Jag ägnade en stund åt att jämföra vad Googles AI påstår om olika politikers och skribenters syn på Ryssland. Jag ställde frågan i tur och ordning om: Pål Jonson, Carl Bildt, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson, Nooshi Dadgostar, Patrik Oksanen, Gudrun Persson, Utrikespolitiska institutet (UI) och om Peter Kadhammar. AI:s svar om alla dessa personer var såvitt jag kan bedöma sakligt korrekta.
Även om min person svarade AI korrekt: ”Sammanfattningsvis framställer Knut Lindelöf Ryssland som en stormakt med berättigade säkerhetsbehov, vars agerande bör förstås i ljuset av Västvärldens och NATO:s expansionspolitik. Han uppmanar till en kritisk granskning av det rådande politiska och mediala konsensus i Sverige.”
Men så jag ställde samma fråga om Frida Stranne blev det mycket konstigt. Nu redogjorde plötsligt AI för vad andra anser om Frida Stranne, att det hon hävdar anses som kontroverisellt etc. Sådant saknades helt i alla andra svar.
AI:s svar: ”Frida Stranne, docent i freds- och utvecklingsforskning samt USA-expert, har en nyanserad och ofta kontroversiell syn på Ryssland och kriget i Ukraina, som skiljer sig från den dominerande svenska debattens. Hon har kritiserats hårt för sina ståndpunkter, men hävdar själv att hon efterlyser en mer objektiv och systemkritisk analys av stormaktspolitik. På grund av sina ståndpunkter har Stranne anklagats av kritiker, bland annat kolumnister som Lena Andersson och Linda Jerneck, för att relativisera Rysslands aggression och i praktiken gå Putins ärenden. Hon själv och hennes supportrar menar dock att hon bara efterlyser en saklig debatt och inte urskuldar Putins brott.”
Det här var faktiskt inte ens svar på min fråga. Det stämde inte heller med min bild av vad Lena Andersson skrivit. Så jag ställde följdfrågan:
Har Lena Andersson kritiserat Frida Stranne om hennes syn på Ryssland?
AI:s svar: ”Ja, journalisten och författaren Lena Andersson har kritiserat Frida Stranne för hennes syn på Ryssland och kriget i Ukraina. Kritiken har framförts i Anderssons kolumner, bland annat i Aftonbladet, där hon anser att Strannes resonemang i praktiken ger stöd åt Vladimir Putins narrativ. … I en specifik kolumn (med rubriken ”Putin och Trump får stöd av svenska författare”) skrev Lena Andersson att vissa svenska författare, inklusive Stranne, ’talar som Putin och Trump’ när de diskuterar kriget.”
Men där hade AI fel. Artikeln i Aftonbladet med rubriken ”Putin och Trump får stöd…” var skriven av Peter Kadhammar.
Under alla svar står det finstilt att: ”AI-svar kan innehålla fel. Läs mer”. Om man gör det kan man läsa bl a följande: ”Precis som med alla AI-produkter i ett tidigt skede blir det inte alltid rätt med AI-läget. I vissa fall kan AI-läget till exempel feltolka webbinnehåll eller missa sammanhanget, vilket kan hända med alla automatiska system i Sök.” (på Google)
Här blev det alltså åt helvete fel! Det var endast tack vare att jag läst både Peter K och Lena A som jag kunde identifiera detta. Men hur ofta passerar liknande fel utan att de upptäcks? Man frågar ju för att man inte vet. Nej, AI är nyckfullt och opålitligt och kan därför fungera som desinformation.
Bli prenumerant på Veckobrevet (varje måndag em)
Knut Lindelöf!
”Vilket bra ämne gällande AI”.
(Enligt AI)
Gud beskrivs olika inom olika religioner: ofta som en oändlig, allsmäktig skapare och universums härskare, men inom monoteism (judendom, kristendom, islam) som en enda personlig varelse, medan kristendomen ser Gud som treenig (Fader, Son, Ande), och inom panteism som identisk med allt inom universum. Generellt betraktas Gud som helig, evig, barmhärtig och grunden för allt, bortom mänsklig förståelse, men manifesterad i världen och livet.
