Rasism utan raser

Margareta Zetterström tänkte skriva en kommentar angående Jan Myrdals medverkan i tidningen Nya Tider, men det blev en hel artikel om Jan Myrdal och den "identitära" rörelsen.

m-zetterstrom

Margareta Zetterström

Jan Myrdal försvarar sin medverkan i Nya Tider med att denna tidning inte är nazistisk eller rasistisk utan “identitär”. Och det låter ju inte så farligt, speciellt när han definierar detta begrepp som att det är någonting som har med “hembygd och kulturspecificitet” att göra. Men i själva verket är hans beskrivning ofullständig, för att inte säga vilseledande. Den visar åtminstone att han i detta fall inte följt sin egen, ofta upprepade, uppmaning om att “gå till läggen!”.

Den identitära rörelsen uppstod inom fransk extremhöger vid senaste sekelskiftet. Rörelsen är brokig och vittförgrenad, med avläggare i flera olika länder. Men det gemensamma är att den är islamofobisk, muslimhatande och kritisk mot speciellt utomeuropeisk invandring och det som förr i tiden kallades “rasblandning”.

De identitära kallar sig ofta för “etnopluralister” och predikar åtskillnad mellan olika “kulturer”, vilket i praktiken är liktydigt med segregering. Men eftersom vetenskapen visat att det inte finns något sådant som mänskliga “raser” och dessa högerextremister heller inte vill bli stämplade som rasister, så talar de i stället om olika “kulturer”, där sådant som religionstillhörighet då spelar en avgörande roll. “Rasism utan raser” har någon kallat denna företeelse.

Myrdal prisar tidningen Nya Tider för att den inte är i tjänst “hos någon oss hotande imperialistmakt” (d v s USA), men glömmer att berätta att den är utpräglat Putinvänlig och ofta har en konspirationsteoretisk och pseudovetenskaplig slagsida.

Den ideologi Nya Tider stödjer sig på är föreställningen om att muslimerna håller på att ta över Europa och att det just nu pågår ett gigantiskt “folkutbyte” där européer ersätts av utomeuropiska invandrare. Denna bisarra tanke sägs härröra från fransmannen Renaud Camus som myntat begreppet “Le Grand Remplacement” (det stora utbytet) och som hävdar att Frankrike håller på att begå självmord som nation. Och inte bara Frankrike för övrigt. Nyligen publicerade Nya Tider en artikel av denne Camus betitlad “Folkutbytet och det tragiska fallet Sverige”. Det är för övrigt samma tanke som den tyske ekonomen och politikern Thilo Sarrazin 2010 framförde i sin bok Deutschland schafft sich ab (Tyskland avskaffar sig självt). Och som Karl-Olov Arnstberg nyligen framförde i Nya Tider (i artikeln “Vår tids kättare”). Enligt Arnstberg föder svenska kvinnor alldeles för få svenska barn, vilket i sin tur, enligt honom, beror på att feminismen har “gjort veklingar av PK-samhällets män” och att det förekommer barnalstring över de etniska gränserna.

Ja, på den nivån befinner sig dessa “identitärer” för vilka begreppen höger och vänster förlorat sin mening och fienden alltid är invandraren och muslimen, aldrig finanskapitalet och den reellt härskande klassen.

Och en sådan högerextrem rörelse tycker Myrdal att det är okej att samarbeta med. Det är tragiskt på ett personligt plan, men också oroväckande i ett vidare politiskt perspektiv. Ja, någonting som riskerar att försvaga kampen mot svenskt Natomedlemskap, mot imperialismens krig och mot de växande klassklyftorna även i vårt eget land.

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  31 kommentarer for “Rasism utan raser

  1. Håkan Sandin
    2016-11-01 kl. 6:24

    Det går inte att förneka att aborterna av 1,2 miljoner potentiella medborgare sedan 1974 har skapat en uppochnervänd befolkningspyramid där allt färre ska försörja allt fler. Vem ska annars laga vår mat, diska våra tallrikar och ta hand om våra gamlingar brukar vara ett standardargument från dem som förespråkar ökad invandring.

  2. Tom Sahlén
    2016-11-01 kl. 7:15

    Jag ser inte att Myrdal förskönar den identitära rörelsen, lika lite som den nazistiska. Hela denna sak rör från hans sida var man kan publicera sina ord och med vilka man kan gå samman i kortare eller längre allianser för att undvika kriget. På denna punkt tänker han lika skrupelfritt som Stalin och andra fältherrar.

