Med mobilen i fickan vill jag kunna ringa och ta emot samtal, sända sms, skicka bilder, ta fram uppgifter från nätet… I utbyte tillåter jag företaget siochså att – irt – veta exakt var jag är och hur jag rör mig. Företaget kan följa och arkivera vilka jag träffar, vem jag äter lunch med och vem jag tillbringar nätterna med.
Du som läser det här har ett sådant ”avtal”, om du är ägare till en iPhone eller Android smarttelefon. De som spårar din verksamhet kan framställa en bättre bild av hur du använder din tid än vad du själv kan. För några år sedan slog forskare fast att det är möjligt på 20 meter när att förutsäga var du kommer att befinna dig inom 24 timmar.
Som nätuppkopplade lever vi i övervakningssamhället vare sig vi vill eller inte. Den information vi lämnar efter oss är värdefull. Det finns företag – som Sense Networks – som är specialiserade på att utifrån insamlade persondata skapa och sälja personliga profiler på oss. Ett företag (Cobham) säljer system med vars hjälp det går att göra ett ”blint samtal” till din smarttelefon, som inte ringer eller lämnar några spår av samtalet. Men telefonen manipuleras att reagera på ett sätt så att dess position kan fastslås på en meter när.
Vi är de produkter nätföretagen säljer till sina verkliga kunder.
I New Internationalist 494, med temat De digitala jättarna (Digital Titans), skriver Bruce Schneier om hur ”övervakningsföretagen förslavar oss”. Och om hur företag och statliga myndigheter (särskilt i USA) samarbetar intimt.
Statlig övervakning framställs ofta som en säkerhetsåtgärd, något som skulle kunna skydda oss från terrorism. Men, skriver Schneier, de som resonerar på det viset ställer sig i samma led som östtyska Stasi, Chiles militärdiktator Pinochet och Googles Eric Schmidt, ordförande för Alphabet, Googles moderbolag. Schneier slår fast att de som berövar människor deras privatliv samtidigt dehumaniserar dem.
Det finns program som kan synliggöra vilka tredjeparter som placerat cookies i min dator, med eller utan mitt godkännande. Schneier tipsar om två tillägg till Firefox, Lightbeam och Blur, tidigare DoNotTrackMe, och berättar om ett fall där en person upptäckt att 105 olika företag spårat hans nätanvändning under en 36-timmarsperiod.
Övervakning är alltså nätets affärsmodell. Det sägs att internet är gratis, men ”gratis” är något som har ett pris. Vi som tror att vi gratis använder nätet är de produkter som säljs till de verkliga kunderna.
Dessa företag påminner om feodala godsägare, skriver Bruce Schneier och vi är deras livegna vasaller.
Intressant. Laddade ner Lightbeam. Sedan klickade jag på en länk på Xinhuas Twitterflöde. Länken gick till nyhetsbyrån Reuters. Och så kollade jag Lightbeam, och fann att mellan mig och Reuters finns en mellanstation som heter google-analytics.com. Och när jag nu tittar igen så finner jag att jag gått från mig själv till lindelof.nu, men inte direkt, för det finns en mellanstation som heter google-analytics.com …
Björn!
Jag har googles analystjänst ”Analytics” som kan vaska fram de mest sofistikerade uppgifter om trafiken på bloggen. Vartenda inlägg kan analyseras ut och in i minsta detalj. Fast det är svårt att förstå sig på när man vill tränga lite djupare. Därifrån ha förstås google en guldgruva för att söka allt som NSA kan önska sig. Men det kan de säkert även utan att jag har Google Analytics.
Övervakade är vi under alla omständigheter – i minsta detalj. Vad de inte vet om dig och mig är förmodligen inte värt att veta – för en USA-spionorganisation.
Den här typen av artiklar har en dålig sidoeffekt, den passiviserar folk. 1971, just innan jag aktiverade med politiskt, läste jag i DN (tror jag) en artikel om en dam med tjänstemannayrke som fått problem på sitt jobb sedan hon setts köpa Tidsignal eller någon annan vänstertidskrift. Det skulle ha varit SÄPO som rapporterade till hennes arbetsgivare.
Ett eller ett par år senare fick jag veta att artikeln var planterad just för att skrämma folk från att ha den minsta associering med vänsterkretsar. Jag hade vid det laget beslutat mig för att skita i SÄPO med argumentet att ju flera människor som gick med i ”vänstern” desto svårare skulle de ha att, med den tidens teknik, hålla koll på oss, och – giltigt än idag – kunna dra några slutsatser från sitt informationsinhämtande.
Dessutom lärde jag mig att man kan desinformera SÄPO, genom att sprida ut uppgifter om sig själv och andra som inte stämmer. Ty informationsinhämtande är en sak, vad man sedan gör med informationen är det stora bekymret, inte bara i underrättelsevärlden.
Anders P!
