Påverkar invandringen svenska skolresultat?

integration

Eftersom språkkunskaper är nyckeln till skolframgång kan skolor med många utlandsfödda elever förväntas klara sig sämre än skolor med många svenskfödda elever. Då och då hör man att det kanske är det stora antalet utlandsfödda elever i Sverige som är orsaken till Sveriges låga PISA-resultat. Frågan bör därför redas ut. Alltså, vad betyder invandringen för svenska skolans sjunkande skolresultat?

I en utredning från SCB Integration – en beskrivning av läget (dec 2013) finns en hel del matnyttigt att hämta. Där finns ordentliga tabeller och diagram på invandringens storlek och varifrån invandringen kommer sedan 1998.

2011 hade Sverige 1,5 miljoner utlandsfödda och de utgjorde 15% av befolkningen. Invandringen kom från många olika områden (Norden utom Sverige, EU utom Norden, övriga Europa, Nordamerika/Oceanien, Sydamerika, Asien och Afrika) och hade många olika orsaker. Elever från vissa områden uppvisar påtagligt sämre meritvärden än svenskfödda elever, nämligen de från Övriga Europa (utom EU), Asien och Afrika.

Därmed kan man konstatera att många utlandsfödda elever drar ner ett sammanvägt meritvärde. Frågan är bara hur mycket.

meritvarden

Om man för året 2011 viktar flickgruppernas meritvärden i förhållande till deras andel av populationen (2011 års 9-or) så ser man att meritvärdet sjunker med ca 3 meritpoäng. Alltså, de svenskfödda eleverna har 206 meritpoäng, medan alla tillsamman har ett medel på ca 203. Mönstret är detsamma för pojkgruppen, fast skillnaden är mindre, ca 2 meritpoäng (ca 200 till 198). Meritvärdet sjunker alltså något för hela elevårskullen, men ändå ganska marginellt. 85% av eleverna är trots allt svenskfödda.

Som en jämförelse kan man fundera över följande förhållande: Svenskfödda pojkars meritvärden är mer än 20 poäng lägre än svenskfödda flickors, medan afrikafödda pojkars meritvärden bara är 10 poäng lägre än afrikafödda flickors. Kön verkar alltså vara viktigare för svenska skolors meritvärden än var man råkar vara född.

PISA-rapportens låga värden för Sverige påverkas en aning, men alltså ytterst marginellt. Vad denna rapport emellertid pekar ut är den stora orättvisan att  utlandsfödda elever halkar efter i skolan på många sätt. De får också generellt sämre utbildning och jobb och är mer arbetslösa i 30-årsåldern. Här ligger skolans stora utmaning.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  12 kommentarer for “Påverkar invandringen svenska skolresultat?

  1. Lotta Rosenström
    2014-06-23 kl. 20:29

    Jag har själv undrat över om inte de många invandrarbarnen påverkar svenska resultaten tex i PISA. Per Kornhall tar upp den frågan i sin bok Barnexperimentet s 41. Enligt Kornhall förändras resultaten mycket lite om man utesluter första och andra generationens invandrarbarn.

  2. Ulla-Britt Niklasson Göteborgska
    2014-06-23 kl. 21:17

    Sluta med alla diagram och jämförelser! Avskaffa fria skolvalet och avskaffa vinster i välfärden! Vi har varken tid eller ork och absolut inte råd att lägga pengar som inte finns i riskkapitalisternas fickor!

    Byt ut regeringen och Socialdemokratin om dom inte samtycker!

    Rättning Vänster!

  3. Knut Lindelöf
    2014-06-24 kl. 8:40

    Lotta! Det stämmer ju ganska väl med vad jag kom fram till.

  4. Bo Persson, Piteå
    2014-06-24 kl. 13:58

    Det stämmer också bra med den svensk-finska erfarenheten. Det har ju hävdats att den stora skillnaden mellan Sverige och Finland i PISA-undersökningarna skulle bero på att Sverige har större invandring än Finland. Men om man korrigerar för detta så minskar skillnaden bara marginellt. Ett par meritpoäng.

  5. Kristoffer Larsson
    2014-06-24 kl. 14:24

    Det finns också en utredning (av IFAU vill jag minnas, men jag är inte helt säker) som också visar att utrikes födda drar ned resultatet ytterst marginellt. Invandringen kan alltså inte förklara de sjunkande resultaten.

    Till skillnad från Ulla vill jag berömma dig för att du använder diagram och figurer.

    Slutligen vill jag tipsa om denna intervju med Magnus Henrekson där skolfrågan diskuteras. Två citat:
    – När mitt äldsta barn skulle börja gymnasiet gick vi till gymnasiemässan i Älvsjö. Det var en så mardrömslik upplevelse att jag lät bli att gå när det var dags för mitt andra barn att välja skola. Gymnasierna marknadsförde sig med att de bara hade lektioner på förmiddagarna så att man skulle ha tid att jobba vid sidan av. Att eleverna fick gratis dator. De konkurrerade med alla möjliga medel som inte hade med kunskapsförmedling att göra.

    – Vi får en situation där de fina skolorna, med de fina eleverna, sätter högre betyg än vad eleverna förtjänar. “För det är klart att våra ungar ska komma in på de mest prestigefyllda utbildningarna.”

    Det senare märkte han av som professor på Handelshögskolan, en av Sveriges mest utpräglade elitutbildningar. Studenterna har sämre förkunskaper än tidigare, och många kommer in på Handels med betyg som är högre än de förtjänar. Ofta handlar det om privilegierade studenter från skolor i Stockholms innerstad med rykte om att vara just lite finare.

