De allra flesta föräldrar vill att deras barn ska få betyg i skolan trots att betyg i alla tider har varit offentliga handlingar. Vi kan alltså begära ut Thomas Östros skolbetyg. Han hade bra betyg, kan jag avslöja. Jag känner nämligen Inger Wahlström, hans första lärare, som dessutom vid hans ministertillträde vittnade om saken i…
historia, historia för mellanstadiet
Kap 20 – Trolle
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 et är höst, duggregn och snålblåst i gränden. Olof trampar för första gången Stockholms nersmetade gat-stenar i kvarteren bakom slottet. Han har aldrig varit här förut, men hört mycket talas om den stora staden, där tyskar och rika herremän, både adel och borgare, håller till med sina hov.…
historia, historia för mellanstadiet
Kap 14 – Ödegårdar och Stora Döden
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 pöken och onda makter ligger alltid på lur. Plötsligt slår de till med fasansfull kraft. Året är 1349, i den svage Magnus Erikssons regeringstid. Sändebud från Norge berättar att den Onde härjar runt och slår sina klor i människorna så att bölder stora som äpplen slår upp på…
historia för mellanstadiet
Kap 7 – Marknad blir stad
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 alt är en vara som man inte kan tillverka själv. Salt är viktigt för att kunna bevara mat över vintern (så att den inte ruttnar), för att inte behöva svälta. Salt måste man alltså skaffa och är svårt att få tag på. Saltet finns nere i Tyskland i…
historia för mellanstadiet
Kap 6 – Sveriges första kungar
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 Lagga socken en mil söder om Uppsala står idag ett litet vitrappat stenhus med en gallergrind till dörr. Där inne kan man se flera stora stenar. Kommer man riktigt nära kan man också urskilja inhuggna namn i stenarna. Det är kunganamn. Huset är mycket yngre än stenarna och…
historia för mellanstadiet
Kap 5 – Vite Krist mot Oden
Av Knut Lindelöf • • 1 kommentar
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 et är fortfarande för 1000 är sedan, som när den här boken började. Människorna tror fortfarande på de gamla gudarna (asagudarna). Den gamla asatron har ändrats på senaste tiden. Det fanns förr (för ännu mer än 1000 är sedan) många fler gudar än Oden, Tor och Frej. Man…
historia för mellanstadiet
Kap 4 – Vardag i Svea Rike
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 olen lyser fortfarande. På andra sidan viken stiger den gråvita rökpelaren upp ur skogen och upplöses strax ovanför trädtopparna i den behagliga sommarbrisen. Du känner inte längre lukten av elden, för vinden har vridit sig mera mot syd. Stigen du går på längs skogskanten ner mot vattnet är…
historia för mellanstadiet
Kap 3 – Sverige växer fram
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 e äventyrliga långbåtfärderna i österled lockar inte längre stammarnas rika och modiga män och ger inte längre lika mycket rikedomar. Folken borta i öster har lärt sig försvara sig mot vikingarna. Dessutom har stormarna blivit svårare, vintrarna längre och bistrare och somrarna kortare. Hemma har folklandens bönder och…
historia för mellanstadiet
Kap 2 – Folk som fä
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 änk dig att vi för 1000 år sedan samlar ihop alla människor i hela Sverige på en plats. Om de packar ihop sig lite ryms dom på några fotbollsplaner. Alla dessa människor arbetar med jord och djur, utom en liten del som ryms inom ett straffområde. Dessa få…
historia för mellanstadiet
Kap 1 – Bygderna i Svea och Göta Riken
Av Knut Lindelöf • • 0 kommentarer
Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88 ftersom Du inte kan färdas ett tusen år tillbaka i tiden på riktigt är det här faktiskt en helt omöjlig historia. Men vi människor har en nästan gränslös fantasi, det vill säga förmåga att föreställa oss det otänkbara, därför är det bara att traska vidare in i vår…
