Putin, en rysk Fälldin

falldinputin3

I dessa dagar när jordens fred och framtid sägs hotas av Vladimir Putin, vill jag, trogen min engelska ådra att värna om ”the underdog”, lägga ett ord för den ryske ledaren.

Sanningen att säga har jag alltid hyst en viss sympati för honom. I ganska dålig konkurrens framstår han ju ändå som den mest sansade politikern i Europa i dessa dagar. Med all den provokation som han, ryssarna och Ryssland blivit utsatta och är utsatta för, så måste man beundra att de inte förletts till några dumheter som vi alla senare skulle ångra. Tänk på vad de politiska och militära korkskallarna sommaren 1914 ställde till med. *

Men så slog det mig: Putin är ju ”svensk”! En slags rysk Torbjörn Fälldin, som i eftertänksam anda låter saker dra i långbänk och gärna visar upp sina muskler ute i naturen. Framför TV-kamerorna uppträder han just så tafatt som den förre centerledaren.

Jag satte ”svensk” inom citationstecken, ty han är ju i sanningens namn ändå ryss. Men en ryss från St Petersburg.

Jag hade en gång en rysk kollega från Novosibirsk i Sibirien. Trevlig prick. Han berättade att man av tradition i Ryssland alltid ser misstänksamt på allt som kommer från St Petersburg. ”Dom är ju svenskar”.

Petersburg anses ligga alltför nära de dekadenta atlantiska nationerna, i synnerhet Sverige. Till Sverige räknades tidigare också Finland. Före 1809 så ansågs finnar väster om gränsen vara ”svenskar”, öster om gränsen ”ryssar”, inte av rasmässiga skäl utan av religiösa. Lutheraner mot ortodoxa.

Misstänksamheten emot St Petersburg måste sägas vara välgrundad, ty det var ju i akt och mening att öka det ”västerländska” inflytandet i Ryssland som Peter den Store byggde staden och gjorde den till huvudstad. Så gott som alla politiska problem har sedan dess emanerat från staden vid Nevan. Senast var det 1949 då partitoppen utrensades eftersom den var alltför kommunistisk.

Det andra som läggs Putin till last är att han kommer från KGB. Nå, George Bush d.ä. hade varit chef för CIA så det jämnar ut sig. Dock, alla vi som har våra kunskaper om KGB inte bara från James Bond-filmer vet att det sovjetiska kommunistpartiet ständigt hade problem med sin hemliga polis. Medan partiet skulle handskas med hur det  borde  vara i samhället, så var KGB och dess föregångare sysselsatta med att undersöka hur det verkligen förhöll sig. Och det var ju oftast inte så bra.

Detta hade det opraktiska med sig att KGB inte var speciellt politiskt renlärigt utan till och med ett tillhåll för en massa ”borgerliga avvikelser”. Så t ex ville Berija efter Stalins död starta en glasnost och perestrojka vari ingick ett återlämnade av DDR till Väst. Inte undra på att han blev skjuten av Krusse. Sedan dröjde det till KGB-chefen Agapov fick en ny chans 1983. Sedan han dött i cancer gick uppgiften att genomföra KGB:s reformpolitik till Gorbatjov och hur det gick vet vi.

Det ska bli spännande att se hur Putin lyckas. USA och EU har i alla fall hjälpt honom att få en folklig popularitet långt utöver vad någon av hans företrädare haft. Kanske kan han låta sina gamla polare i hemliga polisen översätta en svensk bok som i mitt tycke inte fått den uppmärksamhet den förtjänar: Svenskhet som strategi av Kati Laine-Sveiby från  Finland – inte långt från ”Pietari” som de kallar Putins stad.

* Av franska meteorologkollegor lär jag i dagarna att sommaren 1914 inte alls var så varm som den alltid framställts som. För sin tid (slutet av 1800-talet och början på 1900-talet) var den ovanligt varm, men efter 100 års klimatförändringar åt det varmare hållet framstår den som helt normal, kanske till och med lite kylslagen.

