Problemet med att lyssna till vetenskapen

ats Larsson undrade i en kommentar vilka de vetenskapsmän är, som jag har tillgång till så fort “en mikrofon är avslagen eller en skarp penna avbruten”.

Jag har haft tillgång till dessa vetenskapsmän i 40 år sedan klimatdebatten startade, ty de är mina kollegor, i Sverige och utomlands. När vi träffas är TV-kamrorna inte närvarande, inte heller journalister från press eller radio. Och då, bland insiktsfulla kollegor, är de som specialiserar sig i klimatfrågor mycket mer nyanserade och intressanta än när media är närvarande. Jag tror inte detta är något typiskt bara för meteorologer.

Det mesta i medierna “strunt”?
En av dessa kollegor var professorn Bert Bolin som var med och grundade IPCC. 1979 skrev vi en bok tillsammans Vad gör vi med klimatet? Någon gång kring 2005 hamnade vi bredvid varandra på ett möte på SMHI. I ett intervall mellan två inlägg vände han sig till mig och sade halvhögt:

“98% av allt som skrivs i media om klimatet är strunt!”

Men så besinnade han sig och kom tillbaka:

“Nja, åtminstone 80%…”

Det hade blivit en intressant debatt i medierna om också han rest sin kritik där.

Som ett exempel på vad Bolin menade redan för 15 år sedan kan vi ta vad TT skrev häromveckan:

“Under de senaste 20 åren har vi sett en fördubbling av antalet extrema väderhändelser som stormar, översvämningar och skogsbränder…” (AB 20 augusti)

Ren lögn – det debatteras t ex fortfarande om ens de tropiska orkanerna har ökat.

Häromdagen, jag har glömt var, var det en klimatforskare, dock inte meteorolog, som hävdade att extremnederbörden i Sverige ökat med 10%. Inte ens denna modesta siffra håller för verkligheten, enligt SMHI:s statistik.

Vetenskapsmän och medierna
När Greta Thunberg uppmanar alla att lyssna på vetenskapsmännen menar hon förmodligen inte att allmänheten ska läsa facklitteraturen, utan lyssna på forskare som direkt eller indirekt uttalar sig i medier. 2006 fördes det inom Svenska Meteorologiska Sällskapet en debatt om huruvida vi meteorologer skulle tala med “dubbla tungor”.

Liknande debatter har förts bland meteorologer i andra länder, som denna i USA på 90-talet, redovisad i icke-klimatskeptiska “Uppsalainitiativet”.

Till mina kollegors försvar kan jag andraga att de, för att lätta trycket från politiker som vill driva dem framför sig, frestas att uttala sig mer “aktivistiskt” i massmedia, som politikerna följer, än i den vetenskapliga debatten, som politikerna inte följer.

Lennart Bengtsson bok
Lennart Bengtssons nyutkomna bok Vad händer med klimatet? är mycket läsvärd. Den speglar nog vad de flesta meteorologer och meteorologiska klimatforskare egentligen tycker är. När “Uppsalainitiativet” ska behandla den talar de verkligen med “dubbel tunga”.

I huvudartikeln med rubriken “Lennart Bengtsson verkar inte veta vad som händer med klimatet” rackar en halvanonym “Magnus” (Magnus Wetterstrand?) ner på honom för en intervju han gav Gefle Dagblad 16 juni. I den mycket mer sakkunniga recensionen av gästbloggaren kemiprofessorn (emeritus) Mats Almgren, men inlagd av den geofysiskt utbildade och tungviktige Anders Martinsson (se denna länk för presentation av recensenterna). Här ges en övervägande positiv bild av Bengtssons bok, men den hamnar i skuggan av Magnus Wetterstrands inledande “råsopar”.

Så att “lyssna på vetenskapen” är inte lätt.


Redaktionell kommentar (31/8 14:00): Missade den medskickade bilden från Anders Persson. Har därför bytt till den bilden, som ju har en poäng för inläggets innehåll.

