På Petersburgska vägar

Bloggens trogne medarbetare Anders Persson beger sig snart ut på äventyr. Han ska under några månader under våren, inom ramen för Svenska Institutets samarbete med universitetet i St Petersburg, föreläsa för ryska meteorologistudenter i sina specialämnen. Kanske får vi rapporter under resans gång. Här några reflektioner inför äventyret.

krig-och-fred-anders-p

Bild ur den nya BBC-serien om Leo Tolstoys roman Krig och fred.
Likheten mellan mannen på bilden och artikelförfattaren är en ren tillfällighet.

Om det är så  att mitt namn inte kommer att figurera på lindelof.nu lika frekvent som hittills, beror det inte på någon politisk misshällighet med Redaktören, utan på att jag kommer att vara utomlands upptagen med helt andra problem än de som normalt avhandlas på här på sajten.

Om några dagar beger jag mig nämligen av till St Petersburg för att arbeta där i ett par månader. Det gäller att bidra till utbildningen av ryska meteorologer genom att (på engelska) föreläsa på Ryska Statens Hydrometeorologiska Universitet (RSHU). Det hela är en del av “Svenska Institutets” Östersjösamarbete.

Att det just blev Hydrometeorologiska Universitet var att vi kände varandra lite grand sedan de för åtta år sedan hjälpt mig med ryska väderrapporter till min artikel om kriget 1808-09. De hade dessutom hört att jag brukade hålla spännande föreläsningar i meteorologi och angränsande ämnen.

För mig är det, förutom den intellektuella utmaningen att föreläsa i mina specialämnen (“man lär så länge man har elever”) också ett bra tillfälle att lite grand lära känna det moderna Ryssland, även om nu en del inte är helt säkra på att St Petersburg är “ryskt”. Mina preliminära kontakter med universitet var också mycket positiva.

Rysslandskritik med kärlek
Men det är sant, det pirrar lite i magen. Hade det inte varit för författare och journalister som Staffan Ringskog och, framförallt, Anna-Lena Lauréns skriverier, hade jag nog inte vågat. Men hennes bok från 2008 är en av de få rysslandskritiska böcker som är skriven av kärlek.

Vad jag bittert saknar är kunskaper i ryska. Jag kan alfabetet, men det räcker inte långt. Men nu skriver Anna-Lena Laurén, och det har jag själv erfarit, att man kan kommunicera med ryssar oberoende av språk. Hur det går till begriper jag bara inte; det är som att gå på vatten: börjar man fundera på “varför” hamnar man i plurret. Som väl är kan jag klara mig på andra språk än engelska utomlands och det har redan tidigare hänt att jag i Ryssland fått nytta av min skoltyska, köksfranska och idiotfinska.

Förbättra svensk-ryska relationer
Nå, hur blir det med politiken undrar ni kanske? Inte mycket. Lika lite som fikasnacket vid kaffeborden på SMHI skulle lära en utlänning mycket om situationen i Sverige, tror jag att tillfälliga kommentarer av mina ryska kollegor ger några djupare insikter – även om det är lätt att tro det. St Petersburg är ju dessutom lite “speciellt”, i en perifer del av det jättelika ryska riket.

Dessutom ska jag ju verka för goda mellanfolkliga förhållanden. Då jag berättade för vänner och bekanta att jag ska till Ryssland reagerade de positivt, till min oförställda glädje. Ingen har sagt: “Usch, ska du till det hemska landet!” Tvärtom, deras spontana kommentarer har varit: “Va kul! Va spännande! Va intressant!”. En och annan har visat tecken på lite avundsjuka. Så kanske är Ryssland och ryssarna inte fullt så impopulära som vissa medier vill få oss att tro.

Meteorologiska kontroverser
Det som möjligen kan störa de mellanfolkliga svensk-ryska relationerna är mina radikala åsikter – i meteorologi. Jag har redan tvingats meddela mina ryska kollegor att vissa kärnpunkter i deras läroböcker i dynamisk meteorologi är lika dåliga som i västvärlden. Vad som möjligen kan anföras som förmildrande omständighet är att böckerna är från Sovjettiden, en så gammal som 61 år tillbaka i tiden. Men samma brister finns som sagt i icke-ryska böcker.

Jag har i dessa frågor redan gjort mig till en kontroversiell figur internationellt. Läsare av lindelof.nu fick lite smakprov för en tid sedan, och här. Men 15-20 års vetenskaplig strid resulterade i höstas i att den mest teoretiska av alla teoretiska meteorologiska tidskrifter Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society godkände och tog in en av mina hädiska artiklar.

Ryska kvinnor
Det ska bli intressant att se hur mina ryska kollegor i St Petersburg kommer att reagera. Enligt Anna-Lena Laurén och rysslandsexperter i min omgivning gillar ryssarna, liksom de flesta andra folk (utom svenskar), att höra lite udda och ovanliga åsikter, även om de inte nödvändigtvis håller med om dem.

Men meteorologer är en väldigt konservativ yrkesgrupp. Men det som inger hopp är att personalen på RSHU till en stor del består av kvinnor. Och det som Anna-Lena Laurén på kvinnodagen skriver i DN stämmer stämmer väl med mina erfarenheter.

Kvinnor i Ryssland är mina viktigaste bundsförvanter i jobbet….det [är] nästan alltid kvinnor som ger de bästa svaren, helt enkelt därför att de svarar på frågan i stället för att krumbukta och kråma sig. Gör jag en gallup i Moskva går jag direkt på medelålders kvinnor. De har ett gott självförtroende, dessutom har de inget emot att tala med främlingar.

Så håll tummarna för mig.

  2 kommentarer for “På Petersburgska vägar

  1. Sven-Eric Holmström
    2016-03-11 kl. 11:22

    All lycka till dig. Hoppas det blir givande för dig. Apropå meteorologi och historia. Är nåt skrivet om det avseende att tyskarna stoppades framför Moskva? Alltså någon form av meteorologisk statistik.

  2. Anders Persson
    2016-03-11 kl. 12:36

    Sven-Erik!
    Nej, den köldknäpp som inträffade just vid motanfallet 1941 hade varit omöjlig att förutse den vecka i förväg som ett sådant militärt företag logiskt kräver.

    Men däremot hålla jag på att forska om den svenska meteorologen Tor Bergeron som 1930 for till Ryssland för att lära upp sina kollegor där i modern meteorologi. Det ledde till att de första böckerna om modern väderprognosteknik publicerades i Moskva 1932 som ryska översättningar och 1935 som bearbetningar av hans (på tyska) författade noter. Dessförinnan hade det bara funnits vetenskapliga artiklar i specialtidskrifter.

    Bra väderprognoser är alltid bra i krig och det är kul att kunna räkna en svensk meteorolog som liten, liten bidragsgivare till Röda Arméns seger!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.