Nya skollagen skapar mörker

apple_350Solidariteten med eliterna breder ut sig ytterligare. I den nya skollagen, som Jan Björklund ska presentera i juni, ska de redan duktiga beredas ännu bredare trottoarer i sin framfart mot toppen. Expressen ropar Elitskolor – ja tack! Örnsköldsviks Allahanda menar att Förslaget är välkommet. Lärarnas riksförbund är positiva och alla regeringspartier står bakom. Skeptiska är Lärarförbundet, Socialdemokraterna och de som känner tidens typiska knutpiskor vina.

Nuvarande skollag tillåter inte att i grundskolan sortera ut de ”duktigaste” för att sätta dem i specialklasser, där de kan få sina elitambitioner förstärkta. Så har politiken varit under många år. Verkligheten, som inte alltid är enkel, gjorde det förr möjligt att på högstadiet inrätta grupper för så kallad allmän (elementär) och särskild (avancerad) matematik . Eleverna fick också välja ett tredje srpåk: tyska eller franska. Allt i den egna skolan och bara på dessa lektioner. Eleverna valde inriktning, de placerades inte. I systemet fanns inbyggt en ambition att alla skulle kunna bli bra, inte att en del var begåvningar och andra inte. Skillnaderna hanterades med viss varsamhet således. När den här möjligheten togs bort skapades andra problem.

Jan Björklund anser det här helt förlegat. Är det tillåtet med fotbollsklasser och musikklasser ska också matematik- och språkklasser tillåtas. Varför inte hemkunskapsklasser förresten? För dem som är riktigt duktiga på hushållsarbete och vill bli ännu bättre? Nå, det här bekräftar den våg av antisociala förändringar som fortsätter att välla fram ur unkna gömmor från förr.

Grundskolans stora kvalité låg i att alla granskapets barn lekte och arbetade tillsammans. För detta byggdes skolor och utvecklades metoder där kollektivet ansågs viktigt, där olika erfarenheter kunde mötas och lära av varnadra. Grundskolan skulle vara en gemensam start för alla svenska barn, där en högkvalitativ undervisning skulle skänka alla en gemensam referensram, fri från kyrkligt inflytande, men ändå rik på bildning och respekt för olikheter. Efter grundskolan (i puberteten) gjorde ungdomar sina olika vägval.

Det låter som en gammal journalfilm. Så marginaliserade har dessa sant radikala, inkluderande och integrerande tankegångar blivit. Om denna skollag blir verklighet sänker sig mörkret ännu något över landet.

Andra bloggar om: , , ,

  13 kommentarer for “Nya skollagen skapar mörker

  1. Crister
    2009-05-20 kl. 20:25

    Bra skrivet! Lägg ut den på fibsidan, tycker jag.

  2. DZ
    2009-05-20 kl. 20:39

    ”Varför inte hemkunskapsklasser förresten?” frågar du, Knut. Svaret är ju att dom redan finns. Har för mig att jag såg någon ”värstingklass”, som under Carl-Jan Granqvists ledning skulle lära sig laga mat, för att sedan kunna ta jobb i restaurangköken.

    Argumentet är väl annars bestickande. Är det tillåtet att utveckla sina färdigheter inom idrott och musik borde det väl vara det även om det så skulle gälla matematik. Inte minst med tanke på att matematiker-proffsen når sin ”peak” redan i tjugoårsåldern. Därefter avtar snabbt förmågan att tänka nytt, dvs ”outside the box”.

    Om det däremot börjar talas om särskilda klasser för de som är särskilt begåvade att styra oss andra, dvs politikerproffs i vardande, tycker jag det finns anledning att reagera. Att någon vill utveckla sina färdigheter att räkna tycker jag snarare är värt uppmuntran!

  3. 2009-05-21 kl. 5:53

    Bra, att du orkar fortsätta med skoldebatten jag börjat dra mig ur, men jag tycker det ligger en del i det Dennis skriver om klasser för blivande politiker proffs. Däremot borde folkrörelsetanken och demokratin utvecklas i skolan. Läs boken ”Snart går vi utan er” utgiven på Leopard förlag.

  4. 2009-05-21 kl. 20:35

    DZ!
    Förstår inte riktigt vad du menar. Har inte hört om Granqvists killar från högstadiet. Mina hemkunskapsklasser var ironi om att hålla flickor kvar vid spisen. Extrema mattebegåvningar bör kunna få sitt vid sidan av skolan. Det vore fullt möjligt. Det krävs däremot lärare som ser eleverna.

