Överhetens korrekta historia

Onödig/olämplig lärarläsning?

edan citerade text står att läsa i en “Konsekvensutredning avseende förslag till ändringar i kursplanerna och kunskapskraven i samtliga ämnen i grundskolan och sameskolan, vissa ämnen i specialskolan samt vissa ämnesplaner på gymnasial nivå” (sid 9), publicerad 25/9 2019.

“Många svåra överväganden ligger till exempel bakom förslaget att ta bort kunskapsområdet ‘Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700’ från det centrala innehållet i historia för årskurserna 7–9. Trots omfattande strykningar i det övriga innehållet har det funnits ett starkt stöd för bedömningen att det krävs ett borttagande av historiska epoker från kursplanen för att bereda plats för efterkrigstiden och ge förutsättningar för ett djupare lärande. Skälen till att just detta kunskapsområde utgår står att finna i ämnets övergripande syfte, att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande. Historiemedvetande handlar om en förståelse för hur det förflutna har format nutiden och även kommer att påverka framtiden. Utifrån detta syfte har såväl lärare som forskare pekat ut den äldsta historien som minst betydelsefull. Händelser och skeenden från senare epoker bedöms generellt ha en större påverkan på och ett större förklaringsvärde för samtiden och framtiden. Skolverket inser att förslaget kommer att möta motstånd och myndigheten skulle gärna se att en så drastisk åtgärd kunde undvikas. Den har dock bedömts vara nödvändig för att inom ramarna för denna översyn på ett meningsfullt sätt mildra den allvarliga och väl-dokumenterade stoffträngseln.”

Vad ska man säga om detta?
Många har redan reagerat häftigt och påpekat att det är helt nödvändigt att förmedla en föreställning om antiken och vår äldre historia (före 1700) – om man tror på att ett folkligt förankrat historiemedvetande ska kunna formas och få någon kulturell eller för den delen politisk betydelse i samtiden och framtiden. Utan historieundervisning från utrid till nutid – i klar och upplyst anda – blir allt till slut bara myter, sagor i en gröt av urarv okunskap. Inga epoker kan strykas!

Kursplaner och kunskapskriterier har – såvitt jag förstått – de senaste 20 åren präglats av en extremt konstruktivistisk kunskapssyn och därmed blivit svårtolkade. De har ställt orimliga krav på både lärare, elever och föräldrar. Ingen har lyckats få systemet att rulla i praktiken. Det var det här regeringen uppdragit åt Skolverket att rätta till. Varpå man istället hamnat i en annan fälla, en rent kvantitativ kunskapssyn. Är det för mycket stoff så är det bara att skära bort 9700 år ur historieundervisningen.

Makten behärskar historien
Segraren skriver alltid historien, det vet vi. I skolan är det i större eller mindre grad samhällsmakten som bestämmer kursen. Men helt kontrollerar de inte vad som förmedlas i klassrummen. Ju öppnare, vidsyntare och mer odoktrinär kursplanen i historia är, desto friare kan historielärare känna sig i sin undervisning och ju bättre blir lärarna på att nå fram till eleverna. Därför är Skolverkets alexanderhugg förödande. Varje lärare som tar sig för att berätta för sina elever om antiken, vikingatiden, medeltiden och renässansens upptäckter… riskerar att prickas för tjänstefel med det föreslagna kursplaneupplägget. Så fungerar det inte kommer förstås maktens representanter att svara. Men vad är det då för mening med dessa nya riktlinjer?

Alf Henrikssons Antikens historier, Vilhelm Mobergs Rid i Natt, Jan Fridegårds Trägudars land eller Sven Wernströms Trälarna blir alla olämplig bredvidläsning för lärare för att fylla på sina berättelser till eleverna i sin historieundervisning.

För dagens överhet är historia ett  allt mera riskfyllt ämne. Frestelsen att börja ta kontroll på olika vis har nu tydligen svämmat över. Spärrarna har släppt. Skolverkets förslag är en allvarlig framstöt för att göra historieundervisningen “politiskt och moraliskt korrekt”. Jag citerar:

“Händelser och skeenden från senare epoker bedöms generellt ha en större påverkan på och ett större förklaringsvärde för samtiden och framtiden.”