  16 kommentarer for “Problemet med att lyssna till vetenskapen

  1. Bertil Carlman
    2019-08-31 kl. 9:06

    När läroplan för grundskolan (Lgr 69) kom gick jag på lärarutbildning i Malmö. Nu skulle ett helt nytt sätt att undervisa och kunskapsvärdera barnen införas. Vi fick se ett antal filmer som visade på aktuella, mer eller mindre svåra, undervisningssituationer. Tre av filmerna kommer jag någorlunda ihåg. En som var tecknad och handlade om en förvirrad kung, för att ingen fattade vad den handlade om. En för att jag av en god vän fick veta att den ursprungligen var gjord av en bekant till honom, och att filmen trots protester ”förenklades” så att lektionen den visade upp ”inte blev alltför komplicerad” för lärarkandidaterna. Den tredje minns jag för att den spelades in på en skola som jag ett par år senare kom att arbeta på i många år. Ingen som sett den glömmer scenen med pojken som räcker upp handen och säger: ”Magistern, kan jag få cykla ut till exkursionsområdet för att håva upp lite kompletterande material”.

    Överallt möter vi förenklingar, och de hjälper oss inte att lösa problemen.

  2. Mats Larsson
    2019-08-31 kl. 9:50

    Anekdoter om Bert Bolin duger naturligtvis inte. Jag vill veta var och vilka som publicerat kritiska synpunkter på dagens klimatmodeller.

    Alla modeller har självklart fel och brister. Jag arbetade för ganska länge sedan med astronomer där vi försökte förstå strålningstransport genom stjärnatmosfärer (rent fysikaliskt alltså mycket snarlikt situationen i vår egen atmosfär). Min uppgift var att på basis av omfattande och tidsödande ab initio-beräkningar ta fram opacitetsdistributionsfunktioner. Det vi gjorde då kan självklart förbättras med nyare data, det är jag och mina kolleger fullt medvetna om. Men huvuddragen fångade vi upp.

    Så det är väl inte för mycket begärt att du redovisar ett par referenser som enligt din uppfattning kritiskt och sakligt diskuterar dagens klimatmodeller.

    Jag ska nämna att jag ofta och med stort nöje lyssnar på Freeman Dyson, som Knut L nyligen utnämnde till världens främste vetenskapsman. Det är han nu inte, men som sagt, mycket väl värd att lyssna till.

  3. Bertil Carlman
    2019-08-31 kl. 12:48

    ”Anekdoter om Bert Bolin duger naturligtvis inte. Jag vill veta var och vilka som publicerat kritiska synpunkter på dagens klimatmodeller.” Anders P. har enligt mitt ringa kunnande i frågan fört fram långt mycket mer. Vad begär Mats L?

    Trued H. var en intressant, och i många stycken duktig pojke på 14 år när jag såg honom tvätta skåpdörrar i en skolkorridor.
    – Varför detta Trued? frågade jag.
    – Hans (studierektorn) påstår att jag klottrat, men det har jag inte.
    – Men varför skall du då tvätta skåp? frågade illfundiga jag.
    – Hans påstår att han tog mig på bar gärning, men han har inga bevis!
    – Tog dig på bar gärning, men det är inget bevis?
    – Ja så är det.

    Jag skall inte överdriva, men nog tycker jag Mats L. åtminstone något, åtminstone i detta fall liknar den 1980 fjortonårige Trued.

  4. Anders Persson
    2019-08-31 kl. 13:43

    Mats L!
    Jag gjorde i en tidigare kommentar reflektionen att jag befann mig i den lyckliga situationen att också kunna lyssna till mina egna vetenskapsmän “off the record”, d v s utan onödiga “förenklingar”. Det generella problemet att tala med “dubbla tungor” eller uppfattas så, diskuterades av klimatforskaren Stephen Schneider på den länk till icke-klimatskeptiska “Uppsalainitiativet” jag tillhandahöll.

    För övrigt förtjänas att påpeka att din tidigare kommentar fungerade som inspiration till min artikel, som i övrigt inte var riktad emot dig, snarare mot Greta Thunberg och hennes paroll att allt löser sig bara vi “lyssnar till vetenskapen”.

    Det ska man göra, men som läget är och varit sedan länge kräver politikerna att vetenskapsmännen är, eller påstår sig vara 100% överens, så att politikerna slipper ta ansvar för några beslut. Deras jobb består i att kunna ta beslut under osäkerhet.

