Övningsuppgift 1

Ismosaik i Stadsskogen (Uppsala) vintern 2020.

JAG LISTADE HÄROMDAGEN en rad samhällsfrågor som surrar omkring i den politiska debatten.

Klart att den listan säger en del om mig och min uppfattning till den politiska verkligheten. Men jag ansträngde mig att inte ordna dem i någon slags viktighetshierarki eller kategorisera alltför tydligt. Huller om buller och spontant var ambitionen, men jag började med abortfrågan och slutade med själva slutfrågan om begravningen och döden. Men som sagt, urvalet är ändå just mitt bland oändligt många möjligheter att rada upp 73 frågor som surrar omkring i den offentliga debatten.

Du känner säkert igen dem…

Man kan nu ta ett steg till och låtsas att vi är på ett seminarium eller i en så kallad workshop. Tänk dig att du då ha fått tio postitlappar, och ska välja ut de 10 viktigaste frågorna (man kan ju inte hålla på med allt samtidigt), och skriva en på varje postitlapp, och sedan sortera dem i viktighetsordning från 1 till 10.

Vi är mest pensionärer som läser och skriver här, så alla har nog åtminstone någon gång i jobbet på 80- eller 90-talet varit med om att på en konferens eller utbildningsdag fått skriva saker på postitlappar och sedan klistra upp dem på en tavla så att alla kan se hur man tänker. Ni vet sån´a där övningar som många tycket var helt meningslösa och/eller oerhört jobbiga. Nå, det tänkte jag nu att vi skulle göra. Ni har hur mycket tid på er ni vill, men det vore bra om ni kunde svara inom ett dygn, och ni får inte samarbeta. Det går inte att googla fram rätt svar. Om det råkar vara någon fråga som ni tycker saknas i min lista får ni gärna lägga till den.

Så var nu så goda och välj ut era 10 viktigaste frågor och skriv dem i ordning från 1 till 10 och skicka in din lista som en kommentar. Anonymitet är som vanligt förbjudet på lindelof.nu.


Frågorna igen:
Abortfrågan, barnfrågan, familjefrågan, Skolfrågan, Digitaliseringsfrågan, Algoritmfrågan, Övervakningsfrågan, Matfrågan, Miljöfrågan, Klimatfrågan, Batterifrågan, Elbilsfrågan, Kärnkraftsfrågan, Energifrågan, Fredsfrågan, Krigsfrågan, Flyktingfrågan, Klassfrågan, Vårdfrågan, Omsorgsfrågan, Pandemifrågan, Covidfrågan, Demokratifrågan, Yttrandefrihetsfrågan, Religionsfrågan, Äganderättsfrågan, Konsumentfrågan, Kulturfrågan, Kunskapsfrågan, Fejknewsfrågan, Sanningsfrågan, Rättvisefrågan, Kvinnofrågan, Mansfrågan, Jämlikhetsfrågan, Integritetsfrågan, Bokstavsdiagnosfrågan, Könsdysforifrågan, HBTQ-frågan, HBTQI-frågan, Djurrättsfrågan, Rasfrågan, Identitetsfrågan, AI-frågan, WOKE-frågan, Frihetsfrågan, Försvarsfrågan, Säkerhetspolitikfrågan, Nationsfrågan, EU-frågan, Nato-frågan, Afghanistanfrågan, Palestinafrågan, Irakfrågan, Kriminalitetsfrågan, Rättssäkerhetsfrågan, Ekonomifrågan, Arbetslöshetsfrågan, Arbetsrättsfrågan, Lönefrågan, Friamarknadsfrågan, Pensionsfrågan, Valfrihetsfrågan, Förvirringsfrågan, Splittraochhärskafrågan, Mentalhygiensfrågan, Orkarviverkligenmeddethärfrågan, Begravningsfrågan, Evighetsfrågan, Existensfrågan, Kuggfrågan och Slutfrågan.


Jag tänker att det kanske kan komma fler övningsuppgifter…

... är läst 798 gånger!

  13 kommentarer for “Övningsuppgift 1

  1. Jan Arvid Götesson skriver:

    1. Naturarvsbevarande och -återskapande frågan (med ”återskapande” menar jag sådant som att riva ut vattenkraften och återskapa områden som Stora Sjöfallets nationalpark i den mån det är möjligt).