    Bror!
    Ska ta itu med ”Snart går vi utan er”. Bloggade Suonen efter FiB-stämman.

  5. 2009-05-21 kl. 20:38

    Jag är yngre än Knut, men minns den rörelse för Kunskap i skolan som fanns på 80-talet. Det var en demokratisk rörelse som, om jag minns rätt, hävdade att om skolan inriktar sig på kunskap framför fostran så gynnas alla elever, särskilt de elever som kommer från hem som saknar akademisk tradition.

    Men för diskussionens skull skulle jag gärna vilja ta del av Knuts uppfattning om de skolor med specialinriktning för särskilt begåvade elever som redan finns. För att komma in på dessa (Adolf Fredrik till exempel) krävs att man klarar intagningsprovet.

    Här handlar det om kultur, men vari ligger den egentliga skillnaden?

  6. 2009-05-21 kl. 20:54

    Bo!
    Intressant beskrivning av rörelsen för Kunskap i skolan. Den överensstämmer med min. De flesta skoldebattörer ser denna rörelse som motsatsen. De specialbegåvade har aldrig varit problemet, varken för skolan eller sig själva. Kulturintegrationen har varit problemet – själva projektet, eller klassamarbete som jag idag skulle vilja kalla det. Att specialbegåvningar for illa i grundskolan efter 70-talet beror på att kvalitén sjönk. Då började medelklassen dra sig ur. Den gemensamma skolan kräver resurser och hög standard i alla avseenden. Nu är medelklassen inte längre intresserad att bekosta en skola för alla. Detta var mycket kortfattat. Det kommer mera …

  7. 2009-05-22 kl. 0:31

    Knut – Ida Lidegran disputerade för några dagar sedan på sin avhandling om hur elitens barn väljer sin utbildning. Antar att du tagit del av den:
    https://www.sfs.se/sv/node/1158
    Det är nog så att elitens barn nästan alltid har samlats på KTH, KI och Handelshögskolan och på juristutbildningarna osv…Ingen större skillnad där alltså.
    Det är nog precis som du säger att de som har inte längre vill dela med sig till dem som inte har så mycket. Vårt samhällsbygge förmår ju inte längre att sätta folk i arbete. Vi skiljer oss inte i det avseende från övriga Europa. När det är fel på systemnivå riktas kritiken mot individerna. De är bortskämda och lata. Men än behöver ingen svälta. Men våra invandrartäta stadsdelar börjar nog alltmer likna Brasiliens favelas. Klart att medelklassen måste säkra sina barns karriärsmöjligheter i detta läge.

  8. 2009-05-22 kl. 14:56

    Bosse!
    Jag håller helt med. Vi skiljer oss inte från övriga Europa. Utveckingen mot totalt medelklassvälde går kanske tilol och med fortare här än på andra håll. Ida Lidegran känner jag. Hon ledde seminarier och handledde bl a mig i uppsatsskrivning – som aldrig blev klar. Skarp tjej. Ska kolla in hennes avhandling. De är bra där hos Broday på ILU i Uppsala.

  9. Bengt Göransson
    2009-05-26 kl. 15:25

    Det finns ett problem inbyggt i Jan Björklunds många förslag till förändring av skolan. Han tycks med sin militära bakgrund ha valt den militära utbildningen som modell utan att analysera vad som präglar denna. Sannolikt är den militära utbildningen landets mest effektiva. Detta sagt med all respekt för den. Den har emellertid inte till främsta syfte att hjälpa fram de mest begåvade och lämpade utan att se till att de som inte platsar kuggas ut. Tänk efter: först sållas de bort som inte duger alls, kronvraken. Och därefter, på varje nivå, gäller det att stöta bort dem som inte längre räcker till. Har man tur får man den bäste generalen kvar och dugliga befäl på varje underliggande nivå. Man får, i varje fall i teorin, en kompetent armé.

    Men medborgarskolan kan inte begränsa sig till att vaska fram en armé, att vaska fram guldet men offra slasket. Samhället beöver medborgare som efter måttet av förmåga kan utföra sina arbetsuppgifter och nå längre som medborgare och människor än att få veta att de duger, eller inte duger, som soldater.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *