“Politiker och medier bluffar om invandringen”

Flyktingpolitiken svängde plötsligt. S+MP-regeringen försvårade för flyktingar att ta sig in i landet på ett sätt som alla utom SD fördömde för ett halvår sedan. Nationalekonomen Tino Sanandaji tecknar en skrämmande bild av den märkliga invandringspolitiken. Är han inne på rätt spår eller bara ännu en invandrarfiende i förklädnad?

Att det varit något lurt med svensk invandlings-(flykting-)politik är ganska uppenbart. Att frågan blivit så till den grad ideologiserad att man absolut inte bör skriva om saken är ett av de mest tydliga indikationerna på tabuförhållandet.

År efter år fortsätter flyktingfrågan att vara en vattendelare mellan “de goda” och “de onda” människorna i vårt land. Höger- eller vänster i politiken har helt förlorat sin relevans i sammanhanget.

Att alls resonera i termer av att – invandringsvolymen kan bli en samhällsbelastning och få betydelse för landets ekonomi och välfärd eller för invandrarna (flyktingarna) själva – innebär en klar stigmatiseringsrisk för den som yttrar detta, mig i det här fallet. Det har visat sig här på bloggen tidigare. Gamla goda vänner har upprörts stort över varje sådan fundering.

Till saken då, trots riskerna. För att resa legalt från Syrien, Irak, Afghanistan, Sudan, Somalia, Jemen … till Sverige (och andra europeiska länder) krävs visum från svensk myndighet. Men visum beviljas inte till asylsökande. Därför är man som flykting hänvisad till de livsfarliga flyktingrutterna (över Medelhavet, Balkan, Turkiet, Grekland …) som till stor del behärskas av flyktingsmugglare. Som flykting vet man att det gäller att ta sig innanför EUs yttre gräns, för att sedan ganska bekymmersfritt ta sig till Sverige. Där är (var) chansen störst att få stanna. Före Schengen var det inte alls lika lätt att ta sig till något land i Europa på grund av att alla länder hade gränskontroller. Det här är en viktig faktor – vid sidan av krigen och konflikterna i Mellanöstern och Afrika – till att flyktingvågen blivit så kraftig bland annat till Sverige de senaste åren, nu uppe på 400 000 på årsbasis.

Nå, det där med att man inte beviljar visum har jag inte hört talas om förut. Det förefaller som att dessa förhållanden mörkas av politiker (från höger till vänster) och från medier. Är det så att man sprider myter i denna enormt viktiga fråga. Det innebär i så fall att Sverige (och andra EU-länder) med berått mod skickar ut miljoner människor på de livsfarliga flyktingrutterna (för att inte alltför många ska lyckas ta sig fram). Cecilia Malmström, Stefan Löfvén, Fredrik Reinfeldt med flera i så fall fullt medvetna om denna cyniska politik. Är det så att man spelar human och generös mot den lilla rännil som till slut överlever flykten och som når sina slutmål, men i själva verket stoppar den stora flyktingvågen med dolda och brutala metoder?

Men plötsligt svängde politiken och gränserna stängdes. Är det så att när “rännilen” blivit så stor att man inte längre lyckas hantera situationen på ett för hemmaopinionen anständigt sätt så tar humaniteten slut? Skådespelet är minst sagt häpnadsväckande och bäddar för högerextrema och rasistiska grupper att enkelt slå mynt av.

Det här och mycket annat presenteras i ovanstående föreläsning av den svenske nationalekonomen Tino Sanandaij med iranskt (kurdiskt) ursprung. Han påstår att han – till skillnad från de flesta inom det svenska medie-politiska maktkomplexet – går till läggen och söker de pålitliga siffrorna och sambanden om invandringen och integrationen, dels genom historien och dels på senare tid. Hans bild är just häpnadsväckande. Men vad kan hindra oss att genom kritisk granskning av källor bli aningen klokare på vad som egentligen pågår. Det är ingen konspirationsteori …

Föreläsningen är lång (1:49:43), Tino Sanandaji talar fort, men uttrycker sig väl. Ta dig tid och välkommen åter i diskussionen.

... är läst 542 gånger!

  27 kommentarer for ““Politiker och medier bluffar om invandringen”

  1. Dennis Nilsson skriver:

    Tino Sanandaij’s “siffror” brukar citeras av hatarna, som ett argument mot att emigranter inte är “lönsamma”, utan bara en belastning.