    2. Kulturarvs- och språkarvsbevarande och -återskapandefrågan (återskapa allt av människohand och människotanke skapat som förstörts men borde bevarats).

    3. Naturvetenskaps- och teknologiframstegsfrågan (största möjliga framstegstakt mot att artificiell intelligens sköter hela ruljansen, för det kommer vi dumma schimpanser aldrig att klara av).

    4. Barnskyddsfrågan.

    5. Djurskyddsfrågan.

    Sen kan jag inte komma på nåt mer av betydelse.

  2. Gunnar Eriksson skriver:

    1) Avslöja klimatalarmisters fake news med fakta (Klimatfrågan)
    2) Sverige ut ur EU (EU-frågan)
    3) Energifrågan: satsa på 4:de generationens kärnkraftverk som använder redan lagrat avfall från tidigare generationers kärnkraftverk (Kärnkraftsfrågan)
    4) Stoppa allt samarbete med Nato (Natofrågan)
    5) Låt läkemedlet Ivermektin bli receptfritt för att bekämpa virusangrepp (Covid-19-frågan)
    6) Ja till kvoterad invandring för anpassning till antalet jobb (Invandrarfrågan)

  3. Gunnar Andersson skriver:

    Yttrandefrihetsfrågan är den övergripande frågan. Så länge vi inte har den är det inte speciellt meningsfullt att diskutera de övriga frågorna.

  4. Sten Sandberg skriver:

    1. Demokrati
    2. Fredsfrågan
    3. EU-frågan
    4. Skolfrågan
    5. Vårdfrågan
    6. Omsorgsfrågan
    7. Natofrågan
    8. Säkerhetsfrågan
    9. Försvarsfrågan
    10. Pensiondfrågan

    Nja, det känns liksom att om EU- och Nato-frågorna löses med utträde kommer flera frågor att falla. Men bra att få tänka till!?

  5. Olle Pålsson skriver:

    En nästintill omöjlig uppgift att rangordna, ty under varje fråga finns det en annan viktig att ställa. Men jag gör ett försök som ett skolexempel vid svarta tavlan.

    1) Klimatfrågan
    2) Matfrågan
    3) Klassfrågan
    4) Barnfrågan
    5) Yttrandefrihetsfrågan
    6) Rättvisefrågan
    7) Skolfrågan
    8) Fredsfrågan
    9) Omsorgsfrågan
    10) Därtill kommer frågan om vem som skall bestämma. Det vill säga hur demokratin skall utformas.

  6. Dennis Zackrisson skriver:

    1. Första punkten på listan är givetvis YTTRANDEFRIHETEN! Utan den och den ständigt nödvändiga kampen för den finns ingenting annat.

    2. Som punkt 3 preciserar jag YTTRANDEFRIHETEN även lokalt och i våra egna organisationer. Det är viktigt att inte glömma detta.

    3. På fjärde plats, det ANTIIMPERIALISTISKA motståndsarbetet. Märkligt att detta inte nämns övergripande hos Knut, även om han förtjänstfullt räknar upp ett par aktuella områden världen där kampen gått i dagen under den närmaste tiden. D v s i media, givetvis pågår kampen överallt och hela tiden även om vi inte ser mycket av den i nyhetsflödet omkring oss.

    4. Plats 5 intas av kampen för EN FOLKETS KULTUR. Det är här klassperspektivet bryter in som folkets kultur mot ”herrarnas”! Den måste byggas på förståelse för olika över- och underordningar och drivas på alla nivåer i hela samhället.

    5. På sjätte plats i ordningen kommer den inte helt oproblematiska SAMORDNINGEN av plats 1-5. Att se och verka för dessa punkter som en helhet i vår samhällsuppfattning.

    För att hålla fast vid de övergripande frågeställningarna, skulle jag vilja rangordna platserna 6-10 på listan så här:

    6. DEMOKRATI. Huvudsakligen insikt och förståelse för olika systems funktionssätt. Detta grundar nödvändig kamp mot förminskning och upplösning av samarbetets betydelse.

    7. MILJÖSYSTEM. Förståelse för alltings sammanhang med allting annat. Se det lysande första programmet i serien om skogen i VETENSKAPENS VÄRLD! Finns på svtplay och visades i går kväll första gången. Visar tämligen exakt vad jag menar.