…..

anders-persson

Anders Persson har varit meteorolog på SMHI och forskat i Finland, London och USA. Han är också amatörhistoriker och författare och har bland annat skrivit böcker om Österrike mellan Hitler och Mussolini, När ryssarna tågade in i Stockholm om svensk-finsk historia mm.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , , ,

  18 kommentarer for “Putin, en rysk Fälldin

  1. 2014-08-09 kl. 15:59

    Fälldins pipa är väl mer à la marskalk Stalin?

    Kan man inte jämföra motsättningarna mellan Sankt Petersburg / Leningrad och Moskva med motsättningarna mellan Shanghai och Peking? Å ena sidan den byråkratiska förvaltningsstaden som inte gillar oro och oreda i papperen, å andra sidan industri- och handelsstaden som ibland girar långt åt vänster, ibland långt åt höger och gärna tar in impulser från olika håll? Sankt Petersburg grundades av Peter ‘den store’, och vad jag förstår var Stalin inte så förtjust i Peter just p g a att denne såg för mycket västerut.

    Och visst finns det väl något ‘svenskt’ kvar vid Neva: Petersburgs föregångare var svensk, och senare invandrade många svenskar. Lenin hade en svensk förfader på 1700-talet, och svenska språket levde kvar i familjen Uljanov ännu när han var ung.

    Med andra ord: hade dåtidens tidningar haft samma vokabulär som idag hade vi kanske fått läsa att “svenske Lenin gör revolution i Ryssland!”

    Putins popularitet lär nu vara uppe i 87 procent. Så långt kom aldrig Fälldin!

  2. Britta Ring
    2014-08-10 kl. 13:30

    Snyggt bildmontage och snyggt försök till äreräddning! (Fast själv skulle Putin nog tycka att jämförelsen med Fälldin är ett nerköp.) Putin representerar ett stort lyft jämfört med sin föregångare Jeltsin, men han agerar i ett ideologiskt tomrum efter Sovjets fall och rövarkapitalismen. I sökandet har han hamnat i gamla rigida konservativa värderingar under påverkan från kyrkan och aggressiva nationalister. Den USA-styrda mobbningen bidrar till att cementera attityderna. Men utrikespolitiskt har Putin hittills agerat klokt, kanske delvis tack vare sin skicklige utrikesminister, Lavrov heter han väl?

    Såvitt jag minns var Sverige mycket populärt i Sovjet. Det framstod som ett litet schystare kapitalistiskt land med sin “blandekonomi” än USA m fl. Som svensk blev man mycket väl mottagen. Så talet om Sverige som något slags hot känner jag inte igen.

  3. Bo Persson, Piteå
    2014-08-10 kl. 15:47

    Sett från vårt håll verkar det kanske inte vara så mycket liv i Putin. Men i såväl Shanghai Cooperation Organization (Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan) och BRICS-gemenskapen (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) är Putin en nyckelfigur och nu när tydligen också Indien och Pakistan och Iran skall bli med i SCO, så kommer detta österns ”NATO” att i sydväst sträcka sig inte bara till Kaukasus utan också till arabvärlden och man kan fråga sig om Putin verkligen bara är den museiföreståndare som han framställs som hos oss. Är det kanske snarare EU som håller på att bli ett museum?

  4. Anders Persson
    2014-08-10 kl. 17:47

    Du har rätt Bosse. Det är dessa dagar intressant att läsa den enkelriktade svenska pressen, man kan mellan raderna se sprickorna. Medan t.ex. Uppsala Nya Tidnings ledare idag skriver ”att Europas ledare” måste stå fast vid sanktionerna mot Ryssland skriver Expressen att ”de tunga länderna” har bestämt sig att ”den här gången ska Ryssland inte tillåtas att så någon splittring i unionen”. Men som vanligt när Washington och Bryssel agerar så kommer resultatet, Putin förutan, att blir raka motsatsen, dvs splittringen inom EU kommer att öka.

    Så väljer Expressens ledarskribent att på ett nedlåtande sätt kritisera Finlands ”färske statsminister” Alexander Stubb för att redan ha ”bokat en plats i bidragskön” med hänvisning till Finlands relativt stora handel med Ryssland. Det är förståeligt, skriver Expressen, att ”traineen Stubb” vill markera för hemmaopinionen att han agerar i Finlands intresse, samtidigt är det, manar Expressen, ”oskickligt att föra den här sortens diskussion offentligt”.