    Tja, Moder Natur struntar i sådana här ovidkommande faktorer, och har sina cykler, med sin gilla gång. EN sak som är säker, är att någon gång i framtiden, måste Skandinavien och delar av norra Europa återigen utrymmas. De som lever här då, får då, som tidigare, bli flyktingar till södra Europa, och Nordafrika, till Sahara-öknen som då blir en grönskande oas.

    Varför? Jo titta på denna utmärkta dokumentär från American Geosciences Institute, som beskriver vår planets historia.

    “Faces of Earth – A Human World”

    “Earth has shaped human evolution and now humans are shaping Earth. We will see how geologic and climatic changes have shaped human development, even sparked human migration around the globe as ice sheets advanced and retreated.”

    Hur fort denna kommande klimatomställningprocess tar går inte idag att definiera. Ytterligare forskning behövs. Det kan ta 5 år, 50 år eller 500 år. Tar det 5 år så kommer det att bli kaos.

    Egentligen borde denna fråga vara den viktigaste för alla politiker. Att bygga upp en beredskap för klimatförändringar/klimatförflyttningar istället för att tjafsa om gränser hittan och dittan.

  2. Arne Plahn skriver:

    Lindelöf drar nog lite för enkla och bekväma slutsatser av den “plötsliga” svängningen i flyktingpolitiken när han påstår att det var i hänsyn till hemmaopinionen. Den hade man struntat i i över ett år. Han nonchalerar helt att det svenska systemet höll på att braka ihop totalt. Migrationsverket, polisen, försäkringskassan, flertalet kommuner samt bostadstillgången. Allt påverkades till bristningsgränsen. För övrigt påskiner han att Sanandaji uttrycker sig på ett för sin egen åsikt fördelaktigt sätt utan att direkt nämna att Sanandaji är en av de få ekonomer och debattörer som bara rör sig med fakta direkt från SCB och Migrationsverket själv. De flesta övriga håller sig till känslomässiga argument och höftade antagningar då de påstår att invandringen till och med är lönsam. Det vore klädsamt att hålla sig till sanningen.

  3. Knut Lindelöf skriver:

    Arne P!
    Meningen att “det svenska systemet höll på att braka ihop totalt” är sannerligen ideologisk, knappast en “sanning”. Några myndigheter är och har varit svårt pressade, det tror jag man kan konstatera utan att vara en lögnare. Detta vet människor i Sverige och det påverkar opinionen. Snacket om systemkollaps är högerpopulistisk propaganda. Sanandaji bygger mycket av sina resonemang på officiell och trovärdig statistik, men att han skulle framföra sanningen vore naivt att påstå. Han har förstås, som alla andra, även en egen agenda. Att invandring kan vara lönsam t ex är helt okontroversiellt, vilket Sanandaji alls inte förnekar.

  4. Kalle Gustavsson skriver:

    Knut!
    Du skriver “flyktingvågen blivit så kraftig bland annat till Sverige de senaste åren, nu uppe 400 000 på årsbais.”

    Enligt Migrationsverkets statistik har 160 000 personer sökt asyl i Sverige 2015. Under perioden 16-22 december inkom 2927 ansökningar om asyl. Motsvarar 152 000 på “årsbasis”.

    Vilket underlag har du för siffran 400 000?

  5. Knut Lindelöf skriver:

    Kalle!
    Här ett typexempel på hur saker kan röras till om man vill, men kanske också redas ut. Din fråga är helt berättigad. Jag fick siffran ur Sanandajis föredrag. Jag uppfattade att han kom fram till 400 000 genom att extrapolera (de högsta månadstalen) till ett helt år. Så kommer det säkert inte att bli i verkligheten, vilket han inte heller påstod i sitt föredrag. Även om jag slarvade med denna siffra bevisar det dock inte att Sanandaji “… är en neocon-lögnspridare som jobbar med en blandning av orimliga antaganden, absurda extrapoleringar och hämningslöst förakt för jämlikhet och människovärde”, som en nära västervän slänger ur sig i en kommentar om honom på facebook. På facebook är meningarna mycket delade om denna bloggpost.