  5. Mats Larsson
    2019-08-31 kl. 16:04

    Bertil C!
    Om du ska försöka dig på en förolämpning så får du åstadkomma något bättre än Trued. Ett tips: kontakta Jan Nybondas, han har åtminstone haft vett nog att kalla mig “Bagdad Bob”.

    Anders P!
    Jag var under 10 år ordförande i den statliga Rymdstyrelsens forskningskommitté. Ett av våra ansvarsområden var atmosfärsvetenskapen, vilket betyder att jag under alla åren hade en roterande skara av norra Europas främsta klimatexperter i kommittén (en eller två). Vidare konsulterade vi alltid även externa experter, som skrev utlåtanden om forskningsansökningar. Jag kan ärligt säga att jag inte alls känner igen de diskussioner som tycks pågå när mikrofonerna är avstängda.

    Jag ska tillägga att alla diskussioner i kommittén förblev konfidentiella, men efter att våra beslut blev offentliga fick givetvis alla sökanden om forskningsanslag skriftligen veta hur vi resonerat.

    Så min fråga kvarstår: ett par referenser till kritiska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter med peer-review.

  6. Anders Åberg
    2019-08-31 kl. 17:32

    Jag kan inte se annat än att Greta är den som agerar klokast i nuläget. Vi som inte är utbildade klimatforskare har inget annat val än att just lyssna på vetenskapen.

    Seriösa forskare verkar också ha en ganska ödmjuk attityd till svårigheterna att göra förutsägelser om något så otroligt komplext som klimatet. Trots det tycks en klar majoritet av dem ställa sig bakom IPCC:s rapporter och varna för följderna av fortsatta CO2-utsläpp. Ren självbevarelsedrift borde därför få oss alla att försöka påverka makthavarna till åtgärder.

    Som vi sett så händer mycket lite och absolut inget som äventyrar fossilindustrins investeringar. Föga överraskande pratar politikerna vackert och ansvarsfullt, men går i praktiken i storindustrins ledband. Greta har insett detta och gör vad hon kan för att sätta mer fart på opinionen och för det har hon all heder, tycker jag. Därför blir jag aningen irriterad över det krypskytte som hela tiden pågår mot henne, och jag undrar verkligen över syftet med det.

  7. Anders Persson
    2019-08-31 kl. 21:34

    Mats L!
    Jag har svårt att svara dig för jag kan inte se att du har läst innantill vad jag skrivit.

  8. Gösta Lilja
    2019-08-31 kl. 21:35

    Länk till en artikel om fenomenet Greta. Artikeln intresserar kanske någon av bloggens läsare.

  9. Arne Nilsson
    2019-08-31 kl. 21:58

    Måste erkänna att jag har dålig koll på “miljöfrågan”. Men för att det skall vara möjligt att föra en vettig diskussion krävs att de som vill vara trovärdiga anger fakta, metod och kontrollerbara referenser. Det duger inte med vad en anonym person sagt bakom skål och vägg.

  10. Jan-Peter Stråhle
    2019-09-01 kl. 0:08

    Jag beundrar Greta och hennes engagemang. Hon är övertygad och säkert ärlig i sitt uppsåt, vill oss alla väl.

    Men vad Greta och åtskilliga andra ännu inte förklarat är hur och till vilket pris denna klimatförändring ska stoppas. Det finns inte skuggan av en chans att inom kort ersätta dagens fossilbränsleberoende ekonomier med långsiktigt hållbara alternativa samhällsskick utan att mänskligheten drabbas av oerhörda umbäranden.

    Att inom några få årtionden byta vår tids kapitalism till alternativ där vi alla solidariskt och unisont vänder det billigaste och effektivaste bränslet ryggen är möjligen en vacker tanke, en barnslig och vacker tanke, men också en tanke bakom vilken vi kan börja ana helt andra motiv.

    Gud fader kommer sannolikt inte att ingripa, men skulle till min förvåning så ske, finns det inte mycket som talar för att vi skulle undgå mötas vid Harmageddon.