    Problemet med hans hållning är att den förstärker den ideologiska miljö där de som verkligen är identitära (och dessa är oändligt många fler än de biologiska rasisterna) befinner sig. Många på vänsterkanten är på glid in i denna miljö.
    Men vart bör man gå för att motverka kriget och den identitärt grundade fascismen? Varför inte åt andra hållet?

  3. Anders Persson
    2016-11-01 kl. 8:43

    När jag i våras bodde och arbetade i St Petersburg på ett stipendium av Svenska Institutet skulle jag också stå upp för “svenska värderingar”. Det gjorde jag bl a genom att, vid behov, påminna om att Rysslands annektering av Krim var folksrättsligt olaglig, att ryssarna nog fick lära sig att komma på god fot med balter, ukrainare och vitryssar i deras självständiga nationer samt att jämställdhet mellan könen och avfallsåtervinning och annan miljörvård inte var så dumt.

    Men hälften av alla diskussioner om Sverige handlade om vår invandringspolitik som ryssarna, liksom många andra folk, förfasar sig över. Jo, sade jag, det är inte en riskfri politik, men väldigt “svensk”. Visserligen lär Gustav III:s morbror, Fredrik den Store av Preussen (1712-86), ha sagt att Sverige är världens starkaste nation: “Det har i 250 år arbetat på sin egen undergång utan att ännu ha lyckats.”

    Nu 250 år senare kanske det ser ut som om vi äntligen håller på att lyckas, men det trodde jag inte, sade jag till mina ryska vänner. Om allt går i lås, och det tror jag att det gör, kommer det tvärtom att göra Sverige till ett ännu starkare land för de kommande 250 åren.

    Det kan hända att prominenta svenskar som syns och hörs, också utomlands, kanske inte alltid har blå ögon, blont hår och läser Luthers katekes, men de kommer att vara dj-gt “svenska”, se bara på paradexemplet, den där bosniske fotbollsspelaren från invandrarstadsdelarna i Malmö.

    Ryssarna sade det inte, men finnar och ester jag känner, är mer öppenhjärtiga och kan oförblommerat utbrista att “ni svenskar” överlag är “naiva”, “godtrogna” och kanske till och med “lite dumma”.

    Jag har sökt övertyga dom om att så inte är fallet. Svenskarna är enormt smarta och i denna “smartness” ingår att få högst egennyttig och självisk politik att framstå som “idell” och “altrusitisk”. De få utlänningar som genomskådat detta tvekar inte att använda ord som “double-dealing” och “hypocritical” om oss.

    PS: Både MZ, JM och många andra med hjärtat på rätta stället har medverkat i SvD, DN, Expressen och andra tidningar utan att därmed solidarisera sig med deras eller andra bidragsgivares politiska åsikter.

  4. Leif Stålhammer
    2016-11-01 kl. 9:28

    Myrdal har såvitt jag kan se inte förnekat det du skriver om de “identitära”. Han gav en förklaring till vad de sysslar med. Detta gör emellertid inte att det inte går att läsa vad de skriver, själv tog jag en gratis provprenumeration på Nya Tider för att själv se vad de skriver.

    Jag kommer då också fram till att Dagens Nyheter med hästlängder övertrumfar som krigshetsare. Tråkigt, men sant. Putin älskar jag väl inte, känner honom inte, men har gör sitt jobb i den historiska situation han befinner sig. Låt dig inte skrämmas, Margareta. Vi lever i en rätt grisig tid, nu när Trump kanske blir chef för AB USA. Man kan bli lite trumpen för mindre.

  5. Håkan Sandin
    2016-11-01 kl. 12:34

    Dagens polariserade samtalsklimat leder tankarna till Orwell. I det amerikanska presidentvalet betecknas Hillary Clinton som “vänster” men har lierat sig med finanskapitalet på Wall Street och stödde det framväxande IS mot Kadaffi i Libyen medan Donald Trump betecknas som “höger”, men har lierat sig med arbetarklassens kamp mot globaliseringen och är beredd att inleda förhandlingar med Ryssland.

    Krig är fred och vänster har blivit höger.

  6. Bo Persson
    2016-11-01 kl. 14:39

    Då man inom Clarté verkar vara helt vilse i pannkakan i fråga om enhetsfronten, har Stefan Lindgren gett dem rådet att ta sig en rejäl diskussion i saken. Jag hoppas att de följer det rådet och att Margareta Zetterström gör slag i saken och blir medlem i Clarté, som hon aviserat och deltar i denna diskussion. Hon tycks nämligen vara lika vilse i samma pannkaka.