“Påverkan” är här nyckelordet. Eftersom historien ska inordnas i samhällets allomfattande värdegrund, alltså att motverka av våld, rasism, diktatur, kvinnoförtryck och annat ont, blir det effektivast att börja med västerlandets upplysningsepok – som om det vore historiens början. Att historiens myriader av händelser i stort och smått med alla sina förgreningar – den enorma stoffträngseln – skulle kunna fixas genom att hugga av den stora gren vi alla sitter på, är en antihumant teknokratiskt klavertramp.

Sanningen är istället den att stoffträngseln alltid har varit för stor – samtidigt som den varit en intressant utmaning. Ingen människa har någonsin förmått omfatta allt. Men, den intellektuellt hederliga och vittra sammanfattningen av det kollektiva historiska medvetandet från den egna kulturkretsens perspektiv är vad även vår skola måste eftersträva. Och vad händer då om man skär bort 97% av de mänskliga civilisationernas historia? Man blir förstås inskränkt och svårt hemmablind.

Skolverkets förslag att “ta bort kunskapsområdet ‘Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700′” är alltså orimligt, men – oroande nog – även ett tydligt tecken i tiden. Därför måste det till varje pris bekämpas.


56 lärare och forskare vid institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet protesterar i SvD

Peter Englund skriver i DN

Ida Österberg skriver i SvD

  9 kommentarer for “Överhetens korrekta historia

  1. Bertil Carlman
    2019-10-02 kl. 9:11

    För min del anser jag förslaget vara helt logiskt. Vårt land präglas alltmer av hets, våld och allmänt kaos. Den enskildes idévärld upphöjs (identitespolitik) och gruppens gemensamma intressen nedvärderas. Varifrån skulle ”konsekvensutredningen” få näring till ett förslag som inte präglas av kaos?

    ”För dagens överhet är historia ett allt mera riskfyllt ämne.” Sant. Men även kunskap ur nutidshistorien är riskfylld. Kunskapen om att Houtirebellerna (David) effektivt kan klubba till Saudiarabien (Goliat) trots att SA backas upp av Imperiet, ja den kunskapen är nog mycket farlig och bör inte tas med i det som utredningen kallar “Händelser och skeenden från senare epoker bedöms generellt ha en större påverkan på och ett större förklaringsvärde för samtiden och framtiden.”

  2. Anders Persson
    2019-10-02 kl. 9:13

    När min familj och jag kommit till Storbritannien höll man just på att gå över till meter-liter-kilo systemet, vilket mötte debatt och protester. Så också på ett föräldrarmöte i barnens skola.

    I denna debatt och i dessa protester fann jag att det för patriotiska och konservativa britter mest dräpande motargumentet lyste med sin frånvaro: att det uppfanns av blodtörstiga franska radikaler efter revolutionen 1789. Svenska Wikipedia.

    När jag nämnde detta på mötet (i lite hovsammare ordalag) möttes jag av idel förvånade miner:
    – Vad var det för konstigheter jag drog in i sammanhanget?

    När våra barn började läsa historia visade det sig att de aldrig tog upp franska revolutionen och att Napoleon bara figurerade som någon “grodätare” de hade besegrat vid Waterloo.

    Tror ni mig inte så kolla Wikipedias engelska version av “Metersystemet” Inte ett knyst om franska revolutionen!

  3. Bertil Carlman
    2019-10-02 kl. 10:45

    Intressant Anders! Två kommentarer. När jag läste kemi så berättade en lärare att han varit på ett föredrag som en engelsk forskare höll med anledning av övergången till metersystemet. Min lärare sade att den engelska forskaren avslutat sin utläggning med att säga, att övergången skulle bli problematisk, men ”we will manage, inch by inch”. När publiken skattade såg han helt oförstående ut.

    Det andra är att jag av Steven Fry i QI har jag lärt att det från början var engelsmän som kallades ”grodätare”, om det nu är sant.

    ”Ätlig groda (Pelophylax kl. esculentus) är en delvis fertil hybrid mellan gölgroda och sjögroda som förekommer i Europa.” (Wikipedia.) Esca (“mat”) +? -ulentus (“full av”) blir ?sculentus. När jag pluggade hette den Rana ?sculentus. Även något så mossigt som latinska namn på arter förändras, mest beroende på att modern DNA-teknik ändrar i kunskapen om släktskapsförhållandet mellan olika växter och djur. Elever kallade jag ibland Homo ludens (lekande).