  11. Anders Persson
    2019-09-01 kl. 9:36

    Arne N, Mats L. m fl! Jag får ofta frågor om vad jag anser i klimatfrågan. Mina svar väcker undringar eftersom jag varken ställer upp på att de extrema väderhändelserna har ökat nämnvärt (om alls) under de sista 100 åren och troligen inte heller kommer att öka nämnvärt de kommande.

    Jo, säger folk: men “dom” sade annorlunda på TV eller skrev tidningarna. Det är sant att folk bildar sina uppfattningar från media och inte från vetenskapliga rapporter eller föredrag, eller personliga diskussioner med fackmän.

    Jag kan inte följa den vetenskapliga debatten i alla dess detaljer. Men jag har här på bloggen och i andra sammanhang sökt oskadliggöra den värsta desinformationen, senast genom att t ex rekommendera Lennart Bengtssons mångomtalade bok.

    Sedan hör det till saken att medierna använder samma demagogiska knep om klimatet som de använder i frågor om Syrien, Ukraina, Venezuela o s v.

  12. Anders Persson
    2019-09-01 kl. 10:02

    Några problem med att lyssna på vetenskapen, i detta fall den meteorologiska:

    1. Meteorologer får en utpräglad “newtonsk” utbildning där statistiska lagar nästan saknas helt. 2014 lyssnade jag på ett europeiskt möte på ett föredrag som visade att en viktig atmosfärsmodell hade allvarliga systematiska fel. Det visade sig bero på ett enkelt statistiskt missförstånd.

    2. Av okunnighet eller p g a politiskt tryck drar många meteorologer sina slutsatser ur alltför lite data eller avslutar tidsserier när det passar. Påståendet att extremnederbörden ökat med 10% kunde man kanske lura i folk 2010

    3. Eftersom förståelsen för corioliseffekten är dålig är också förståelsen av atmosfärens allmänna cirkulation dålig. En följd av detta är att man bara diskuterar jetströmmar på våra breddgrader och inte den starkaste av dem alla, den subtropiska vid 30 gr latitud, ty den anses inte “förstådd”.

  13. Mats Larsson
    2019-09-01 kl. 10:28

    Anders P!
    Jag har läst exakt vad du skrivit. Du vägrar att göra något så enkelt som att ge ett par referenser till den vetenskapliga litteraturen. Varför detta ska vara så svårt begriper jag inte, men väljer att ge ett exempel.

  14. Anders Persson
    2019-09-01 kl. 15:01

    Mats L!
    Jag har ställt emot varandra vad en del vetenskapsmän säger när media är närvarande mot vad de säger när de är bland kollegor. Det de säger i det senare fallet är ofta detsamma som de skriver i vetenskapliga tidskrifter.

    Men politiskt är det i Sverige självfallet mycket mera kraftfullt att yttra sig på svenska i SVT:s Rapport 19:37 än på engelska på sidorna 89–95 än i Journal of Atmospheric Sciences. Som Stephen Scheider diskuterade måste budskapen låta annorlunda, i bästa fall för att få lekmännen att förstå komplicerade vetenskapliga resonemang, i värsta fall för att vetenskapsmannen faller för frestelsen att “förbättra” budskapet.

    Jag skulle bara kunna “bevisa” något om detta ifall jag gjort hemliga bandinspelningar från någon meteorologisk kamratträff – men det vore inte bara oetiskt utan också olagligt.

  15. Mats Larsson
    2019-09-01 kl. 19:51

    Det är sedan länge känt att CO2 spelar en central roll för jordens klimat. CO2 är en mycket stabil molekyl och stannar mycket länge i atmosfären. Den antropogena emissionen av CO2 leder till att halten CO2 i atmosfären ökar, vilket i sin tur leder till den globala uppvärmningen.

    Detta är på några få rader en sammanfattning av situationen. Sedan finns naturligtvis ett antal komplicerande effekter som gör att förutsägelser om framtida temperaturökningar har osäkerheter. Lite förenklat kan man säga när det gäller jordens energibudget är uppvärmningseffekterna bättre förstådda än nedkylningseffekterna (aerosoler osv.).

    Så min fråga kvarstår: var kan jag hitta ett par vetenskapliga artiklar som på allvar och seriöst ifrågasätter min få-radiga sammanfattning?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.