    Om vi nu till exempel skulle försöka skapa en enhetsfront för återupprättandet av vad Jan Myrdal i sitt inlägg “Var står fienden?” på den här bloggen häromdagen kallade “Bernadottepolitiken”, så är det självklart att det i denna front skulle finnas plats för identitärer.

    Lika självklart som det i FNL-rörelsen på på sin tid fanns rum för såväl Sovjetfans som Kinafans. Eller som det i Svenska Afghanistakommittén på 80-talet fanns plats för USA-fans.

    Medan vi i Vietnamfallet angreps från höger för detta och i Afghanistanfallet från vänster, så skulle vi i den tänkta enhetsfronten för ett återupprättande av “Bernadottepolitiken” komma att angripas såväl från höger som från vänster.

  7. 2016-11-01 kl. 14:40

    Anders Persson! Svar på ditt P.S.
    Det går inte att jämföra medverkan i tidningar som SvD, DN, Expressen m fl med medverkan i Nya Tider. Det är inte jämförbara storheter helt enkelt. Och det handlar inte enbart, eller ens i första hand, om storlek.

  8. Dennis Zackrisson
    2016-11-01 kl. 18:26

    Bra, Margareta!
    Klokt att precisera våra ståndpunkter och lyfta diskussionen. Jag är väl inte helt säker på den här “identitära” jargongen, men läste i varje fall artikeln av Renaud Camus, som (i vart fall enligt dig) är en grundtext för den ideologi som ligger bakom Nya Tiders strävanden. Min reaktion sammanställde jag i en textkommentar till artikeln.

    Det mest frapperande i Camus artikel är den hialösa eurocentrismen där han på något sätt försöker framställa barbarregionen Västeuropa som en sorts civilisationens högsta stadium. När vi alla vet att ljuset inte kom från öster (även om de civilisationerna fanns och frodades tusentalet år innan folk lämnade tillvaron i skogarna på våra breddgrader) utan söderifrån i tidernas begynnelse.

  9. Dennis Zackrisson
    2016-11-01 kl. 18:40

    Appendix ang “jämförbara” tidningar:
    Både SvD och DN såväl som Nya Tider är inblandade i det specifikt svenska systemet med statligt presstöd. Därför är de givetvis jämförbara (i vart fall enligt Åsa Linderborg, som menar att detta är ett grundargument för Nya Tiders medverkan på bokmässan).

    Alla tre tidningarna har en fast ideologi till grund för sin utgivning. Att krypa för den amerikanska supermakten eller det europeiska kapitalet kanske kan gå på ett ut?

  10. Anders Persson
    2016-11-01 kl. 19:00

    Den 5 december 1936, d v s snart för 80 år sedan infördes i Sovjetunionen, den s k “Stalinkonstitutionen”. Den var på sin tid den kanske mest demokratiska författning som kunde uppbringas – d v s på pappret. Ty de som sökte verka i dess anda hade en tråkig tendens att försvinna, hämtad av några NKVD-män (föregångarna till KGB).

    I Sverige har vi också en fin författning, kanske inte lika fin som Stalins, men å andra sidan riskerar de som använder sig av den inte att försvinna. Inte heller kommer det några poliser. Här är det istället den vanlige medborgaren som ser till, inte bara att det inte förekommer några förgripliga yttranden, utan också att ingen uppehåller sig i närheten av “olämpligt sällskap”.

    För några år sedan medarbetade jag på en sajt som hade en klimatskeptisk agenda. Mina populärvetenskapliga inlägg var inte klimatskeptiska, tvärtom, men handlade mest om annat, som förhoppningsvis skulle skingra villvarelser om hur väderprognoser fungerade m m.

    Men, liksom med JM så var det inte det jag skrev som upprörde vissa tunga personligheter i den meteorologiska samfälligheten, utan att jag skrev “där”. Med mina icke-klimatskeptiska artiklar ökade jag intresset och läsbarheten hos sajten.

    Eftersom den meteorologiska samfälligheten är den enda som har en del “hållhakar” på mig, var jag tvungen att sluta.

  11. Bengt Svensson
    2016-11-01 kl. 20:36

    Att Europa håller på att begå självmord är en vanlig idé bland kongressens ledamöter i Washington och bland mediernas opinionsbildare och politiska kommentatorer. Dessutom att europeerna inte har viljan att “försvara” sig. Ingen annan stans har jag hört så många stereotyper om olika stater, hur en “riktig” svensk, tysk, fransman o s v ser ut. “Alla” här i USA som frågar mig om Sverige, är djupt bekymrade över den stora invandringen. Inte direkt de ekonomiska följderna, utan det där som benämndes ovan som “folkutbyte”. Det vore intressant att höra vad svenska politiker har att säga om dessa sina amerikanska kollegers idéer om Europas framtid.