Klart att NSA, CIA, FBI m fl har problem med vad de ska göra med all information. Deras analysalgoritmer kommer alltid att vara för gamla för att fånga det för dagen mest väsentliga. Men de är ändå tillräckligt sofistikerade för att utgöra ett hot mot medborgarnas personliga integritet och ett underlag (om än dåligt) för politisk registrering och senare åtgärder. Se på Turkiet.
En nyhet är att man kan få fram mönster om människor som varit helt omöjligt tidigare. Det är skrämmande och bör förstås påtalas.
Knut L!
Varje människa som du kommer i kontakt med och har lite djupare diskussioner med kommer att klassa dig som ”vänsterist”. En del av dem kommer i sin nitälskan att rapportera dig till säkerhetspolisen, som för in uppgifterna i de 2-3 miljoner personakter de har på potentiellt farliga personer. I den händelse Sverige drabbas av en erdoganliknande kupp kommer du självfallet att åka in.
Men hade SÄPO bara haft ”human intel” så hade säkert 50% av informationen om dig varit fel, till din nackdel. Tack vare all övervakning så kan du stå framför arkebuseringsplutonen vetandes att du inte blir skjuten av misstag – vilket ju skulle vara väldigt förargligt!
Så enda möjligheten du har är att stänga den här sajten, byta umgänge och inte för någon utanför familjen yppa vad du tycker om dittan och dattan.
Anders!
Tror du verkligen att det skulle hjälpa? Jag är nog såld under alla omständigheter.
Knut!
I ditt speciella fall är det nog försent. Men allvarligt talat, du, jag och alla andra har ingen ”personlig integritet”. Vi hade det inte under det gamla bysamhället, i de borgerliga salongerna eller nu i IT-åldern. Det är bara tekniken som förändrats.
Att tala om en ”personlig integritet” som hotas är att stoppa huvudet i busken. Då är det bättre att se sanningen i vitögat och göra det bästa av situationen, eller till och med dra fördel av den.
Jag kommer att tänka på en annan populär myt: den om den saklige och lidelsefrie vetenskapsmannen. Under ”Climategate” 2009 hängdes en klimataktivistisk forskare vid University of East Anglia ut till allmänt spott och spe för att han i e-poster baktalat och intrigerat emot vetenskapliga kollegor (som var klimatskeptiska).
Hans agerande ställdes emot bilden av den saklige och opartiske vetenskapsmannen för att därmed kompromettera klimatforskningen. Men vad de i den vetenskapliga världen oinvigda missade var att korrupt moral och vetenskaplig duglighet icke alls är korrelerade. Faktum är att den vetenskapliga världen är full av intriger, bakhåll, förtal och all möjlig smuts, som dock rensas ut när dess Historia skrivs.
Underrättelseverksamhet har alltid funnits och det gäller att förhålla sig till den som vi förhåller oss till annat vi inte gillar.
Man kan ju också mata systemet med oväsentliga data tills det storknar. Den insamlade datan blir meninglös.
Detta åstadkommer man med Firefox-pluginen ”Track Me Not”.
Anders!
Återigen, jag håller med om allt du skriver. Möjligen tycker jag du slirar lite väl mycket på ”den personliga integriteten” i vårt borgerligt demokratiska samhälle. Valhemligheten t ex är inte skit, även om den försåt är ihåligt många gånger, men som princip viktig.
Inte heller oviktigt att medborgare känner förtroende för vad myndigheterna samlar i sina register om dem. Diskussionen är urgammal och en av hörnstenarna i IB-affären och sjukhusaffären. Varför slogs vi så mycket mot åsiktsregistrering om det redan då bara var en illusion?
Jag inser att jag är övervakad och kartlagd idag, vet inte om jag var det i någon större utsträckning på 70-talet (har aldrig begärt ut min file), men att jag vid ett tillfälle var telefonavlyssnad har jag rätt säkra indikationer på. Och alla aktiva fibbare hade säkert Säpo-ögonen på sig under IB-affären. Men, jag slåss ändå för rätten till ett skyddat privatliv, en okontaminerad dator, valhemligheten mm – som princip!
Samt, vet inte vad vi egentligen diskuterar här. Vi är säkert överens om det mesta.
”De som spårar din verksamhet kan framställa en bättre bild av hur du använder din tid än vad du själv kan.”
Detta är en myt som säljarna till dessa s k ”övervakning”-mirakelsystem marknadsfört och som många, mot bättre vetande, sväljer med hull och hår.
Dessa s k ”övervakning”-mirakelsystem är inte bättre eller sämre än de människor som programmerar dem.
Den individ som är allsmäktig och vet allt, om alla finns inte.
Och till syvende och sist.
Hur skall någon annan kunna känna mig bättre, när jag själv, inkluderat alla vi människor, inte ”känner” oss själva?
För var dag vi lever, så upptäcker vi nya sidor hos oss. Och ibland agerar vi annorlunda i verkligheten, än vad vi föreställt oss i tanken.
Är det något som är oförutsägbart, så är det vi människor.