    Just Finland har länge varit EU:s mönsterelev, men finnarnas redan stora besvikelse över euromedlemskapet kommer att växa om de känner att de ”tunga länderna” ska offra dem i en pågående ”Operation Barbarossa II” där det, som Expressen krigiskt skriver, ”är upplagt för att fälla nya precisionsbomber i form av ekonomiska sanktioner över Moskva.”

  5. Bo Persson, Piteå
    2014-08-11 kl. 17:12

    ”Och visst finns det väl något ´svenskt´ kvar vid Neva. Petersburgs föregångare var svensk och senare invandrade många svenskar.” Så skriver Björn ovan och för den som vill veta mer om detta finns en hel del att hämta i två ganska nya svenska S:t Petersburg-böcker.
    Från 1960 är Jan Olof Olssons (”Jolo”) ”Leningrad – S:t Petersburg” med nya utgåvor 1967 och 1980. Och från 1990 är Stefan Lindgrens ”S:t Petersburg – på andra stranden” och där “första” stranden då är den svenska.

    I en klass för sig är förstås Bengt Jangfeldts ”Svenska vägar till S:t Petersburg” med undertiteln ”Kapitel ur historien om svenskarna vid Nevans stränder”. Ett praktverk på 300 sidor med massor av bilder och för vilket Jangfeldt 1998 tilldelades Augustpriset som Årets svenska fackbok.

    För den som idag på egen hand vill utforska S:t Petersburg finns t.ex. Östresor som fixar flyg Stockholm – S:t Petersburg tur och retur och hotellrum och visum.

  6. Anders Persson
    2014-08-11 kl. 19:14

    Kanske lite svekocentriskt urval Bo P. Själv skulle jag vilja puffa för finländaren Max Engmans utmärkta böcker i ämnet som t.ex. Mannen i kolboxen, 1979, S:t Petersburg och Finland, 1983, Förvaltningen och utvandringen till Ryssland 1809-1917, 199?, Petersburgska vägar, 1995, Norden och flyttningarna under nya tiden, 1997, Lejonet och dubbelörnen, 2000 Gränsfall – Utväxlingar och gränstrafik på Karelska näset 1918-1920, 2007, Ett långt farväl – Finland mellan Sverige och Ryssland efter 1809, 2009.

    Man skrattar i historiska kretsar i Finland åt den svenska doktorsavhandling på 70-talet som skulle handla om svensk befästningskonst, men utelämnade juvelen bland dem alla: Sveaborg.

  7. Bo Persson, Piteå
    2014-08-12 kl. 8:27

    Anders!
    I Jangfeldts litteraturförteckning hänvisas till 6 arbeten av Engman. Ordet “svensk” i sammanhanget är ju inte speciellt väldefinierat.

    Ser för övrigt i dagens Piteå-Tidning att Björn Wahlroos senare i dag (I P1 kl 13.00 skall sommarprata om EU som “museum”.)

  8. Olof Öberg
    2014-08-20 kl. 7:33

    När Putin “visar upp sina muskler i naturen” kommer jag nog snarare att tänka på Mussolini än på Fällodini. Ja, kanske inte bara då.

  9. Mats Larsson
    2014-09-19 kl. 12:39

    Här kommer Putins grövsta förolämpning av Ukraina:

    Frågan har kommit upp, är den engelska översättningen
    korrekt? Ja, jag har kontollerat med rysk/engelska experter.

    Putins analys av kriget är exempellös för varje ukrainare. Min frus far stred i den andra ukrainska fronten.

  10. Anders Persson
    2014-09-20 kl. 10:17

    Jag har funderat på varför jag blev på dåligt humör av Mats Larssons kommentar.

    Kanske var det för att jag tyckte Putin gjorde en korkad och helt onödig kommentar. Den visar ju att han är mer åt Fälldinhållet än Stalinhållet, vad än SvD söker övertyga oss om i det sistnämnda avseendet.