    8. SKOLAN är ett område, som snarare utvecklats bort från samhällets gemensamma ansvar mot ett privat, närmast föräldra- och familjestyrt intresseområde. Att återstålla den för människan naturliga ordningen och inte blanda ihop denna med andra detaljfrågor alltför mycket är här den viktiga uppgiften.

    9. RÄTTSSÄKERHETEN. Förvisso kan den tyckas som inskränkt nationell, men om vi t ex ser den viktigaste frågan, YTTRANDEFRIHETEN, är det uppenbart att frågan spänner över alla samhällssystem och rör olika länder över hela världen!

    10. Att lära sig att i praktiken TÄNKA SJÄLV för att lösa uppgifter tillsammans!

  7. Clemens Lilliesköld skriver:

    1. Klassfrågan
    2. Nationsfrågan
    3. Yttrandefrihetsfrågan
    4. Försvarsfrågan
    5. Fredsfrågan
    6. EU-frågan
    7. Miljöfrågan
    8. Jämlikhetsfrågan
    9. Abortfrågan
    10. Skolfrågan,

    Lite luddig uppgift eftersom frågorna griper in i varandra.

  8. Hannu Komulainen skriver:

    Frågorna handlar dels om problemen, dels om hur man ska lösa problemen. Så det får bli två grupper:

    Problemområden:
    1. Krig och fred
    2. Maten
    3. Miljön
    4. Ekonomin
    5. Övervakningen
    6. Arbetslösheten
    7. Skolan
    8. Flyktingproblemet

    Lösningsområden:
    1. Äganderätten
    2. Demokratin
    3. Marknadsekonomin

  9. Bertil Carlman skriver:

    Det grundläggande för alla människor är att kunna leva ett någorlunda värdigt liv. Däri ingår
    1. mat för dagen,
    2. tak överhuvudet och att
    3. inte behöva kämpa för sitt liv med andra människor, det vill säga fred.
    De två första är i Sverige relativt väl omhändertagna, även om jag nyss på radion hörde hur allt fler barn inte har ett tryggt tak över huvudet.

    För att vi globalt sett skall kunna komma till rätta med dessa de två första frågorna måste vi först komma till rätta med den tredje. I Sverige har vi tvärtom förvärrat hur vi har det med tredje frågan. Det gäller alltså alla följande frågor tillsammans ”Fredsfrågan, Krigsfrågan, Försvarsfrågan, Säkerhetspolitikfrågan och Nato-frågan”.

    Sverige måste klart återgå till alliansfrihet. Svenskar har varit med om att både döda och i övrigt underminera ett värdigt liv för människor, nu senast i Afghanistan. Svenskar har också mist livet, på ett alls inte värdigt sätt.

    Jag tror att den turbulens som nu råder inom Västs olika gemensamma organisationer, framför allt Nato och EU, är läge för det, även för våra räddhågsna politiker. Med den pajkastning som nu pågår inom dessa organisationer, borde svenska militärer och många politiker ställa sig frågan ”Vad har Sverige i detta bråk att skaffa?” och därefter på ett visserligen mesigt men ändå korrekt sätt dra landet ur Natos ”partnerskap för fred”. Lyckas Sverige med det, då blir det läge för att på ett mycket enklare vis ta itu med alla de andra viktiga frågorna. Vi har nämligen under ganska många år nu sett, vilka enorma svårigheter svenska regeringar haft med att arbeta med flera uppgifter på en gång. Slipper de då frågan om att vara vasall i Nato, kanske de bättre klarar av dessa andra uppgifter. Alltså, NEJ TILL NATO!

    Till min ledsnad ser jag att några sätter demokratifrågan, och yttrandefrihetsfrågan först. Det är med dessa två frågor som hela Väst attackerar till exempel Kina. Väst anser alldeles uppenbart att det enorma arbete som just Kina på senare år gjort för att utrota fattigdomen i sitt land inte är en fråga om just demokrati. För dem är demokrati mest en symbolfråga inte en fråga om grunden för en människas någorlunda värdiga liv.

    Hannu Komulainen, verkar hålla med mig.

  10. Bertil Carlman skriver:

    MOATS står för Mother of all talkshows.

    George Galloway som riktigt laddad agitator, talar om vad som är i faggorna, men som förmodligen den största delen av jordens befolkning inte ens anar: risken för det sista världskriget.
    Galloway är en suverän talare!