På frågan om Gud kan beskriva mig som person, ”blev svaret från AI”: – Ja, enligt kristen tro känner Gud mig djupt och ser hela min person, mina tankar, mina vägar bättre än jag själv gör, och han beskriver mig genom sitt ord (Bibeln), min kallelse och vad jag gör för Honom och andra, men den mest detaljerade beskrivningen finns i Bibeln (Psaltaren 139), där det står att Gud ser mig, vet mina tankar och är förtrogen med alla mina vägar. Och att jag är värdefull och älskad och Gud känner mig från grunden.
Jag måste ärligt säga att jag verkligen litar på vad Gud säger. Vad gäller AI är min personliga uppfattning: att AI är mera som ett galopperande väsen, och inte uppfyller alla kriterier, men visar mänskliga drag.
Enligt min åsikt kan svaren inte bli bättre än vad som genomsnittligt skrivits om en fråga de senaste åren, d v s både bra och dåligt. Det blir lite som att fråga vilket väder man har en viss dag, det blir ett genomsnitt av varmt, kallt, torrt och regnigt om man inte anger plats.
Men AI erbjuder ofta en snabb ingång och sen är det upp till var och en att kontrollera påståendena.
ChatGPT erbjuder ofta länkar till källan vilket jag tycker är en stor fördel eftersom man då kan gräva vidare.
Sven A!
Jo, så är det visserligen. Men rena sakfel som detta att Lena Andersson skrivit artikeln ifråga är ändå konstigt.
AI vs. mänsklig empati: Vem vinner i vården?
Här är 10 punkter där AI briljerar – och där empati fortfarande är oersättlig.
1. Diagnoser på sekunder – men utan samtal
2. Alltid tillgänglig – men utan närvaro
3. Objektiv bedömning – men ingen intuition
4. Effektiv i stora system – men ser inte det lilla
5. Perfekt minne – men utan livshistoria
6. Förutsägelser via data – men inte känsla
7. Fri från bias – men också från kulturell förståelse
8. Ingen utmattning – men ingen medkänsla
9. Automatisk omsorg – men inte mänsklig omsorg
10. AI vinner på systemnivå – men människan i det nära
Vilken syn på Ryssland har Frida Stranne?
Grok 4.1: Frida Strannes syn på Ryssland
Frida Stranne är en svensk statsvetare och docent i freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad, med expertis inom amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Hennes syn på Ryssland präglas av en realistisk och nyanserad approach, där hon fördömer Rysslands aggressioner – särskilt invasionen av Ukraina – men betonar historiska och geopolitiska sammanhang, inklusive västvärldens (särskilt USA:s) roll i konflikten.
Hon kritiserar ofta vad hon ser som ensidig västerländsk rapportering och politik som ignorerar risker för eskalering och underlåter att utforska diplomatiska lösningar. Detta har gjort henne kontroversiell i Sverige, där hon ibland anklagas för att “relativisera” Rysslands ansvar eller tala Putins språk, vilket hon avvisar som missförstånd av hennes forskningsbaserade analys.
Huvudpunkter i hennes syn:
* Fördömande av Rysslands aggression: Stranne beskriver Rysslands invasion av Ukraina som “folkrättsvidrig”, “fruktansvärd” och “vettlös”. Hon tar tydligt avstånd från krigsbrott och betonar att ingen anständig person kan stödja dem. I debattartiklar och intervjuer understryker hon att Ryssland bär huvudansvaret för lidandet i Ukraina.
* Geopolitisk kontext och västkritik: Hon pekar på historiska faktorer som USA:s och Natos expansion östut efter kalla kriget, som hon menar utnyttjade Rysslands svaghet utan att erbjuda säkerhetsgarantier. Detta har, enligt henne, bidragit till spänningar och minskat chanserna för diplomati före invasionen. Hon kritiserar väst för dubbla standarder – t.ex. att USA:s interventioner (som i Irak) ses som “nödvändiga” medan Rysslands handlingar utmålas som “ren aggression” – och varnar för att en svartvit bild minskar fredsutsikterna.