    Han fick frågan: Hur märker du att förkunskaperna är sämre på senare år än när du började undervisa?
    – Många har inte grundläggande förmåga att hantera algebraiska uttryck. Folk kan inte derivera. Och då måste utbildningen anpassas till en ny lägre nivå. Trots att detta ska vara the best and the brightest.

    Källa: Delar av borgerligheten missförstår marknadsekonomi

  6. Dennis Zackrisson
    2014-06-24 kl. 16:24

    Ulla-Britt!
    Varför ska vi avskaffa vinster i välfärden? Menar du att den inte ska drivas så effektivt och resurssnålt som möjligt?

    Det vi bör bekämpa är ju att dessa “vinster” inte kommer verksamheten till del utan “försvinner” ner i privata fickor inom och/eller utom landet. De som satsar medel i välfärdsverksamhet bör väl ha rätt till viss avkastning på sina insatser, men här behövs regelverket tätas till ordentligt.

    Men “vinsterna” som sådana är väl bra? Att hela verksamhetsmålet är koncentrerat på ökade vinster leder dock fel. En uppstramning behövs alltså även på denna punkt.

    Läge för konstruktivt tänkande (i stället för destruktivitet) alltså!

  7. Tommy Sjöberg
    2014-06-25 kl. 6:16

    Det är inte “vinster i välfärden” som är huvudproblemet, utan det är möjligheten att ha vinst som mål före t.ex kvaliteten i skolan.
    Är det någon som tror att Folktandvården inte går med vinst när man som i mitt fall fick betala 1400 kr för 20 minuters arbete med att ersätta en plomb i en framtand. Eller som när Västnytt visade i ett inslag för ca 5 år sedan att den kommunala missbrukarvården tog
    1000 kr/dag för ett omöblerat rum. Jag har skickat mejl till Vänsterpartister om att dom är medskyldiga till utvecklingen när dom tillsammans med Socialdemokraterna beslöt våren 1991 att konkurrensutsätta offentlig verksamhet genom den så kallade Köp/sälj-reformen som började tillämpas 1992 med borgarna vid makten.

    Detta vill (V) inte höra talas om nu när man har bestämt sig för “vinster i välfärden” som sin stora valfråga inför riksdagsvalet 2014. Finns det någon överhuvudtaget som vågar föreslå ett upprivande av denna lag som är en av den största reformerna för offentlig verksamhet någonsin utan att den var underkastad offentlig debatt innan.

    Margareta Norlin var nästan ensam att förstå konsekvenserna som hon skrev artiklar om och beskriver utförligt i “Baklängesrevolutionen”.

  8. Tommy Sjöberg
    2014-06-26 kl. 13:32

    Kristoffer!
    Tack för länken, mycket intressant text.

  9. Bo Persson, Piteå
    2014-06-27 kl. 10:08

    Vad är det för intressant i intervjun med Magnus Henrekson, Tommy? Det som är en hundraprocentigt säker återvändsgränd, alltså skolpengsidén, kritiseras bara för hur den praktiseras.
    Det vill säga å ena sidan den ideala skolpengen och å den andra den reala. Och den typen av demagogi känner vi ju igen. Eller hur? Vad kan inte försvaras med en sådan distinktion mellan idé och verklighet?
    Och Henrekson erkänner ju till och med själv detta. Det är inget fel i sig på marknadiseringen av skolan. Men han är rädd för opinionen mot den.

  10. 2014-06-27 kl. 13:35

    “PISA-rapportens låga värden för Sverige påverkas en aning, men alltså ytterst marginellt. Vad denna rapport emellertid pekar ut är den stora orättvisan att utlandsfödda elever halkar efter i skolan på många sätt. De får också generellt sämre utbildning och jobb och är mer arbetslösa i 30-årsåldern. Här ligger skolans stora utmaning.”

    Artikelns avslutande slutsats, och den “antirasistiska” agendans stora fallgrop. Inget håller samman, allt är snömos och slafs-tänk.

    Alla som påstår sig arbete mot “rasism” måste förstå att vi måste gå tillsammans och det är svenskarna som måste visa, med hela handen, i vilken riktning.

    Det är så det är, och det är bara så det kan vara, och det är först då ni inser det som det kan bli ett slut på detta “antirasistiska” tröskande.

  11. Tommy Sjöberg
    2014-06-28 kl. 6:12

    Bo!
    Det som var intressant var beskrivningen av tillståndet i skolan och att han vågar delvis gå emot gängse uppfattningar. Märkligare är att ingen kommenterar mitt påstående att (V) är medskyldiga till hur det ser ut i Offentlig verksamhet sedan 1992. Att (V) döljer detta i den offentliga debatten är ohederligt enligt mig.

    T.S. löneslav i Göteborgs Kommun 1990-2014

  12. Knut Lindelöf
    2014-06-28 kl. 8:29

    Evert! Menar du verkligen allvar? Det jag skrev om att invandrare i Sverige inte får rimliga chanser till integration kallar du “den ´antirasistiska´ agendans stora fallgrop” och betecknar som “snömos och slafs-tänk”. Vad i helvete menar han med det?

    “Påstår” inte du att du är emot rasism? Vad är du då? Har du blivit rasist för att du så innerligt hatar de fina antirasisterna? Och vad menar du med att det är “svenskarna som måste visa [vägen], med hela handen”. Vilka är dessa svenskar?

    Nu har du trampat fel så det skräller.

    Välkommen med en förklaring!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.