  6. Gunnel Gomér skriver:

    Är det inte enklare att tänka såhär? De senaste 30 åren har – i genomsnitt – 18.000 personer per år beviljats asyl. Och i 30 år har det beskrivits som haveri och katastrof för vårt land. Nu har tio gånger fler anlänt och mottagningssystemen går på högvarv. Den s k kvalitén i mottagande-ambitionerna har sjunkit p g a påfrestningar, särskilt vad gäller de ensamkommande barnen och tonåringarna. Om 20.000 är en katastrof … vad är då 200.000?

    Kort sagt … vi är påfrestade nu. Först nu! Då infinner sig frågan: Vad sjutton har de främlingsfientliga snackat om i 30 år? Mest rasistisk smörja kanske? Som inte förmår att skilja mellan flyktinginvandring (den lilla delen av den totala invandringen) och arbetskraftsinvandring med familjer (den stora delen av invandringen). Rasistiskt skitprat som inte förmår att skilja mellan människorättsprinciper och nyttoprinciper. Blatte som blatte … lixom?

  7. Magnus Göransson skriver:

    Knut!
    Du skriver att du “… uppfattade att han kom fram till 400 000 genom att extrapolera (de högsta månadstalen) till ett helt år. Så kommer det säkert inte att bli i verkligheten, vilket han inte heller påstod i sitt föredrag.”

    Men du påstår det i ditt blogginlägg. Du lägger ut det som ett faktum: “Det här är en viktig faktor/…/ till att flyktingvågen blivit så kraftig bland annat till Sverige de senaste åren, nu uppe 400 000 på årsbasis.”

    Alltså, ingenting om att det är en extrapolering, baserat på de mest extrema värdena – och till råga på allt, blåser du upp de felaktiga data ännu mer genom att påstå att det gäller för de senaste åren, i plural.

    Din rättelse bekräftar påståendet att Sanandaji arbetar med extrapoleringar. Det finns gott om andra sådana exempel om man googlar på hans arbeten.

    Jag är mindre intresserad av om det är du eller Sanandaji som ansvarar för det politiskt styrda ljugandet i blogginlägget. Det är själva ljugandet som är intressant. Att ta en siffra, blåsa upp den, ge den liv som sanning – det är ju så debatten förs från högerhåll. (Och hur har du kunnat missa att det finns en väldigt tydlig höger/kapitalvänlig sida och en vänster/löntagarvänlig sida?)

    Du påstår att man “absolut inte bör skriva om saken [flyktingpolitiken]” (kursiverat i din text. Det är tabubelagt, förhållandena mörkas … lalala. Ursäkta, men det finns få frågor som det skrivs så mycket om, inte bara i år utan de senaste årtiondena. Men det får man ju inte säga i det här landet… (obs! ironi)

    Jag föreslår att du använder korrekta data och siffror i fortsättningen. Debatt blir ganska meningslös annars.

  8. Knut Lindelöf skriver:

    Magnus G!
    Nu är det alltså jag som far med osanningar och sprider katastrofsiffror. Tack för den. Jag tänkte att min förklaring skulle räcka som förklaring att jag inte kan gå i god för siffran 400 000 om året. Jag orkade faktiskt inte lyssna fram ur det långa föredraget exakt hur orden föll. Jag borde inte tagit med hans siffra. Den kom fel. Pudel!!

    Men bäste Magnus, alla använder extrapoleringar i denna debatt, det kan inte vara fel. Det är rimligheten i extrapoleringarna det hänger på. Ditt svepande påstående om “det politiskt styrda ljugandet” är smått oförskämt och är just sådant som får många att sluta tänka självständigt och istället följa den rådande tankenormen. Och! framför allt inte skriva vad man tycker. Den som kontrollerar tankelagarna kontrollerar samhället, som Strinberg formulerade det.

    Frågan om vad som är höger och vad som är vänster i dessa frågor har förlorat mycket av sin betydelse. Reinfeldt, Ehrenberg och Sjöstedt var överens i dessa frågor under flera år t ex. Nu råder hela havet stormar dock. Men vad som är höger och vad som är vänster är ganska dunkelt. Det tycker i alla fall jag.

  9. Gunnel Gomér skriver:

    Det är värt att veta … att svensk flyktingpolitik i 30 år haft en politisk reglering. Sådan som vi ser nu, men mer osynlig, mindre debatterad. Att varje större flyktingvåg, som inneburit påfrestningar har följts av en period av politisk åtstramning. Och av hemvändande.

