ingen halvfascistisk stat som Estland var då, men liksom Estland 1939 har vi ett ganska toppstyrt parlament och likriktad press. På den goda sidan kan man räkna att Sverige har, liksom Estland hade, en väldigt klok och generös minoritetspolitik.

Sverige liksom Estland 1939 kunde luta sig mot en ”Storebror”, Sverige mot USA, Estland mot Storbritannien. Det var med brittisk hjälp man kring 1920 tillkämpat sig självständighet emot tyska kolonialister och ryska bolsjeviker. I synnerhet gällde Tartu (Dorpart) och dess intellektuella kring universitetet för att vara ett centrum för engelsk liberalism.

Men så kom Molotov-Ribbentroppakten, och då försvann Storbritannien från firmamentet, eller åtminstone så försvagades dess inflytande. Nu gällde det för Estland att ta ställning mellan huvudsignatärerna: Tyskland och Sovjetunionen.

Dagens Tyskland och Ryssland är demokratier (om än med skönhetsfläckar), men de kommer under de kommande åren bli de två länder som Sverige måste skaffa sig ett förhållande till. Detta i synnerhet som dessa båda stormakter visar tecken på att komma varandra närmare. Någon Merkel-Putinpakt tror jag inte på, men stormakter har en vana att officiellt eller i hemlighet dela upp världen mellan sig i intressesfärer.

Men jag tror inte att Ryssland har intresse av, eller kommer att invadera de baltiska staterna, än mindre Finland (även om det finns ryska galningar som gärna skulle se det). Med EU och Ryssland på ”good speaking terms” har dessa randstater snarare ett unikt tillfälle att fungera som ”bryggor”, på det sätt som finnarna utnyttjade under kalla kriget. Det finns mycket pengar att göra på handel med Ryssland.

För Sveriges del tror jag att detta kommer att bli utslagsgivande. Men det kommer inte att ske utan våndor. Ett lustigt exempel på detta är UNT:s webbsida i måndags (5 december).

Men först papperstidningen. Den innehöll en stor artikel om att Putins vänner går framåt i världen. Det är en ovanligt saklig artikel som för det mesta konstaterar faktum. Vad det sedan beror på återstår att analysera. Min enda reservation, till den citerade experten från Totalförsvarets Forskningsinstitut är att Putins ökade popularitet varken beror på ”tillfälligheter” eller ”uttalad strategi” utan att karl’n låtit bli att göra några dumheter – dem har andra längre västerut stått för.

Men när jag, för att göra min tvivlande bror uppmärksam på artikeln, sökte hitta länken så fanns det ingen. Inte senare heller. Eftersom det var en TT-artikel hittar man den dock, mot lite betalning, på länkar till Östersundsposten, Dalatidningarna (Falukuriren m fl)  samt Länstidningen i Östersund.

Men varför inte på unt.se? Eftersom denna liberala tidning med stolthet går i bräschen för spridning av god information, i synnerhet sin egen, så måste något nedrigt ha inträffat i nattens mörker. En fiende till fritt informationsflöde har armbågat sig in webavdelningen och deletat den länken…

Men lindelof.nu skyggar inte för att sträcka UNT en hjälpande hand och publicerar här hela artikeln.

putin-unt-1
Hela artikeln
putin-unt-2
Del 1 – Klicka för läsbar text…
putin-unt-3
Del 2 – Klicka för läsbar text…
putin-unt-4
Del 3 – Klicka för läsbar text…

Men skämt åsido (som ägghandlaren sade). Behandlingen av TT:s (Inte RT:s eller TASS:s) artikel på UNT:s redaktionen är en liten avspegling av vad vi kommer att i ökande grad märkas de kommande åren – en motvillig, men gradvis utrikespolitisk omorientering. När det samfällda svenska mediedrevet upphör med sin svartmålning av Ryssland och demonisering av Putin, så kan också opinionen i vårt land skapas på mer normalt nyhetsunderlag.

Men som Jan Myrdal, eller Mao Tsetung, eller båda, sagt: en tendens täcker en annan. Gamla imperier försvinner – som Knut skrev – men nya kommer ofta i dess ställe. Kanske blir det ett nytt Stortyskland, kanske ett nytt Sovjetunion? Kanske båda? Vad det än blir är det viktigt att analysera vad som sker utifrån det konkreta och inte alltför mycket söka paralleller i historien.

Så min egen inledande historiska parallell med Estland 1939 ska ni inte ta så allvarligt!

Föregående artikelImperierna faller, det är ingen nyhet
Nästa artikelGaza på randen till kollaps

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.