Sedan händelserna 7 oktober förra året, och den efterföljande förödande israeliska militäroffensiven i Gaza, har förhållandena för palestinska fångar i israeliska fängelser försämrats dramatiskt. Enligt en rapport av israeliska ”Läkare för Mänskliga Rättigheter” (PHR-I) – ”Systematic Violation of Human Rights. The Incarceration Conditions of Palestinians in Israel since October 7” – lever behandlingen av fångarna inte längre upp till acceptabel standard.
Först av allt har antalet palestinska ”säkerhetsfångar” ökat från ”normalt” kring 4–5.000 till omkring det dubbla. Runt 4.000 palestinier med tillstånd att vara i Israel – för arbete eller av medicinska skäl – följde med i det svep av arresteringar som följde efter den Hamasledda attacken i södra Israel 7 oktober. En del har sedan frigivits, men andra sitter fortfarande i förvar på oklara grunder. I en del fall har palestinier, efter att ha fått sina tillstånd hastigt indragna, anklagats för att uppehålla sig i Israel illegalt.
Förutom extrem trångboddhet i fängelserna – ibland finns inte ens madrasser att sova på – har de palestinska fångarna sedan oktober utsatts för kraftigt försämrade villkor: förbud att lämna cellerna för ens en timmas dagsljus, avstängt varmvatten – eller ens möjlighet att duscha kallt – obrukbara toaletter, avstängd elektricitet, förbud mot besök av anhöriga och kontakter med omvärlden, förbud mot att dryga ut den otillräckliga fängelsekosten med egna inköp. Misshandel och tortyr av fångarna har blivit tillåten standard, och fångar har vittnat om att man till exempel under hot om stryk tvingats kyssa den israeliska flaggan. Besök av advokater tillåts inte längre, och inte ens Röda Korsets inspektioner av förhållandena är längre självklara.
Tillgången till medicinsk vård för olika sjukdomar har kraftigt begränsats, viktiga mediciner undanhållits och sjukbesök – inte alltid hos läkare – har ibland skett med fången försedd med handfängsel och ögonbindel. Hittills finns minst sex dokumenterade fall där fångar avlidit efter bristande medicinskt omhändertagande.
PHR-I har – tillsammans med andra människorättsgrupper som ”Association for Civil Rights in Israel” (ACRI), ”Public Committee Against Torture in Israel” (PCATI), HaMoked och Adalah – upprepade gånger vänt sig till Israels politiker och Hälsodepartement med frågor och krav rörande behandlingen av fångarna. Beskeden har varit att man i stort sett inte har några invändningar mot den nuvarande ordningen.
Trots att misshandel av fångar, och undanhållande av nödvändig medicinsk vård, är uppenbara brott mot bland annat FN:s konvention mot tortyr och Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – och inte minst normal läkaretik! – är protesterna få. Det israeliska läkarförbundet (IMA) har hittills gjort en slät figur, och läkare anställda av fängelsemyndigheten, som godkänt eller mörkat om tortyr, är dessutom ofta inte medlemmar av IMA – som alltså inte ser dem som ett problem.
Och från det svenska Läkarförbundet är det – som tyvärr så ofta – alldeles tyst.