    Det har aldrig existerat någon “oreglerad” invandring. Utom vad gäller nordisk & europeisk arbetskraftsinvandring. Om denna pratar nästan enbart fackföreningsrörelsen. Men inte näringsliv, liberaler eller de främlingsfientliga, deras “intresse” är förakt för flyende.

    Extrapoleringar av Sanandajis typ är därför programmatiskt osanna, håller inte som realitet. Låt oss bygga teorier om framtiden som bygger på kunskap om dåtiden.

  10. Anders Persson skriver:

    Om 20-30 år kommer man, om Sverige finns kvar då, att skriva avhandlingar om opinionsbildningen kring 2015, framförallt om propagandan. Som ni sett av mina tidigare inlägg (sök på “propaganda” i Knuts sökruta uppe till höger) har jag raljerat med dem som sett “rysk propaganda” överallt. Detta gäller i synnerhet Olle Wästberg som är blind för propagandan från väst. Men för övrigt har han haft helt rätt om källkritik osv.

    Men propaganda kommer inte bara från “väst” och “öst” utan också “inefrån”: klimatfrågan, kvinnofrågan, Nato-anslutning och icke minst invandrarfrågan.

    Och när det gäller den senare kan jag inte annat än ta av mig hatten för svenska massmedier. De må klanta sig med sin russofobiska propaganda, sina skräckscenararier om kommande klimatkatastrofer, nödvändigheten att ge upp neutralitespolitiken osv, men när det gäller att övertyga svenska folket om det positiva med invandring har de varit mästerliga. Det har varit en rent intellektuell fröjd över åren att se hur skickligt de manipulerat opinionen i radio, TV och tidningspress.

    Man kan fråga sig varför de är så propagandistiskt skickliga vad gäller invandrare och så erbarmligt klantiga med “ryssen”, “klimatet”, “Nato” osv.

    Men kanske handlar det inte om “skicklighet”. Medan “russofobin”, “klimatpropagandan” “Natoanslutningen” osv tjänar reaktionära syften (att få oss att välkomna agressioner emot Ryssland, acceptera pris- eller skattepålägg för att “rädda planeten” eller ansluta oss till nykoloniala äventyr osv) har kanske propagandan för stor invandring tjänat en progressiv sak, både för svenskarna och för invandrarna?

  11. Arne Plahn skriver:

    Det är synd om människor (vissa)!

  12. Knut Lindelöf skriver:

    Är det någon som känner igen sig i det Ann-Charlotte Marteus skriver i Expressen?

  13. Knut Lindelöf skriver:

    Arne P
    Ja, där är vi överens.

  14. Henrik Malberg skriver:

    Knut!
    Din beskrivning är korrekt. Vi har helt blivit förledda av politiker och massmedia. Det mest skrämmande är att massmedia inte försökt granska politikena utan bara hejat på. Jag har helt och hållet slutat att ta in vad som levereras av massmedia, resultatet av höstens turbulens är att jag helt och hållet slutat litat på massmedia.

  15. Daniel Cederqvist skriver:

    Här finns lite fakta och statistik om hur svensk invandringspolitik faktiskt fungerar.

  16. Gunnel Gomér skriver:

    Nej Knut Lindelöf, jag känner inte igen mig. Eftersom jag tror att det inte existerar någon korridor. Lågt i tak är det på många ställen, men ingen korridor. Det är öppet åt sidorna. Däremot existerar det ett brett dike, kanske en vallgrav?

    Avståndstagandet från rasistiska tankemönster, de vända ryggarnas omöjlighet till överbryggande. Men nån korridor är det inte.

    Rädslan för att undersöka verkligheten förbehållslöst … den delas av oss alla. Inte minst de främlingsfientliga är skitskraja för det förbehållslösa.

  17. Bo Andersson skriver:

    Det här vill jag se och höra statsministern bemöta punkt för punkt på samma tid, på samma plats framöver.