  4. Leif Strandberg
    2019-10-02 kl. 12:41

    Oj, oj, eländet tar då aldrig slut. Det blir snart som i Ray Bradbury’s Fahrenheit 451 att vi får bilda hemliga motståndsgrupper som går runt i skogarna och reciterar förbjudna böcker. Jag tar gärna på mig att memorera de historieböcker som börjar typ så här: ”Där isen varit finns nu land och hav och dit kommer växter och djur och i deras spår kommer människor…” (Elmqvist, Rydberg, 1979, Sveriges historia, Ordfront)

    Så ska nämligen Sveriges historia börja! Isen smälter och människor kommer vandrande och paddlande in till det fastland som vi numera känner som Sverige.

  5. Leif Strandberg
    2019-10-02 kl. 12:49

    Apropå metersystemet finns det en underbar sekvens i filmen Pulp Fiction där John Travoltas figur berättar för sin polare om vad som är det roligaste med Europa: ”They got the metric system there.” Därför heter A Quarter Pounder with cheese märkligt nog inte A Quarter Pounder with cheese utan Royale with cheese.

  6. Josef Näslund
    2019-10-02 kl. 18:22

    Jag tycker Anders P:s länk är lite missvisande. Metersystemets historia har en ganska lång egen artikel på engelska Wikipedia. Franska revolutionen nämns också i artikeln “Introduction to the metric system”.

    Nu har jag bara undervisat nyanlända i historia 7-9 och visst är det svårt att hinna igenom “allt”, men jag tycker att det försvinner en massa poänger om historia när neolitiska revolutionen och antiken “försvinner”.

    // Gymnasielärare i bl a historia

  7. Pär Engström
    2019-10-06 kl. 10:45

    Vad sägs om denna introduktion till historieämnet?
    ”För omkring 13,5 miljarder år sedan uppstod materia, energi, tid och rum i och med det vi kallar Big Bang. Berättelsen om dessa grundläggande egenskaper hos universum kallas fysik.

    Omkring 300.000 år efter att materia och energi hade uppstått började de förena sig i komplexa strukturer som kallas atomer, som sedan förenade sig till molekyler. Berättelsen om atomer och molekyler och deras samspel kallas kemi.

    För omkring 3,8 miljarder år sedan, på en planet kallad jorden, förenade sig vissa molekyler och bildade stora och invecklade strukturer, som kallas organismer. Berättelsen om organismer kallas biologi.

    För omkring 70.000 år sedan började organismer tillhörande arten Homo sapiens bilda ännu mer invecklade strukturer, som kallas kulturer. Dessa kulturers följande utveckling kallas historia.

    Tre viktiga revolutioner har format vår historia” (N.Y. Harari, 2014 Sapiens – en kort historik över mänskligheten, s. 11).

  8. Anders Persson
    2019-10-06 kl. 20:51

    Det påminner mig om frågan: vad kallas en stor samling molekyler som funderar över sig själva? Svar: en människa.

  9. Pär Engström
    2019-10-06 kl. 22:16

    Fortsättning på min kommentar om boken “Sapiens – en kort historik över mänskligheten”.

    De tre revolutioner som Harari framhåller benämner han som den kognitiva revolutionen, jordbruksrevolutionen samt den vetenskapliga revolutionen. I den sistnämnda revolutionen kopplas vetenskap, imperialism och kapitalism ihop och blir till “historiens viktigaste motor under de senaste 500 åren” (s. 268).

    Harari ser dock farhågor med de kunskaper som vetenskapen har utvecklat.

    “Människosläktet håller på att överträda det naturliga urvalets lagar och ersätta det med den intelligenta designens lagar” (s. 382).

    “I dag står sapiens i begrepp att bli en gud, att förvärva inte bara evig ungdom utan också den gudomliga förmågan att skapa och förgöra” (s. 399).

    Harari har fått både kritik och beröm. Kritiken har bl a handlat om att han målar historien med för breda penseldrag. Berömmet har bl a handlat om hur han tar sig an vetenskap.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.