    Häromkvällen talade jag med en gammal vän och pensionerad socialarbetare. Även hon var djupt bekymrad över Europa. “Varför släpper de in alla dessa muslimer?”. (Här blir det som bekant(?) ett ramaskri, när Texas åläggs att ta emot en syrisk flyktingfamilj). Hon ser inget samband mellan sitt lands många krig och den svåra flyktingsituationen.

  12. Håkan Sandin
    2016-11-02 kl. 6:40

    För att bibehålla en konstant befolkningsstruktur i ett land krävs det statistiskt sett ett födelsetal på 2.1 barn per kvinna. I vår tid uppnås inte detta födelsetal i något västerland. Att föda barn är för den västerländska kvinnan något dubiöst; ett hinder för hennes självständighet och karriärmöjligheter. Samtidigt satsar svenska skattebetalare stora pengar på att begränsa barnadödligheten i Afrika, där det också förekommer barnäktenskap och polygami, och där en kvinna kan föda upp till åtta barn innan hon ens fyllt 30.
    Det säger sig självt att denna nativitet leder till överbefolkning vilket också bekräftas i FN:s rapport 2015; “Revision of world populations prospects”, som förutspår att den afrikanska kontinenten kommer att ha fördubblat sin befolkning fram till 2050 vilket sannolikt kommer att leda till konflikter om vattentillgångar och andra naturresurser, samt till en fortsatt migration till Europa som vi redan idag har svårt att hantera.

  13. Bo Persson
    2016-11-02 kl. 8:47

    Tyvärr missade jag den sista meningen i min kommentar igår kl 14.39 på den här tråden. Så läs gärna denna en gång till och då med följande slutkläm: Medan vi i Vietnamfallet angreps från höger för detta och i Afghanistanfallet från vänster, så skulle vi i den tänkta enhetsfronten för ett återupprättande av “Bernadottepolitiken” komma att angripas såväl från höger som från vänster.

    (Nu även tillagt i gårdagens kommentar)

  14. Tom Sahlén
    2016-11-02 kl. 9:42

    Som av en händelse skriver Ola Larsmo i dagens DN (2 nov -16) om Sartres skrift Tankar om judefrågan från 1944 – om hur rasisters åsikter relativiseras till åsikter bland andra i en diskussion som aldrig kan föras på sunda villkor. Vi ser denna fråga i debatten mellan Helin och Josefsson i SVT, där den förmenta objektiviteten blir en trojansk häst eller ett anständiggörande av vad slags åsikter som helst.

    Men vi ser den även i de trådar som diskuterar Jan Myrdals publicering i Nya Tider. Att många i vänstern relativiserar rasisters och identitära radikalers åsikter som rätt och slätt “åsikter” är beklämmande att skåda.

    Diskussion förs i en gruppering som redan från början är diminutiv och vilkens numerär i pågående process sannolikt har reducerats ytterligare.

    Men i botten finns den allvarliga frågan om krigshotet och vår säkerhetspolitik samt frågan om hur arbetarklass och lägre medelklass ska förmås stanna utanför de fascistiska rörelser som nu växer. Jag tycker att man ska ta Jan Myrdals ståndpunkter i sitt bagage och vända sig 180 grader. Eller som den intelligente Stikkan Ljunggren uttrycker saken: varför inte skriva i Tiden istället för Nya Tider?

  15. Bo Zackrisson
    2016-11-02 kl. 10:14

    Enligt MZ har vetenskapen kommit fram till att det inte finns några mänskliga raser. Min uppfattning är att rasbegreppet är politiskt och ideologiskt.

    Begreppet ras och rasism handlar mer om ideologi och politik än om vetenskap. Däremot är det fullt möjligt att diskutera huruvida det är skillnad på olika etniskt homogena folkgrupper – pygméer, aboroginer och kaukasier till exempel.

    För några år sedan sände norska public service, NRK, en serie program om brännande frågor som inte “får” diskuteras i det intellektuella finrummet. Ett av programmen handlade om begreppet “Ras”. Just det faktum att det genetisk är mindre skillnader mellan olika “hundraser” än mellan olika grupper av människor ställer rasbegreppet i intressant belysning. Vem ifrågasätter att vi talar om hundraser? Fråga kennelklubbens företrädare. Här är länk till det norska programmet Hjernevask om rasbegreppet som sådant. Trots att ämnet är så känsligt är det mycket underhållande. Och naturligtvis osändbart i svensk public service.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.