  18. Olle Reimers skriver:

    I fallet Sanandaji ser jag för min del ett – i och för sig passionerat men inte ovetenskapligt – försök att rätta till de siffror som hänvisas till för att driva olika politiska teser. Man kan diskutera invandrings/flyktingfrågan från en mängd olika aspekter, men då är det också viktigt att förklara vilken av aspekterna som är den relevanta i just den eller den diskussionen. Av just det faktum att de allra flesta debattörerna och då inte minst ledarskribenterna på våra största dagstidningar inte har förmått särskilja de olika frågeställningarna leder mig till slutsatsen att hela debatten använts som tummelplats för att driva politiska agendor i stället för att försöka få till ett fungerande system. Jag vill kalla det cynism eller maktspel eller både där flyktingarna/invandrarna blir ett redskap för psykopater utan medkänsla med alla de människor som berörs vare sig de nu är syriska flyktingar eller svenska ålderpensionärer. Tino Sanandaji visade med befintlig statistik på olika typer av konsekvenser som av de flesta av ovanstående debattörerna avsiktligt misstolkats. Undra på att killen var förb-ad!

  19. Jerry Nilson skriver:

    Vet inte varför aldrig någon skriver det uppenbara om varför regeringen agerat som den gjort. Sossarna hade förstås dragit åt svångremmen i ett tidigare skede om de hade kunnat agera oberoende av MP & V (utan att stödja sig på SD), men de fick nu snällt vänta tills MP kunde gå med på detta. Sedan försöker SD & Alliansen tjäna billiga poäng på att det drog ut på tiden.

    Fakta är fakta (och tydligen Sanandajis också), men hur man agerar beror ju inte bara på fakta, utan även på realpolitik och ideologi.

    Vissa vill värna om välfärd, andra om att ta emot fler flyktingar ganska oberoende av kostnaden, andra är rasister, osv. Svårt att säga vem som har rätt (av de tidigare). Fakta borde vara bra. Om Sanandaji lyfter upp “fel” fakta borde väl då andra lyfta fram annan fakta istället för att kritisera den som tar fram fakta …

  20. Harry Mardby skriver:

    I tråden misskrediteras Sanandaji skickligt journalistiskt. Han presenterar “siffror” – varför “-tecken? Hans siffror är direkt ur SCB och enkla att kontrollera! Han extrapolerar. Där vill jag gärna ha exempel, inte bara ett påstående.

    Det jag sett av hans “SCB-siffror” är mest för att visa ur historiska data att flyktingar, invandrare inte har arbete så snabbt som påhejarna vill framställa som sanning etc.

    Han har en agenda. Har inte alla i den infekterade debattsoppan det? Sanandajis agenda synes i första hand vara att med offentlig statistik visa att politiker och media skönskriver, bluffar och direkt ljuger.

    Så de i denna tråd som vet så bra:
    VISA UR OFFENTLIG STATISTIK SOM SCB, Försäkringskassan etc ATT FLYKTINGMOTTAGANDET ÄR LÖNSAMT PÅ KORT OCH LÅNG SIKT, ATT MAJORITETEN AV DENNA DEBATTERADE GRUPP HAR JOBB EFTER NÅGRA FÅ ÅR OCH BLIR SKATTEBIDRAGARE ISTÄLLET FÖR SKATTEBIDRAGSTAGARE, DERAS VERKLIGA UTBILDNINGSNIVÅER – är det verkligen så många akademiker? – OCH VAD NI NU TYCKER ÄR RELEVANT ATT FRAMFÖRA SOM ARGUMENT FÖR ATT DET ÄR BRA AFFÄR FÖR SVERIGE ATT TA EMOT 160.000 PERSONER 2015.

    Tyck inte. Visa!

  21. Leif Strandberg skriver:

    Apropå extrapolering och årsbasis:
    Nils Bejerot vände min (och många andras) syn på missbruk, missbrukare och droger vid en föreläsning i Östersund 1978. ”Ni”, sa han till publiken, ”ni söker förklaringar under fel gatlykta och ni tror att sanningen är mer komplicerad än vad den är – ni tror att missbruk är en produkt av märkliga barndomstrauman och tokiga föräldrar – NEJ! Gå ut i er närmaste omgivning och se vad som verkligen är och sker – vilka som blir missbrukare – vilka som inte blir det – det har inte med era konstiga förklaringar att göra utan handlar om enkla synliga faktorer – tillgång till tid, till pengar, till droger plus förebilder som knarkar plus en tillåtande attityd till bruk av knark – det är bara att gå ut och se med egna ögon – lita till det du ser.”
    (Ungefär så, sa han)

    Jag var ganska förblindad av viss ideologi i denna fråga (säkert andra frågor också) – och därför var Bejerots gammeldags empiristiska och positivistiska uppmaning ett hårt slag. Men jag gjorde som han sa – och då såg jag ungefär det han hävdade.

    Nu i den märkliga invandringsdebatten försöker jag följa hans råd igen. Gå bortom och se igenom ideologi. Jag går helt enkelt bokstavligen ut på gatorna där jag bor (Söderhamn).

    Följ med till gågatan en helt vanlig eftermiddag och fundera över hur den materiella basen ser ut i ett litet samhälle som vårt: 60 % är asylsökande (mestadels unga människor), 5% tiggare, 10% tillhör A-laget, några procent skolungdom (men de flesta är lyckligtvis i skolan) och sen är det jag och några andra pensionärer. Jojo – det finns förstås en hel del (men inte jättemånga) som jobbar också – som inte har tid att gå på stan – men det du ser är ändå slående: Är detta en fungerande befolkningspyramid? Kan detta, som Marx skrev i Den tyska ideologin, vara ett sätt att upprätthålla den nödvändiga ämnesomsättningen med naturen? Skulle inte tro det. Men jag har förstått att det ser olika ut i Täby och där jag bor.

  22. Gunnel Gomér skriver:

    Leif Strandberg!
    … en fundra om vad ögat ser och vad statistiken ser.

    60% av människor du ser på gatorna är asylsökande, säger du. Statistiken säger så här om Söderhamns kommun: “Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar) 2.951, eller 11,59 % av befolkningen”

    Det måste vara någon slags grums i ditt öga? Även om det kommit några hundra fler asylsökande det senaste året.

    Jag bor i Högdalen, Stockholm, i en 50-tals söderförort med mycket allmännytta. Det bor påtagligt många med “utrikes utseende” här, jag vet inte hur många, men minst 20% är det, kanske 30? Men jag ser att de flesta går till jobbet på morgonen och sköter sitt och de sina. Barnen går på dagis och i skola. Det är lugnt här, nästan för lugnt.

    Är det kanske arbetslösheten som syns i Söderhamn? Jag vet inget om din kommun, men besöker Bollnäs & Ljusdal regelbundet. Jag ser arbetslösheten/sysslolösheten där … på ett helt annat sätt än i Stockholm. Och flyktingarna i Ljusdal ser ut som främmande fåglar. Här i Högdalen ser de inte lika främmande ut, nästan inte främmande alls.

    Också jag lyssnade en gång på Nils Bejerot. Han menade nog att vi inte bara skulle använda ögonen “på gatan” … utan att vi skulle tala öppet med varandra och lära känna varandra. Då såg vi tydligt att det inte alls bara var olyckliga barndomar och dåliga föräldrar bakom drogexplosionen bland tonåringar.

    Men det behövdes att vi lärde känna varandra för att se genom myterna!

  23. Petter Nerman skriver:

    Folk kan vara hur rättrogna de vill, men ur ett historiskt perspektiv handlar det inte om tro utan om fakta. Sverige är enligt studier världens mest extrema land värderingsmässigt – detta trots att vi tar emot människor av diametralt motsatta uppfattningar. Historiskt och globalt är det alltså de som försvarar rådande klimat och invandringspolitik som utgör anomalin. Och det är också de som gång på gång tvingas flytta sina positioner något för att invandringskritiken vinner mer mark, såväl vetenskapligt som opinionsmässigt.

    I slutändan utplånas alla religioner. Så även de svenska, panisk antirasism och feminism.

    Vi som vågade höja rösten kommer individuellt sett inte tjäna något på detta. Ironiskt nog får vi “take one for the team” – där teamet är de som bespottar och demoniserar oss.

  24. Knut Lindelöf skriver:

    Petter!
    Jag förstår inte ditt inlägg, särskilt de sista två styckena, de är mycket kryptiska.

  25. Manfred Loeper skriver:

    Folk tror, att statens egentliga uppgift vore att främja hela folkets välfärd och skydda sitt riktiga folk mot för många utlänningar. Staten skulle använda sin makt för att tjäna kollektivet – men ”kollektivet” kännetecknas ju av att människorna har olika tillgångar – är arbetsgivare, löntagare, arbetslösa; är rika och fattiga; alltså inte har några gemensamma intressen.