    Dumheten uttalades den 4 maj, och det hade varit en nyhet om Larsson gjort oss uppmärksamma på den då. För det andra irriterades jag därför av att hans kommentar ansluter sig till den ständiga skolgårdsmobbning som medierna utsätter Putin för.

    För det tredje blev jag irriterad på mig själv. På samma sätt har jag behandlat Obama närhelst tillfälle givits – och andra politiker jag ogillat. Men det är ytligt och potentiellt vilseledande, vilket kan slå tillbaka.

    Ty när Putin, Obama, Hollande, Åkesson och andra politiker yttrar sig sker det inte för att avreagera sig eller för att de hittat någon fyndig ”one-liner” – de gör det med en mer eller mindre övertänkt baktanke riktad till någon viktig målgrupp som de är beroende av.

    USA:s politik bestäms inte bara av Obama, Rysslands inte av Putin osv. Men det är en gammal propagandamyt att om folket X gör sig av med sin ledare Y så ska allt bli bra. Ty dessa människor är ju ”just precis som vi”, social-liberalt tänkande svenskar, som av olyckliga omständigheter fått en fnurrig egenmäktig ledare.

    Intervjuer av SVT mfl. bidrar till detta genom att, beroende på vinklingen, på gatorna och torgen i landet X intervjua människor i landet som verkar vara precis som ”vi”.

    Så när Putin, Obama eller andra säger något ”dumt” ska vi lika mycket lägga fokus på vilka de vänder sig till och varför. Ty tro inte att allt löser sig om ”vi” och ”dom” blir av med Obama, Putin, Hollande osv. Ty bland ”dom” finns det strömningar och kandidater att leda dessa strömningar som vi nog inte vill se ta makten.

    PS: Mina reflektioner går 40 år tillbaka i tiden då gamla ”Proletären” hade en stor rubrik ”Sträng ljuger”. Insiktsfulla r-are, som då höll på att bryta sig ut, påpekade att detta var en banal moralistisk iakttagelse, den politiskt viktiga frågan var varför Sträng ljugit.

    PS2: Jag tror att en hel del ukrainare kände sig lika förolämpade av denne hedervärde statsmans uttalande i mars dvs. två månader tidigare.

    De är inte lätt att i hastigheten formulera sig så exakt som man kan i de mer tungviktiga kommunikéerna. Eller fanns det djupare bevekelsegrunder?

  11. Mats Larsson
    2014-09-20 kl. 11:52

    Nej Anders, ett uttalande som visar förståelse för Rysslands annektering av Krim väcker inte på långa vägar samma anstöt som att Sovjetunionen hade vunnit kriget mot Hitlertyskland utan Ukrainas enorma del av krigsansträngningen. Ukrainas militära förluster överstiger med råge USA:s och Storbritanniens samlade förluster under hela andra världskriget. Procentuellt förlorade Ukraina en större del av sin befolkning än Ryssland. Den materiella förödelsen i Ukraina var enorm och överträffades (om man kan använda ett sånt ord i detta fasansfulla sammanhang) av Vitrysslands.

    Jag har bollat lite med Knut om en gästblogg om Ukraina, men jag är fortfarande högst osäker om jag klarar av det. Klippet var ett led i mina förberedelser. Min fru kom tillbaks från Kiev för ett par veckor sedan och berättade hur avskydd Putin blivit.

    Slutligen kan jag nämna att i min originalkommentar fanns bara en länk till klippet och överskriften ovanför länken. Tilläggen är helt korrekta men inte med in min ursprungliga kommentar.

  12. Anders Persson
    2014-09-20 kl. 12:39

    Jo Mats, du har helt rätt i det du skriver om Ukrainas lidande och offer, men det var ju, när allt kommer omkring, inte det som Putin kommenterade, utan om Sovjetunionen utan ukrainskas militära styrkor hade kunnat besegra Nazi-Tyskland.

    Eftersom Ukraina var helt ockuperat större delen av 1941, hela 1942 och blev befriat under 1943-44, så är det ju en inte helt orimlig tanke att de inte kunde bidra så mycket militärt – även om de faktiskt gjorde det till viss del med partisaner och militära förband som retirerat österut 1941.