* Behov av diplomati och realism: Stranne argumenterar för att kriget inte kan vinnas militärt av Ukraina utan oändligt stöd, och att väst lurat Ukraina med orealistiska löften om “seger”. Hon förespråkar förhandlingar, neutralitet för Ukraina och en exitstrategi för att undvika eskalering, inklusive risk för direkt Nato-inblandning. Hon har varnat tidigt för att utdraget krig stärker Ryssland och offrar ukrainska liv i onödan, och kritiserar medier och politiker för att agera som “megafoner” åt amerikanska hökar.
* Kontroverser: Hennes analyser har lett till stark kritik i svenska medier, där hon anklagas för att reducera Ukrainas perspektiv till en “kuliss” i en USA-Ryssland-konflikt eller för att ignorera Rysslands ockupationer i Georgien och Moldavien. Stranne svarar att analys av styrkeförhållanden inte är att “gå Putins ärenden”, utan en forskares plikt att lyfta obekväma sanningar för att främja fred. Hon har utsatts för hatstormar på plattformar som X (tidigare Twitter), men försvarar sin roll som kritisk röst.
Sammanfattningsvis är Strannes syn en balanserad realism:
Ryssland är aggressorn, men konflikten är djupt rotad i stormaktsrivalitet, och enbart militära lösningar riskerar katastrof.
Hennes bok Illusionen om den amerikanska freden (tillsammans med Trita Parsi) utforskar detta tema djupare, med fokus på hur USA:s politik påverkat globala konflikter inklusive med Ryssland.
För mer, se hennes artiklar i Aftonbladet eller Expressen
Knut L”
Helt uppåt väggarna är det inte (förutom uppblåsheten) men så här beskrivs jag i ChatGPT:
”Sven Andersson – Swedish Latinamerika-kommentator and resident in Colombia
This Sven Andersson is a Swedish writer/journalist, teacher, consultant and tour leader who has:
Lived in Santa Marta, Colombia for many years (about 17 years) and writes about Latin American topics, including Colombia and Venezuela. ?
lindelof.nu +1
Contributed articles and commentary (e.g., on Venezuela’s situation) from Colombia for Swedish outlets like Lindelof.nu. ?
lindelof.nu
He’s often described as having Latin America as his specialty and living close to the Venezuela border while following regional politics. ?”
Min trätobroder beskrivs så här:
”Jan Arvid Götesson är en svensk debattör och skribent som:
Publicerar texter, debattinlägg och åsiktsartiklar på sajten lindelof.nu, som är en plattform med fokus på politik, yttrandefrihet och internationella frågor.
Skriver om ämnen som yttrandefrihet, internationell politik, USA, EU och samhällsdebatt.
I sina texter uttrycker han ofta kritiska analyser och personliga åsikter om t.ex. mediabild, politiska rörelser och debattklimatet i Sverige.
Hans texter visar att han är engagerad i samhällsdebatt och ofta tar upp frågor som yttrandefrihet och politisk kritik, ibland i debatt med andra skribenter eller kommentatorer på sajten.
Exempel på ämnen han skrivit om
• Diskussion om vad som utgör “saklig debatt” och yttrandefrihet i Sverige.
• Kritik av andra debattörer och politiska ståndpunkter.
• Analys av geopolitik, inklusive synpunkter på internationella relationer.”
Håller med att man inte får lita för mycket på AI. Jag har använt det några gånger för att söka info men skulle aldrig falla mig in att använda det som källa.
Ett exempel är Katyn-massakern och Goebbels dagböcker. Bland mycket annat uttrycke Goebbels sin oro över att tysk ammunition påträffats i massgravarna. Enligt Microsoft Co-pilot ska det vara skrivet den 6 maj 1943 på sidan 630 i band 8 av dagböckerna (april-juni 1843). Problemet är bara att band 8 bara innehåller 591 sidor. Den korrekta sidhänvisningen ska vara 231 och datumet 8 maj 1943, således två dagar senare.
AI kan ha en stor effekt på våra liv på gott och ont. Det är därför som EU i juni 2024 antog Artificial Intelligence Act, världens första heltäckande lagstiftning i ämnet, för att säkerställa att AI-system som används i EU är säkra och garanterar grundläggande rättigheter.