    I den situationen hjälper det absolut inte att vara patriot, alltså det är ju den egna statsmakten som sparar pengar på den befolkningsdel som inte kan leva av lön och därför är hänvisade till underhållsbidrag, och som “inser” att företag måste spara på arbetskostnaderna!

    Varför gör staten så? Jo, grundvalen för borgerliga staters makt är att kunna disponera över en florerande kapitalistisk ekonomi på nationens territorium, som frambringar skattepengar. Politiken vill förvalta och främja den kapitalistiska egendomens ekonomi, och den har definitivt inte till ändamål att förbättra livsvillkoren för löntagarna.

    Man lever i ett samhälle där rikedomen inte är till för att delas ut till de fattiga, utan för att företagen ska gå med vinst. Samhället vi lever i hanterar sitt folk som en kostnadsfaktor, som måste vara så billig som möjligt. I det här samhället gäller samma regler för alla, både svenskfödda och migranter, nämligen att bli löntagare – om man inte haft turen att födas rik. Motsättningar är alltså oundvikliga, både mellan missnöjda folkgrupper och regeringen, som mellan inhemska och migranter, och mellan företagare och löntagare!

    Flyktingkrisen är en kris som de europeiska staterna inte har beställt. De flyktingar som kommit hit, ska till stor del stanna kvar här – så har regeringarna beslutat; a) kan deras humanism betvivlas, om de skickar tillbaka alla, b) kan de nya människorna vara nyttiga …

    Men en växande del av svenska folket vill inte vänja sig vid utlänningar i sitt vardagsliv. De vill ha kvar “sin” exklusiva ställning i samhället, där svenska seder och bruk är normen. Deras fosterländska hemvist anser de hotas av främlingarna som har andra vanor, annan klädsel och som inte talar svenska. Migranterna misstänks inte vilja anpassa sig till reglerna här, men regeringen har ju bestämt, att förutsättningen för deras integrering är att de slutar vara en belastning för statens ekonomi och börjar tjäna pengar själva så snart som möjligt. Att de nya medborgarna blir del av förvärvslivet främjar deras nya moralföreställningar. För de ska ju inte börja bilda parallell-samhällen, där de lever i sina traditioner.

    Statsmakten vet alltså om att detta är en belastning för samhället, med allt det innebär: integration av en massa främmande människor, som måste lära sig språket och anpassa sig till våra seder och bruk och som ska stuvas in i vardagslivet här.

    Och vardagslivet är ju inte precis dansen kring midsommarstången och annan fritidssysselsättning, utan att tjäna pengar, för de flesta alltså att vara löntagare!

  26. Knut Lindelöf skriver:

    Manfred L!
    Är det bra eller dåligt med invandring? Är det bra eller dåligt med integration? Jag förstår inte vad du menar?

  27. Manfred Loeper skriver:

    Jag har inget emot att människor som inte kan leva längre i sina hemländer (för att det är krig där eller för att de svälter eller förtrycks) kommer hit. Och för att lära sig existera här måste de lära sig hur man anpassar sig till samhället här, jag har inget emot det.

    Det jag försökte förklara med mitt inlägg, är att den kapitalistiska ekonomin, som innebär att a) företagen konkurrerar om vinsterna bl a genom att sänka lönerna och att b) folk måste konkurrera med varandra om jobben på arbetsmarknaden, är ett system som inte är till för att alla ska ha ett bra liv.

    “Man lever i ett samhälle där rikedomen inte är till för att delas ut till de fattiga, utan för att företagen ska gå med vinst. Samhället vi lever i hanterar sitt folk som en kostnadsfaktor, som måste vara så billig som möjligt. I det här samhället gäller samma regler för alla, både svenskfödda och migranter, nämligen att bli löntagare – om man inte haft turen att födas rik. Motsättningar är alltså oundvikliga, både mellan missnöjda folkgrupper och regeringen, som mellan inhemska och migranter, och mellan företagare och löntagare!”

    Jag vill inte använda kategorier som bra eller dåligt när det gäller invandring och integration. Det gör politikerna. Orsakerna till massflykten är inte bara direkt USAs krig, utan – indirekt – hur västvärldens multinationella företag härjat i den s k tredje världen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.