    Polska trupper deltog heroiskt i kampen mot Nazityskland och landet genomgick enorma lidanden under kriget. Men om jag blivit tillfrågad om de allierade kunnat vinna kriget utan dessa polackers hjälp hade jag faktiskt, liksom Putin, svarat ja, men – till skillnad från Putin – uttryckt mig på ett sätt som inte på något sätt visade ringaktning eller bristande medkänsla.

    Men då hade jag förmodligen haft en journalist eller historiker mitt emot mig, inte en publik som sedan veckor känt sig förnedrad, nedvärderad och mobbad av EU och USA.

  13. Mats Larsson
    2014-09-21 kl. 9:50

    Jag kommenterar Anders Perssons kommentar på 8 dagar.

  14. Anders Persson
    2014-09-21 kl. 13:00

    En annan sak som retar mig är att EU och dess anhängare i Ukraina har ingivit de vanliga medborgarna intrycket att bara man bryter banden med Ryssland så kommer man genast in i EU med allt vad det innebär – tror man – av ökad levnadsstandard, både i själva landet och genom möjligheter att finna arbete inom EU.

    Om EU hade svårt att klara av det korrumperade lilla Grekland, hur ska de då klara av det mycket större och värre Ukraina? Och hur kan britterna (David Cameron) spela med när de redan nu förfasar sig över alla polacker, rumäner och bulgarer som kommit till öriket?

    Ett meningsutbyte i den satiriska BBC-serien ”Javisst, Herr Minister”
    mellan ministern Hacker och hans statssekreterare Sir Humphrey kommer till minnes

    Episod 5: Ett dåligt omen (The Writing on the Wall)

    Sir Humphrey: Herr minister, Storbritannien har haft samma utrikespolitiska mål under åtminstone de senaste fem hundra åren: att skapa ett splittrat Europa. Av den anledningen har vi kämpat med holländarna mot spanjorerna, med tyskarna mot fransmännen, med fransmännen och italienarna mot tyskarna, och med de franska mot tyskarna och italienarna. Söndra och härska, förstår ni. Varför ska vi ändra nu, när det fungerat så bra?

    Hacker: Allt det där är ju bara gammal historia, eller hur?

    Sir Humphrey: Jo, men också den nuvarande politiken. För att kunna bryta upp hela EU, så var vi tvungna att komma in. Vi försökte först att bryta upp det från utsidan, men det fungerade inte. Nu, när vi är inne kan vi göra en fullständig slarvsylta av det genom att ställa tyskarna mot fransmännen, fransmännen mot italienarna, italienarna mot holländarna. Foreign Office [Utrikesdepartementet] är hemskt nöjda; det är precis som i gamla tider.

    Hacker: Men säkert strävar vi alla efter det europeiska idealet?

    Sir Humphrey: [skrattar] Verkligen, minister.

    Hacker: Om inte, varför driver vi då på för en ökning av antalet medlemmar?

    Sir Humphrey: Jo, av samma anledning. Det är precis som i FN, faktiskt; Ju fler medlemmar man har, ju fler argument och motargument som ställer till trassel, desto mer meningslöst och kraftlöst blir det.

    Hacker: Vilken skrämmande cynism.

    Sir Humphrey: Ja … Vi kallar det diplomati, minister.

  15. Anders Persson
    2014-11-16 kl. 19:03

    En av de ledande SD:arna, Matthias Karlsson, tyckte för en del år sedan att Zlatan inte hade ett “svenskt kroppsspråk”.

    Kan så vara, men det ger Vladimir ”Fälldin” Putin ytterligare en poäng. Ty Vladde har verkligen ett ”svenskt” kroppsspråk och, som Karlsson uttryckte salen, ett fumligt ”svenskt” sätt att uttrycka sig när han ställs i offentligenheten.

    Kanske har inte bara Lenin svenska anor utan också Putin? Han kommer ju från Petersburg, som ju av ”riktiga” ryssar inte riktigt räknas till Ryssland utan anses lite farligt halvsvenskt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.