På västfronten intet nytt

The US. Bill of Rights

Någon tar ut godtycklig hämnd på omgivningen för sitt eget misslyckande, lidande? Vad som fick mig att haja till, när jag läste om Alek Minassians massmord i Toronto, var att han hade hänvisat till en Elliott Rodger som sin förebild. Elliot Rodger hade tydligen dödat sex personer härom året vid University of Californias campus utanför Santa Barbara. Det är visserligen 52 mil till Santa Barbara men ändå. Hur kan jag helt ha missat att en ung man gick bärsärkagång med skjutvapen och motorfordon på studenter i mina egna barns ålder i min egen delstat för bara några år sedan?

Svaret är väl tillvänjning. Det räcker inte med att våldet är spektakulärt för att man ska minnas, det måste angå en personligen eller ha någon pervers detalj för att fastna i minnet. Som den där 95-årige krigsveteranen på ett hem någonstans. Han hade överlevt andra världskriget och Koreakriget, men när en polisman såg honom med ett sådant där långt skohorn i handen, hade han inte en chans. Polisen tyckte att skohornet var en halvautomatisk “assault rifle” och sköt ihjäl gamlingen.

Förra veckan här i San Francisco kom en beväpnad man in på en frisersalong, och en “shootout” följde. 27 kulor avlossades varav pistolmannen avlossade en och polisen 26. En kula träffade frisören, oklart vems. Han överlevde. Ungefär samtidigt mejades fyra män ned av en bil. Några dog, men polisen lugnade allmänheten med att det tycktes vara en intern uppgörelse. Det hände i en stadsdel en halvmil från där jag bor, så jag kan inte påstå att det angår eller oroar mig.

Skjutvapen och skottlossning har gjorts till en viktig del av amerikansk folklore. Grundlagens andra tillägg tillåter folk att bilda “A well regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed”. (Eftersom en välreglerad milis är nödvändig för en fri stats säkerhet, ska folkets rätt att inneha och bära vapen inte kränkas).

På 1800-talet ägnade sig dessa miliser inte minst åt att jaga reda på förrymda slavar mot belöning samt massakrera indianer, få betalt för deras skalper och kunna lägga beslag på deras land.

Men grundlagen “The Constitution” har alltmer förvandlats till ett heligt dokument, nedtecknat av “The Founding Fathers”, grundlagsfäderna.

Det finns 28 tillägg (amendments) till grundlagen, varav de tio första, “the bill of rights”, ratifierades 1792.

  • Det tolfte tillägget från 1804 säger att presidenten och vicepresidenten utses av elektorer. Elektorerna får delstaterna utse bäst de vill.
  • Mer än 60 år senare kom tre ytterligare tillägg, som förbjöd slaveriet och garanterade rösträtt för före detta slavar.
  • Efter ytterligare över 40 år kom några tillägg 1913.
  • 1919 godkändes det artonde tillägget, spritförbudet och 1931 kom det tjugoförsta som upphävde det artonde.
  • 1920 kom det nittonde tillägget, som gav kvinnor rösträtt.
  • Det 23:e tillägget är från 1961, och ger invånarna i huvudstaden, Washington DC, rätt att delta i presidentvalen.
  • 1964 kom det 24:e, som säger att man inte kan fråntas sin rösträtt bara för att man inte betalar skatt.
  • Det 25:e från samma år kom till med anledning av mordet på president Kennedy och reder ut successionsordningen.
  • Det 26:e från 1971 sänker rösträttsåldern till 18 år.
  • Det 27:e och sista tillägget från 1992 reglerar kongressens löneökningar till sig själv.

Konservativa politiker brukar lova att lagstifta “enligt grundlagen”. De menar att staten inte ska ägna sig åt sådant som inte står i grundlagen eller dess tillägg. Det står till exempel inget om att landet ska ha en riksbank, “Federal Reserve”. Därför bör den avskaffas. Inte heller står där något om fackföreningar, ålderspension eller socialvård. Väck med det också!

Men rätten att bära vapen är alltså grundlagsskyddad och ges dessutom en absurt vid tolkning.

Om högern och NRA (National Rifle Association) viftar med andra tillägget, brukar vänstern åberopa det första:

Congress shall make no law respecting an establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof; or abridging the freedom of speech, or of the press; or the right of the people peaceably to assemble, and to petition the Government for a redress of grievances. [92]

Religionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, demonstrationsfrihet och myndigheternas skyldighet att ta hänsyn till folks klagomål. Ganska imponerande, och i en enda mening dessutom! Men allt detta har alltså samma status som rätten att bära vapen.

Grundlagen förbjuder inte heller amerikanerna från att bo i palats och hålla sig med privata jumbojettar. Eller att bo under motorvägsbroar och ta sig fram via godståg. Inte heller föreskriver den att man måste betala parkeringsböter eller ha godkända registreringsskyltar på bilen. Folk hänvisar till grundlagen i stort som smått. Och tilläggen – “amendments” – har alla samma legala ställning, från stort (det första) till smått (det senaste).

Den ofelbara grundlagen, “the Constitution”, finns också i bakgrunden, när amerikanska politiker (samtliga presidenter!) hävdar “exceptionalism”; idén att USA står över alla andra länder, ja inte är ett land som andra, utan grundat på högre, hart när gudomliga principer. Och följaktligen har rätt att tillämpa sina egna lagar på hela världen, stationera trupper i en rad afrikanska länder, kräva dödsstraff för Julian Assange mm.

  1 kommentar for “På västfronten intet nytt

  1. Anders Persson
    2018-05-10 kl. 8:36

    “USA är en stormakt med en misskött ekonomi vars roll i världen kommer att minska efterhand framöver. Men under nedgångsperioden kan vad som helst hända.”

    Detta är något som många av oss kring lindelof.nu hävdat länge, men nu har Janerik Larsson, liberal och varm anhängare av de fria marknadskrafterna, anslutit sig i gårdagens SvD.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.