  11. Jan-Peter Stråhle skriver:

    När det gäller att prioritera menar jag att två frågor måste ställas:

    1. vilka är de största mest akuta problemen?
    2. vilka är mina möjligheter att påverka?

    Utifrån den startpunkten och utifrån min plats på jorden tänker jag att frågan om vår fortsatta existens hamnar på första plats och vad är då mer angeläget än att undvika kommande krig i vårt närområde?

    1. Nummer ett på min lista blir därför frågan om nationell suveränitet och alliansfrihet på det att vi inte ska bli ett uppmarschområde för USA/Nato i en kommande uppgörelse med Ryssland.

    2. EU-medlemskapet bör av skäl som motiverar föregående punkt också ifrågasättas.

    3. Frågan om motstånd mot välden som söker världsdominans är måhända övergripande de föregående två, men får som generellt riktmärke omsluta de båda på denna listas tredje plats.

    4. På framskjuten position i min värld finns alla de frågor vilka kanske kan sammanfattas med ordet demokratifrågan. Vi måste ständigt bekämpa kapitalets inflytande i allt där istället mänskligt förnuft bör råda: yttrandefrihet, trosfrihet, organisations och demonstrationsfrihet, god vård och utbildning till alla. Kort sagt: på livets alla områden.

    5… Och på samma sätt som vi alla måste hålla mer än en tanke vid liv, måste alla de frågor som listas här på lindelof.nu – av oss mer eller mindre insiktsfulla individer – få sin beskärda del av uppmärksamhet och vårt gemensamma engagemang.

    PS I arbetslivet hatade jag denna typ av övningar, framför allt p g a av deras påtagliga förutsägbarhet. Ty där alla tänker lika, tänker ingen särskilt mycket.

  12. Arne Nilsson skriver:

    Frågorna går i varandra och ligger på olika abstraktionsnivåer. För att ha en uppfattning om vad som är viktig och mindre viktig måste man ha en uppfattning om det samhälle/land/stat man lever i och hur detta fenomen relaterar till andra fenomen av samma karaktär.

    Sverige är ett klassamhälle där vi kan urskilja tre huvudklasser:
    • kapitalistklassen cirka 10 %
    • medelklassen cirka 30 %
    • arbetarklassen cirka 60 %

    Dessa tre klasser har mot varandra stridande intressen hur merarbetet/mervärdet skall fördelas. För tydlighetens skull skall det betonas att det inom kapitalistklassen finns en mindre gruppering, monopolkapitalet, på cirka 1 %, som har det dominerande inflytandet över produktionen och hur merarbetet/mervärdet skall fördelas. Mindre kapitalister är cirka 4 %, och de övre skikten av medelklassen utgör cirka 17.

    Enligt min uppfattning är klasskampen, fördelningen av merarbetet/mervärdet den mest brännande frågan i Sverige i dag. Detta tar sig ekonomiska, politiska och ideologiska uttryck. På sikt handlar det om att avskaffa klassamhället.

    För att arbetarklassen effektivt skall kunna föra sin klasskamp är det nödvändigt att slå vakt om de demokratiska fri- och rättigheterna. För att detta skall vara framgångsrikt är det nödvändigt att slå vakt om Sveriges oberoende, självständighet och territoriella integritet.

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att en oprioriterad uppräkning av olika frågor i bästa fall leder till en diskussion vad som är viktigt. Positlappar som hjälpmedel är ett otyg.

  13. Dennis Zackrisson skriver:

    Bra resonerat, Arne! Tror att det väl var just detta Knut L menade med sina inledande ”frågeställningar”. För dig verkar det som din utgångspunkt (och därmed ingång till alla frågor) är klassanalysen. Hedervärt och viktigt att ha med i tankarna. Efter att under sommaren deltagit i en liten studiecirkel kring ”Klass i Sverige”, den av Arkiv utgivna och i vänstersocialdemokratisk idévärld förankrade luntan om 750-talet sidor, har klassfrågan i viss mening hamnat lite på sniskan. Av dina angivna procentsatser och benämningar för olika skikt i dagens Sverige förstår jag att även du tagit till dig av luntans innehåll.

    Själv är jag numera tämligen övertygad om att utgångpunkten är otillräcklig för att verkligen se vad som rör sig i dagens samhällen, inte bara här i Sverige utan runtom i världen. Det visar flera inlägg i diskussionen här på lite olika sätt. Jag återkommer om detta på annat sätt!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.