Vad som sker just nu i Israel och Palestina måste betraktas som en av oändligt många tidigare uttryck för vad som kan kallas ”Golda Meirs doktrin”:
Det var inte som om det fanns ett palestinskt folk i Palestina som betraktade sig som ett palestinskt folk och vi [radikala neo-sionister] kom och slängde ut dem och tog deras land från dem. De existerade inte.
De som inte höll med om detta, de som faktiskt betraktade palestinier som ett folk, förklarade Golda Meir, hade helt enkelt svalt ett “påhitt av några judar med förvrängda sinnen”.[1] Det är dessa grundantaganden – att araberna helt enkelt är sekundära israelerna, förmodligen för att de är araber – stora delar av nutida intelligentian och statsmakter utgår från.[2]
Det är viktigt att gå igenom de dystra fakta om den palestinska situationen under den senaste tiden, men på inget sätt någonting nytt. Detta har mer eller mindre varit fallet i årtionden. En av Sveriges ledande israelkritiker, Gunnar Olofsson, ger en dyster men fullt ärlig bild i sin genomgång. FN:s övervakningskommission (OCHA), noterar att nedrivningen av palestinska byggnader ökade 36 procent – totalt 848 stycken – 2020, jämfört med året innan. 53 skolor står mer eller mindre på tur. Hittills i år har man velat lära araberna en rejäl läxa, och alltså har i år rivningstakten ökat med 185 procent. Fram till slutet av mars har 327 personer, däribland 200 barn, förlorat sina hem. De främsta målen, bland civila, såklart, är väsentlig infrastruktur. Förstörelsen av bland annat “bostadshus, solpaneler, anläggningar för vatten- och sanitet och annat”, som till stora delar är biståndsdonationer till palestinier, har ökat med 450 procent. Olofsson fortsätter förskräckligt detaljrikt att beskriva hur så gott som alla delar av palestinskt civilsamhälle har smulats sönder eftersom det utgör ett hot mot “judiskt kulturarv”.
Nå, i den pågående attacken mot Gaza har litet förändrats. Även här märker vi att “Golda Meirs doktrin” lever vidare starkare än någonsin, och särskilt vad gäller de vräkningar i Sheikh Jarrah som föranledde våldet förra veckan. Men det finns en intressant detalj som oftast utelämnas i den dominerande pressen: i andra områden står palestinierna inför samma typ av vräkningar. I Silwan har israeliska myndigheter förklarat jihad mot palestinierna, för att färdigställa det fundamentalist-religiösa projektet “City of David”, vilket äventyrar 10.000 palestinier och deras hem. Liknande är fallet Jaffa, där flera israeliska bosättarföretag har sopat undan palestinska familjer för att kunna närma sig judisk “raslig renhet” i det förlovade landet, liksom i Umm al-Fahm och Khan al-Ahmar.[3]
I vanlig ordning, under bombardemangen, har ofantligt många fler palestinier dödats än Israeler – vilket inte är förvånande, givet maktobalansen till Israels fördel. Men varför kan vi då inte sätta stopp för vad Israels försvarsminister Benny Gantz – som dessutom ledde angreppet på Gaza 2014 – öppet förklarar: Gaza skall brinna”? Varför kan Israels “strategi att förstöra dess invånares hem” (som människorättsorganisationen Al Mezan förklarar) inte släppas fram i ljuset?[4] Svaret är att Israel och storebror USA inte vill det. Om palestinierna (ockuperade och förödmjukade) gör minsta motstånd skall man svara med ofantliga mängder våld. Och om de vill söka fred, kan de glömma det.
