Aldrig tidigare har ojämlikheten i världen varit så stor och makten och rikedomen samlad hos så få som idag. Samtidigt har det förmodligen heller aldrig tidigare funnits så många potentiella katastrofer på lur. Allt från nya finanskrascher och naturkatastrofer till mer svårbedömda som cyberattacker och pandemier.
Bankernas vinster
Storbankernas vinster var enorma och stigande i Sverige 2014–2017 (Till de svenska storbankerna räknas Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SE-banken)
2014 – 81 miljarder
2015 – 106 miljarder
2016 – 92 miljarder
2017 – 106 miljarder
Hur uppstår dessa vinster, som gör finansfolket så ofattbart rika? För att svara på detta, måste vi förstå hur pengar idag skapas. Nathan Rothschield hade alldeles rätt i att detta är kärnfrågan.
Alltså, hur skapas pengar idag? De betalmedel som skapas idag, är inte i första hand de kontanter i form av mynt och sedlar, som ges ut av Riksbanken. De utgör endast knappa tre procent av hela penningmängden. Elektroniska betalmedel, som bara finns på bankkonton, skapas av de privata, kommersiella bankerna. Detta bekräftas av en upplysande video på Riksbankens hemsida. Det bekräftas också av professor Michael Kumhof från Bank Of England, som även varit verksam inom Internationella Valutafonden IMF. Han förklarar att det är ett bokföringstrick. Det sker genom ”utlåning”.
Själva processen är egentligen skäligen enkel. När du som kund behöver pengar, till exempel för att köpa ett hus, ansöker du om ett lån från banken. Banken gör en bedömning huruvida du som kund klarar av att amortera lånet och betala räntan. De värderar också huset och tar det som säkerhet för lånet, ifall du trots allt inte skulle klara amorteringar och räntebetalningar. De ”lånade” pengarna förs in på ditt konto i banken. Dessa pengar fanns inte när du gick in på banken, utan skapas i det ögonblick då de noteras på ditt konto, samtidigt som ditt lån noteras som en skuld till dig i bankens bokföring noteras din skuld till banken som en tillgång för banken i ett balanserande konto i bankens dubbla bokföring. Eller som riksbanken uttrycker det (punkt 6):
”Man kan säga att pengar skapas genom skuld. Penningmängden i Sverige ökar främst genom affärsbankernas utlåning. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto, sedlar och mynt är en mindre del.
När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida.”
Banken är alltså inte en mellanhand mellan sparare och låntagare, som man lätt kan tro, där sparmedel (inlånade pengar) används för utlåning. Pengarna som lånades ut fanns aldrig på banken, utan skapades i låneögonblicket.
Ett problem är emellertid att inga pengar till räntebetalningarna skapas direkt med detta system, utan dessa måste skapas genom att nya lån ges ut, så att penningmängden ökar. Detta leder till att både skuldbördan och räntekostnaderna ökar exponentiellt och att staten kan tvingas sälja tillgångar för att orka med dessa kostnader tillsammans med olika sparkrav. Att balansera budgeten kan innebära att välfärden urholkas och de ekonomiska klyftorna ökar.
Rätten att skapa pengar
Att bankerna ska ha rätten att skapa pengar på det här viset och sedan låna ut till staten, som sedan med skattemedel måste betalar ränta på detta, är egentligen helt orimligt. Staten kan ju lika gärna skapa pengarna själv, helt räntefritt. Om man gjorde så skulle staten ha en mycket större budget att arbeta med och man skulle kunna utveckla välfärden istället för att som nu skära ner den.
Man måste faktiskt också beteckna det hela som politiskt lurendrejeri, där bankerna göds med skattepengar och politikerna låtsas att det är helt i sin ordning och att det inte kan vara annorlunda.
Kontanterna
Bankerna vill också ha bort kontanthanteringen. De vill på så sätt få full kontroll över kundernas tillgångar. Om kontanterna försvinner, finns kundernas alla tillgångar på bankkonton. Bankernas utlåning har en tendens att allt emellanåt vara ganska lättvindig, vilket skapar lånebubblor, till exempel på fastighetsmarknaden, särskilt när räntorna är låga.
När en sådan bubbla spricker, får inte bankerna in alla amorteringar och ränteinbetalningar och kan då riskera att gå i konkurs. Då har hittills staten gått in och bistått bankerna med skattepengar, så kallade ”bail outs”.
Nu har EU i ett direktiv slagit fast att så ska det inte längre gå till. Istället ska bankerna i första hand kunna använda kundernas pengar för att lösa situationen, vilket man kallar ”bail in”. Detta system blir särskilt effektivt för bankerna – såvida inte en del av kundernas tillgångar finns som kontanter.
Den pågående kampanjen mot kontanterna ökar därför de vanliga människornas utsatthet i en krissituation. Det kan därför vara en god strategi, att alltid ha tillgång till kontanter och även investera i guld och silver, om man har möjlighet till det. Om dina bankonton länsas av banken, kommer du inte ens att kunna köpa mat.
Men ovanstående artikel avslutas Frank Nilssons serie, som var tänkt som 5 artiklar. Denna (del 2) utgör kärnan i serien och ser jag som trovärdig. Men orsaken till avbrottet är oenighet mellan Frank Nilsson och mig om vad John F Kennedy egentligen sa i sitt tal till Publishers Association i New York den 27 april, 1961. Frank Nilsson påstår i del 1 att JFK flaggade för ”att det fanns ett hemligt sällskap som styrde USA”, vilket uppenbart är fel. Men det vägrar han att vidgå. Därmed är förtroendet brutet oss mellan. Jag kan därför inte ta ansvar för att resten av artiklarna är ordentligt faktakollade och därför platsar de inte på bloggen. Ledsamt, men oundvikligt.
/Knut Lindelöf (bloggredaktör)
Tidigare begrep jag just inget av ”pengar”; nu förstår jag kanske något. Med allt bättre teleskop och mikroskop får vi allt mer information och kunskap om den yttre och inre rymden. Men tittar man närmare på våra pengar, verkar det till slut bara finnas ett tomrum, ett ”make-believe”? Så länge ”alla” tror på det så funkar det?
I San Francisco finns många storbanker och finansbolag, och Silicon Valley på pendlaravstånd. Men ingen affär vägrar ta emot kontanter, och i en del mindre måste man betala kontant. Elräkningar m m kommer fortfarande med returkuvert, där man kan stoppa en personlig check som betalning. När det gäller att betala hantverkaren, tandläkaren etc är den personliga checken det normala. Varje bankomat har ett fack för checkinmatning, där de läses av automatiskt och deponeras till ens konto. Men i vanliga affärer har det nog blivit ovanligt att någon drar fram checkhäftet för att betala $ 7.83. Ibland ter sig den svenska jakten på det ”moderna” närmast hysterisk.
Intressant med Bengts beskrivning av de gamla hederliga betalningssystemen delvis finns kvar i USA. Samtidigt som landet deltar i det globala ekonomiska kriget. Genom dollarns ställning som världens reservvaluta (inom fem år ersatt av den kinesiska valutan) samt stort inflytande över de digitala betalningssystemen, där dock Ryssland och Kina har egna digitala system som växer mycket snabbt.
Ägarna till SWIFT som sitter i Bryssel vägrar också att blockera sitt världsdominerande system efter starka misslyckade påtryckningar från USA.
Bra och intressant information av Frank om bluffen kring bankernas utlåning där pengarna skapas i ögonblicket och bara digitalt. Det kontantlösa samhället har sina negativa effekter inte minst för många pensionärer. Köpa guld, bra för den som kan.