Säkerhetsrapporter har förklarat hur USA inlagt veto mot två uttalanden mot fördömanden av Israel i FN:s säkerhetsråd, som “enhälligt” – 14 av 15 medlemmar – biföll. I måndags (den 10:e maj) föreslog Norge ett samlat uttalande om israelisk nedtrappning av vräkningar av palestinska familjer, som “USA till sist blockerade”.[5] I onsdages avvisade Israel ett förslag från Hamas om “ömsesidigt” vapenstillestånd. Haaretz rapporterade att Benny Gantz och hela Netanyahus kabinett avvisade förslaget och ryska medlingsförsök, då – som han förklarade – “Israel inte förbereder sig för ett vapenstillestånd. […] Det finns inte något slutdatum” för ödeläggelsen av palestinierna. En minister instämmde: “Detta kommer inte sluta inom de kommande dagarna” och “Israel kommer inte stoppa och har inget intresse av att stoppa.”[6]
Det är av dessa skäl det är så sorgligt (men inte förvånande) att de liberala duvorna, Michael Winiarski, Nathan Shachar et co (jag nämner inte hökarna, Aron Flam m fl., dyrkar statlig våld och tyranni, och helt ignorerar alla fakta kring situationen) på något sätt försöker jämställa våldet från båda håll. Den ena sidan har installerat en brutal regim, belägrat och terroriserat ett helt folk i mer än ett halvt sekel. Den andra har försökt svarat på detta. Är man seriös måste man också ställa de riktiga frågorna. Norman FInkelstein förklarade att föreställningen att ”Israel har rätt att försvara sig är en [förvirrad] avvikelse”. Den verkliga frågan är, har Israel rätt att använda våld för att upprätthålla en illegal ockupation? Svaret är nej.[7]
Svaret från Palestina – ibland, förhållandevis ineffektiv raketbeskjutning – hur oförsvarligt och opassande det än kan vara, är fullt befogat. Under FN:s resolution 3246 ges all rätt till ett folk att bruka “väpnat motstånd” mot en angripare eller kolonisatör. Resolutionen fastslår också “legitimiteten för ”folks kamp för frigörelse från kolonial och främmande dominans och främmande förtryck med alla tillgängliga medel”.
Så länge den klassiska folie à deux, USA och Israel, understödda av stora delar av pressen, får härja fritt, kan palestinierna inte förvänta sig att bli behandlade som människor.
Skribenten…
Andi Olluri går sista året på gymnasiet i Uddevalla och har albanska som modersmål.
Noter:
[1] Chomsky, Noam, Fateful Triangle, Pluto Press (2016), s.57. För fler kommentarer om “radikala neo-sionister”, som till skillnad från traditionella sionister inte förespråkade samlevnad mellan palestinier och judar, se Global Politics, Olluri, Andi, “Hybris – Israel”, 18 maj, 2020, not 2. För fler kritiska anmärkning, exempelvis av Martin Buber, se bl.a. Karlsson, Ingmar, Bruden är Vacker men har redan en Man, W&W (2012), s.338. För liknande kommentarer som citerades ovan, se ibidem, s.246.
[2] Sammanfattningen av Israels palestinapolitik ges i flera olika israeliska och internationella källor. B’Tselem (14 maj) kommenterar att:
Det pågående våldet tvärs över Israel/Palestina är ett utfall av en apartheidregim som kontrollerar hela området. Under denna regim, är ungefär hälften av folket som lever mellan Jordanfloden och Medelhavet – judar – tillåtna att leva fullgoda liv och åtnjuta skydd av sina mänskliga rättigheter, medan den andra halvan – palestinier – inte kan det.
Se dessutom HRW:s rapport från slutet av april, 2021, där de beskriver Israels “apartheid” (deras formulering).
[3] Middle East Eye, “Not just Sheikh Jarrah: Plaestinians elsewhere are Facing Eviction”, 11 maj, 2021. Se dessutom kommentarer av en ledande expert i frågan i Counterpunch, Baroud, Ramzy, “Muna is Palestine, Yakub is Israel: The Untold Story of Sheikh Jarrah”, 13 maj, 2021.
[4] Electronic Intifada, Nassar, Tamar, “Israel Vows that ‘Gaza will burn’”, 13 maj, 2021.
[5] Antiwar, “US Again Blocks UN Security Council Statement on Gaza, Jerusalem Violence”, 12 maj, 2021.
[6] Antiwar, “Israel Rejects Hamas Truce Offer. Sats Gaza Campaign ‘Far from Over’”, 12 maj, 2021.
[7] Antiwar, Iqbal, Yanis, “Israeli Barbarism in Gaza”, 13 maj, 2021. Iqbal ger en relevant genomgång över tidigare israeliskt grusande av vapenstillestånd.
Tack för denna information om israelernas rivningar av palestiniers bostäder och skolor. Nu vet jag grundorsaker till palestiniers uppror. Grundorsaker som svensk statstelevision och svenska tidningar ej velat lyfta fram.
Mycket bra genomgång av det aktuella läget i Palestinakonflikten.
Vad vi förtiger nu är också hur de hycklande västmakterna (Biden, ledarskribenter i Sverige mm) som har varit ute och anklagat Kina för ”brott mot mänskliga rättigheter” och genomför förintelse m m.
Nu håller man tyst om Israels ”brott mot mänskliga rättigheter” när man bombar civila kvinnor och barn och uttrycker stöd för Israel som måste försvara sig.